Perovskit
Perovskit | |
Kategori | Dubbeloxidmineral |
---|---|
Strunz klassificering | 04.CC.30 |
Kemisk formel | CaTiO3 |
Färg | Svart, rödbrun, blekgul, gulaktigt orange |
Förekomstsätt | Pseudokubisk – kristaller visar en kubisk disposition |
Kristallstruktur | Ortorombiskt |
Tvillingbildning | komplexa penetrationstvillingar |
Spaltning | [100] bra, [010] bra, [001] bra |
Brott | Mussligt |
Hårdhet (Mohs) | 5-5,5 |
Glans | Adamantin till metallisk, kan vara matt |
Refraktion | Biaxial (+)[1] |
Ljusbrytning | nα =2,3, nβ =2,34, nγ =2,38 |
Dubbelbrytning | 0,080 (max) |
Transparens | Transparent till opak |
Streckfärg | Gråvit |
Specifik vikt | 3,98–4,26 |
Smältpunkt | 1975[2] |
Övrigt | Icke-radioaktiv, omagnetisk |
Perovskit är ett medelhårt mineral med sammansättningen CaTiO3 och är en kalciumtitanoxid. Mineralet upptäcktes i Uralbergen i Ryssland av Gustav Rose 1839 och är uppkallat efter den ryske mineralogen Lev Perovski (1792–1856).
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Perovskit bildar svarta till bruna, ogenomskinliga, glänsande kristaller, som är lösliga i het svavelsyra. Stabiliteten hos perovskit i vulkaniska bergarter är begränsad på grund av dess reaktionsförhållande till titanit.
Perovskit har sub-metallisk till metallisk lyster, färglös gråvit streckfärg, pseudokubisk struktur, ofullständig spaltning och spröd hållbarhet. Färger kan vara svart, brun, grå, orange till gult. Kristaller av perovskit ser ut som kuber, men är pseudokubiska och kristalliserar i det ortorombiska systemet. Perovskitkristaller har förväxlats med blyglans, men blyglans har dock bättre metallisk lyster, högre densitet, perfekt spaltning och sann kubisk symmetri.
Perovskit har gett namn åt perovskitstrukturen med den allmänna formeln ABX3, där X vanligtvis är syre.[3]
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Perovskit finns i kontaktkarbonatskarn på Magnet Cove i Arkansas, i amorfa block av kalksten utkastade från vulkanen Vesuvius, i klorit och talkskiffer i Ural och Schweiz, och som bimineral i alkaliska och mafiska magmatiska bergarter, nefelinsyenit, melillitit, kimberliter och sällsynta karbonatiter. I Sverige har perovskit hittats i kalkbergarten sövit på Alnön.[4] Perovskit är ett vanligt mineral i Ca-Al-rika inneslutningar som finns i vissa kondritiska meteoriter.
En varietet innehållande sällsynta jordartsmetaller, knopit, (Ca, Ce, Na) (Ti, Fe) O3) återfinns i alkalihaltiga berg på Kolahalvön och på Alnön. En niobbärande varietet är dysanalyt som förekommer i karbonatit nära Schelingen i Kaiserstuhl i Tyskland.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1978
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ https://www.mindat.org/min-3166.html
- ^ R. C. Weast 1976, Handbook of chemistry and physics, 57 ed, sida B-101
- ^ Gunnar Hägg 1963 Allmän och oorganisk kemi, förlag Almqvist & Wiksell, kapitel 21-5a sida 474
- ^ L-H Hedin, M Jansson 2007 Mineral i Sverige, Förlags AB Björnen, sid 89, ISBN 978-91-88528-58-2