Hoppa till innehållet

Radovan Karadžić

Från Wikipedia
Radovan Karadžić
Радован Караџић

Radovan Karadžić i mars 2016.

President för Republika Srpska
Tid i befattningen
7 april 1992–19 juli 1996
Företrädare
Efterträdare Biljana Plavšić

Född 19 juni 1945 (79 år)
Petnjica, Montenegro, Socialistiska federativa republiken Jugoslavien
Nationalitet Serb
Politiskt parti Serbiska demokratiska partiet
Alma mater Sarajevos universitet
Columbia University College of Physicians and Surgeons
Yrke Psykiatriker
Religion Serbisk-ortodox kristen
Maka Ljiljana Zelen Karadžić (född 1945)
Namnteckning Radovan Karadžićs namnteckning

Radovan Karadžić (serbisk kyrilliska: Радован Караџић), född 19 juni 1945 i Petnjica, Šavnik, Montenegro, dåvarande Jugoslavien, är en serbisk före detta politiker, psykiater, poet och dömd krigsförbrytare.

Den 21 juli 2008 rapporterade regeringskällor att Karadžić arresterats i Serbien och förts till Belgrads krigsförbrytardomstol.[1] Karadžić har sedan år 1995 varit anklagad för krigsförbrytelser och var fram till gripandet efterlyst av Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i Haag, Nederländerna. USA utfärdade en belöning på 5 miljoner dollar för Karadžics och Ratko Mladićs gripande.[2] Den 24 mars 2016 dömdes han till 40 års fängelse för folkmord i Srebrenica, krigsbrott samt brott mot mänskligheten av krigsförbrytartribunalen i Haag.[3][4]

Karadžić föddes i Petnjica i närheten av Šavnik i dåvarande Socialistiska republiken Montenegro i Socialistiska federativa republiken Jugoslavien. Hans far Vuko, som satt i fängelse större delen av sonens uppväxt, hade varit medlem av Chetniks, det vill säga resterna av Kungariket Jugoslaviens armé. Efter avslutad skolgång flyttade Karadžić till Sarajevo där han studerade medicin och psykologi. Ett tag arbetade han extra som läkare åt Sarajevos fotbollslag. Under 1974 och 1975 tillbringade han ett år vid Columbia University i New York.[5] Efter att ha återvänt till Jugoslavien arbetade han på sjukhuset i Sarajevos stadsdel Koševo. Han blev också poet, influerad av den serbiske författaren Dobrica Ćosić, vilken var en hårdför serbisk nationalist och under några år på 1990-talet president över delar av Restjugoslavien. Ćosić uppmuntrade Karadžić att ta steget in i politiken.

Ekonomiska brott

[redigera | redigera wikitext]
Polisfotografier från november 1984.

I början av 1983 fick Karadžić en tjänst på ett sjukhus i Belgradförorten Vozdovac. Familjen ville inte flytta från Sarajevo så Karadzic veckopendlade mellan Belgrad och Sarajevo. Den 1 november 1984 häktades Karadžić och anklagades för att ha förskingrat sjukhusets pengar. Pengarna skulle ha använts för byggandet av ett fritidshus i den bosniska byn Pale i närheten av Sarajevo. Efter 11 månader i fängelset släpptes han i brist på bevis. Kort därefter väckte även domstolen i Sarajevo ett annat förskingringsåtal mot Karadžić och 26 september 1985 dömdes han till 3 års fängelse för förskingring av statliga medel.[6]

Karadžić var ledare för de bosnienserbiska ultranationalisterna under Bosnienkriget och för den serbiska utbrytarregionen Republika Srpska. Han avgick från den posten 1996 efter förlusten i Operation Storm och att Nato inledde bombningar av Republika Srpska. Han misstänks vara skyldig till organiserandet av etnisk rensning och folkmord riktat mot bosniaker i Bosnien, bland annat i staden Srebrenica (Srebrenicamassakern) där omkring 8 000 bosniaker mördades i juli 1995 av serbisk militär under ledning av generalen Ratko Mladić, befälhavare för de bosnienserbiska styrkorna.

Karadžić höll sig mellan 1996 och 2008 undan Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY). Under sin flykt anlade Karadžić ett stort och långt skägg för att dölja sin identitet och kallade sig för ”Doktor Dragan ’David’ Dabic”, hade en egen hemsida under sin falska identitet och ska ha arbetat med alternativmedicin i Belgrad, men även i Italien och Österrike;[7] hans fokus låg på meditation, kinesiska örter och andlig rening.

