Hoppa till innehållet

Otto Wilhelm De Geer

Från Wikipedia
Otto Wilhelm De Geer
FöddOtto Wilhelm De Geer
25 december 1710[1]
Godegårds församling[1][2], Sverige
Död24 mars 1769[3][4][1] (58 år)
Klara församling[4], Sverige
Medborgare iSverige[1]
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningPolitiker[1], militär[1]
MakaAnna Dorotea Muhl
(g. 1745–1769)[1]
BarnAnna Charlotta de Geer (f. 1747)[1]
Christina Vilhelmina de Geer (f. 1749)[1]
Robert Wilhelm De Geer (f. 1750)[1][5]
Dorotea Christina de Geer (f. 1752)[1]
Fredrika Vilhelmina de Geer (f. 1753)[1]
Ottiliana Ulrika de Geer (f. 1760)[1]
FöräldrarJean De Geer[1][5]
Maria Christina von Bülow[1][5]
SläktingarAlexander De Geer (syskon)
Redigera Wikidata

Otto Wilhelm De Geer, född 23 december 1710 i Godegårds socken, död 28 mars 1769 i Stockholm, var en svensk friherre och riksråd. Han var sonsons son till Louis De Geer (1587–1652) och far till Robert Wilhelm De Geer.

De Geer studerade vid Uppsala universitet, blev 1732 fänrik vid Livgardet och var några år i utländsk krigstjänst. Liksom så många andra yngre officerare brann han av iver för krig mot Ryssland och var vid 1738–1739 års riksdag en av Hattpartiets ivrigaste anhängare. Under finska kriget utmärkte sig De Geer bland dem som hänsynslösast drev politik i lägret och bidrog till att undergräva disciplinen. År 1743 befordrades De Geer till kapten och förflyttades 1749 som överstelöjtnant till Dalregementet. Efter Adolf Fredriks tronbestigning närmade sig De Geer hovet, som vars vapendragare han uppträdde vid 1751–1752 års riksdag.

Genom sitt giftermål blev De Geer en stor godsägare i Finland och 1757 blev han landshövding i Savolax och Kymmenegårds län. Under de följande åren övergick De Geer till det uppåtsträvande yngre Mösspartiet och förfäktade vid riksdagen 1765–1766 dess intressen med lika stor hänsynslöshet som han förut gått hattarnas ärenden. Inom sekreta utskottet yrkade han att nio av Hattpartiets riksråd skulle avsättas. Efter hattregeringens fall belönades han själv med en av de lediga platserna i rådet (1765) och friherrlig värdighet ("De Geer af Tervik", 1766). Inom den nya mössregeringen spelade De Geer för övrigt ingen större roll, men han var en av partiets mest trogna och stridbara män, motsatte sig hårdnackat under Decemberkrisen 1768 Adolf Fredriks fordran på riksdagens sammankallande trots konungens tronavsägelse och lär ha försträckt sitt parti penningar i den följande valstriden. Han slapp att uppleva den nya partivälvningen, i det att han avled innan den ägde rum.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, De Geer, 2. Otto Vilhelm, 31 oktober 1907.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 217, läst: 24 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 24 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Otto Wilhelm de Geer, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17357, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] ArkivDigital online, läs online, läst: 24 mars 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

G. Carlquist: Otto Wilhelm De Geer i Svenskt biografiskt lexikon (1931)

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Otto_Wilhelm_De_Geer&oldid=54975265”