Picus guerini

	Picus guerini; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hackspettartade fåglar; Piciformes
Familj	Hackspettar; Picidae
Släkte	Picus
Art	P. guerini
Vetenskapligt namn
	§ Picus guerini
Auktor	(Malherbe, 1849)

Picus guerini, "svartnackad gråspett"^[2], är en asiatisk fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.^[1] Den betraktas oftast som underart till gråspett (Picus canus),^[3]

Utseende och läten

Denna 28-33 cm långa fågel är liksom sin nära släkting gråspetten en mestadels grön hackspett med grått huvud. Den skiljer sig från gråspetten genom mer rött på hjässan, svart istället för grå nacke (därav det engelska namnet black-necked woodpecker) och mörkare grön ovansida. Den likaledes närbesläktade arten Picus dedemi, även den vanligen behandlad som en del av gråspetten, är bronsröd på ovansidan och bröstet, röd istället för gulbrön på övergumpen och bronssvart på buk och undergump (guerini är grön). Bland lätena hörs enkla "kik" och längre "keek, kak-kak-kak-kak".^[4]

Utbredning och systematik

Arten delas in i åtta underarter med följande utbredning:^[5]

Picus guerini sanguiniceps E. C. S. Baker, 1926 – nordöstra Pakistan, norra Indien och västligaste Nepal
Picus guerini hessei Gyldenstolpe, 1916 – Nepal och nordöstra Indien till Myanmar, sydligaste Kina (södra Yunnan) och det mesta av Thailand till Vietnam
Picus guerini guerini (Malherbe, 1849) – östra Kina (centrala Sichuan och Shaanxi till Shandong och Zhejiang)
Picus guerini kogo (Bianchi, 1906) – centrala Kina från Qinghai österut till Shanxi och söderut till Sichuan
Picus guerini sordidior (Rippon, 1906) – sydöstra Tibet till västra Sichuan och söderut till nordöstra Myanmar och Yunnan
Picus guerini sobrinus J. L. Peters, 1948 – nordöstra Vietnam och sydöstra Kuna (Guangxi österut till Fujian)
Picus guerini tancolo (Gould, 1863) – Taiwan och Hainan
Picus guerini robinsoni (Ogilvie-Grant, 1906) – bergstrakter på centrala Malackahalvön (Gunung Tahan and Cameron Highlands)

Fågeln behandlas traditionellt som en del av den nordligare gråspetten (P. canus) men urskiljs liksom "sumatragråspett" (Picus dememi) sedan 2014 av IUCN och Birdlife International som egen art på basis av tydliga skillnader i utseende och läte.^[1]

Levnadssätt

Fågeln påträffas i öppna bergsbelägna löv- och barrskog på mellan 900 och 2600 meters höjd. Födan består huvudsakligen av myror och termiter, men även andra insekter. Fågeln häckar mellan april och juni. Den hackar ut ett bohål i ett träd, vanligen mellan 1,5 och åtta meter ovan mark. Arten är stannfågel.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatdegradering och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Félix Édouard Guérin (1799-1874, adopterad Guérin-Méneville 1836), fransk naturforskare, entomolog och samlare av specimen.^[6]

Noter

^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Picus guerini Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Fri översättning av det engelska trivialnamnet, officiellt svenskt trivialnamn saknas.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2019). Black-naped Woodpecker (Picus guerini). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467468 11 januari 2019).
^ del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2016). Black-naped Woodpecker (Picus guerini). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/467474 2016-07-06).
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Picus guerini.
Bilder & media
Wikispecies har information om Picus guerini.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2012 Picus guerini Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[2] Fri översättning av det engelska trivialnamnet, officiellt svenskt trivialnamn saknas.

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[hbw-4] [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2019). Black-naped Woodpecker (Picus guerini). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/467468 11 januari 2019).

[5] Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2016). Black-naped Woodpecker (Picus guerini). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/467474 2016-07-06).

[6] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]