Peter Benenson
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Peter Benenson | |
| Född | 31 juli 1921[1][2] London |
|---|---|
| Död | 25 februari 2005[3][4] (83 år) Oxford |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Balliol College Eton College  |
| Sysselsättning | Advokat, människorättsförsvarare, politiker, jurist |
| Befattning | |
| Amnesty Internationals generalsekreterare (1961–1966) | |
| Arbetsgivare | Amnesty International |
| Politiskt parti | |
| Labour | |
| Föräldrar | Flora Solomon |
| Utmärkelser | |
| Gandhi Peace Award (1978) | |
| Redigera Wikidata | |
Peter Benenson, född som Peter James Henry Solomon den 31 juli 1921 i London, död 25 februari 2005 i Oxford, Oxfordshire, var en brittisk jurist som grundade föreningen Amnesty International.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Peter James Henry Solomon föddes i London i en judisk familj[5], som son till officeren Harold Solomon och Flora Benenson; han upptog i vuxen ålder moderns flicknamn Benenson för att hedra sin morfar. Fadern dog när han var nio. Innan Eton hade han W.H. Auden som privatlärare. Andra världskriget hindrade honom från att fullfölja utbildningen vid universitetet i Oxford. Mellan 1941 och 1945 arbetade han med att avkryptera chiffer vid Bletchley Park[6]. Efter kriget arbetade han som barrister, anslöt sig till Labour Party, och var 1957 medgrundare av JUSTICE, en brittisk organisation för mänskliga rättigheter. Han insjuknade och flyttade 1958 till Italien för att tillfriskna och konverterade samtidigt till Romersk-katolska kyrkan[7].
Med anledning av rättfall i António de Oliveira Salazars Portugal, kontaktade Benenson David Astor, redaktören för The Observer, 1961. Den 28 maj publicerade Benenson en artikel i den tidningen, "The Forgotten Prisoners", i vilken han uppmanade läsarna att skriva brev till stöd för de drabbade i det portugisiska rättsfallet. I juli grundade Benenson och sex andra i Luxemburg Amnesty International i anslutning till detta, för att samordna brevkampanjen. Benenson blev generalsekreterare och sedan dess ordförande. Efter anklagelser om att brittiska säkerhetstjänsten infiltrerade Amnesty, avgick Benenson 1966 från ordförandeposten, då detta inte kunde bevisas.[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 10116337.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000016463, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12922359c, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ ”Peter Benensons hero file” (på engelska). Moreorless : Heroes and killers of the 20th century. Arkiverad från originalet den 18 februari 2006. https://web.archive.org/web/20060218073705/http://www.moreorless.au.com/heroes/benenson.html.
- ^ ”GCHQ, Atlas and Virginia Tech: Jack Good” (på engelska). Computing at Chilton: 1961-2003. http://www.chilton-computing.org.uk/acl/associates/permanent/good.htm. Läst 11 februari 2017.
- ^ ”Peter Benenson” (på engelska). Pax Christi. Arkiverad från originalet den 29 september 2011. https://web.archive.org/web/20110929212743/http://www.paxchristi.org.uk/PeacePeople/Peter%20Benenson.pdf. Läst 11 februari 2017.
- ^ ”ORG 51/005/1986 Bilaga 4 Peter Benenson tal vid årsmötet - Årsmöte den 8 - 10 maj 1986 i Göteborg”. www2.amnesty.se. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211008090728/http://www2.amnesty.se/styrel1.nsf/1b2fa9349fcdadebc125677400586a1b/2f827c6d544ac4de852562b9005b84f0?OpenDocument. Läst 8 oktober 2021.