Karadžićs falska identitet var välplanerad; bland annat påstods Dragan Dabic ha fått sin läkarutbildning i Moskva, sedermera rest i både Kina och Japan för att till slut hamna i Serbien, där han blev en av Balkans ledande specialister på makrobiotisk kost och annan alternativmedicin. Han blev också med tiden en populär skribent för hälsotidskrifter.[8] Karadžić tros även ha haft en falsk kroatisk identitet och då kallat sig för Peter Glumac. Han ska vid ett helt annat tillfälle ha förhörts av österrikisk polis och visat upp ett kroatiskt pass.[9]

Karadžić greps enligt sin advokat utan motstånd på en buss i Belgrad fredagen den 18 juli 2008[10] av serbisk säkerhetstjänst. Han fördes efter gripandet till krigsförbrytardomstolens kontor i Belgrad i väntan på utlämning till Haag och rättegång.[11][12] Den 30 juli 2008 utlämnades Karadžić till Haag.

Filmen The Hunting Party är baserad på Karadžićs liv på flykt undan rättvisan.

Rättegången i Haag

[redigera | redigera wikitext]

Karadžić åtalades för krigsförbrytelser under Bosnienkriget. Rättegången i Haag inleddes den 31 juli 2008 och Karadžić sade då att han inte ville ha någon försvarsadvokat utan företräda sig själv. Slutpläderingarna i målet inleddes den 29 september 2014.[13] Den 24 mars 2016 dömdes han för folkmord, krigsbrott samt brott mot mänskligheten av internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien med påföljden 40 års fängelse.[3] Efter överklagande av domen skärptes straffet den 20 mars 2019 till livstids fängelse.[14]

  1. ^ ”Serbia captures fugitive Karadzic”. BBC News. BBC. 21 juli 2008. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/7518543.stm. Läst 21 juli 2008. 
  2. ^ Rewards for Justice Arkiverad 17 april 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] ”Karadzic döms för folkmord i Srebrenica” (på svenska). DN.SE. http://www.dn.se/nyheter/varlden/karadzic-doms-for-folkmord-i-srebrenica/. Läst 24 mars 2016. 
  4. ^ ”Karadzic dömd till 40 års fängelse för folkmord”. Svenska Dagbladet. 24 mars 2016. http://www.svd.se/just-nu-karadzic-doms-i-haag. Läst 28 mars 2016. 
  5. ^ Info on graduate studies at Columbia U. Arkiverad 26 juli 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Uhapšen Radovan Karadžić! (Radovan Karadzic häktad)” (på serbiska). Nezavisne Novine/Beta. 22 juli 2008. Arkiverad från originalet den 23 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080723101752/http://www.nezavisne.com/vijesti.php?vijest=26228&meni=2. Läst 22 juli 2008. 
  7. ^ ”Karadzic överklagar utlämning”. Dagens Nyheter (TT). 26 juli 2008. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=808594. Läst 26 juli 2008. 
  8. ^ Bondesson, Mikael (23 juli 2008). ”Karadzic hade egen falsk webbsida”. Dagens Nyheter (TT-AFP). http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=807628. Läst 23 juli 2008. 
  9. ^ ”Österrikisk polis missade Karadzic”. Aftonbladet (TT). 26 juli 2008. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2978440.ab. Läst 26 juli 2008. 
  10. ^ Lundin, Tomas (23 juli 2008). ”Haag nästa anhalt för Radovan Karadzic”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_1478449.svd. Läst 23 juli 2008. 
  11. ^ ”Ökänd krigsförbrytare gripen”. Svenska Dagbladet/TT. 21 juli 2008. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_1478319.svd. Läst 22 juli 2008. 
  12. ^ Bondesson, Mikael (21 juli 2008). ”Karadzic gripen i Serbien”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=807149. Läst 22 juli 2008. 
  13. ^ ”No Re-Match in Karadzic Case”. Sense Agency. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826113206/http://www.sense-agency.com/icty/no-re-match-in-karadzic-case.29.html?news_id=16054. Läst 23 september 2014. 
  14. ^ Radovan Karadzic zu lebenslanger Haft verurteilt Spiegel Online, 20 mars 2019. Läst 16 oktober 2019.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]