Hoppa till innehållet

Objekt (satsdel)

Från Wikipedia
Primära satsdelar i
svensk satslösning
Relaterade artiklar

Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb. Objektet är en nominal funktion och har därmed i regel formen av en nominalfras, nominal infinitivfras eller bisats.[1] Semantiskt har objektet ofta rollen av det som påverkas, uppnås, eller upplevs i och med utförandet av verbets handling.[2] Vissa verb är bitransitiva, vilket innebär att de kan ta två objekt. Det ordinarie objektet kallas då direkt objekt och det andra för indirekt objekt i svensk grammatik.[3] Det indirekta objektets semantiska roll är ofta den som gagnas eller drabbas av verbets aktion mot det direkta objektet.[4]

Exempel:

  • Jag serverade maten.
  • Jag serverade henne maten.

I båda dessa satser är maten direkt objekt. I den andra satsen är henne indirekt objekt.

Objekt markeras morfologiskt eller syntaktiskt. Morfologisk markering av objekt innebär huvudsakligen kasusböjning; i exempelvis tyska och fornsvenska tar direkta objekt ackusativt kasus, och indirekta objekt dativt kasus. Syntaktisk markering av objekt innebär att objektet markeras på position i satsen. Svenska har huvudsakligen syntaktisk markering av objekt: i satsen hunden jagar katten måste katten i regel tolkas som objekt, om inte kontexten öppnar för en annan tolkning (exempelvis om satsen yttras som svar på frågan Vad jagar katten?). Personliga pronomen har dock en speciell objektsform i svenskan, vilket gör att de lite friare kan flyttas till satsens början: mig är objekt i både Hunden jagar mig och Mig jagar hunden, och hunden är objekt i både Jag jagar hunden och Hunden jagar jag. Om objektet inte entydigt kan identifieras kan tolkningen avgöras semantiskt.

Prepositionsobjekt

[redigera | redigera wikitext]

I vissa svenska grammatikor förekommer begreppet prepositionsobjekt.[5] Detta avser en typ av adverbial vars semantiska funktion liknar det typiska objektets, det vill säga att de i satsens semantik syftar på det som påverkas eller åstadkoms av verbets handling.[1] De kallas därför också objektsadverbial eller objektsliknande adverbial.[6] I satsen Jag serverade maten åt henne kan adverbialet åt henne betraktas som prepositionsobjekt.

  1. ^ [a b] Teleman, Ulf m.fl. (1999). Svenska Akademiens grammatik. sid. 3:290 
  2. ^ Teleman, Ulf m.fl. (1999). Svenska Akademiens grammatik. sid. 3:310–311 
  3. ^ Teleman, Ulf m.fl. (1999). Svenska Akademiens grammatik. sid. 3:298 
  4. ^ Teleman, Ulf m.fl. (1999). Svenska Akademiens grammatik. sid. 3:315–318 
  5. ^ Josefsson, Gunlög (2009). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare 
  6. ^ Teleman, Ulf m.fl. (1999). Svenska Akademiens grammatik. sid. 3:450–451