Magnoliasläktet

	Magnoliasläktet
	Blommande praktmagnolia (M. × soulangiana)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Underklass	Magnoliidae
Ordning	Magnoliaordningen; Magnoliales
Familj	Magnoliaväxter; Magnoliaceae
Släkte	Magnoliasläktet; Magnolia
Vetenskapligt namn
	§ Magnolia
Auktor	L.
Arter
	Amerikansk hybridmagnolia (M. × proctoriana); Brooklynmagnolia (M. × brooklynensis); Buskmagnolia (M. sieboldii); Cylindermagnolia (M. cylindrica); Engelsk magnolia (M. sieboldii × tripetala); Fiskstjärtsmagnolia (M. fraseri); Hybridmagnolia (M. × loebneri); Japansk magnolia (M. kobus); Junimagnolia (M. obovata); Kungsmagnolia (M. grandiflora); Liljemagnolia (M. liliiflora); Paraplymagnolia (M. tripetala); Pilbladsmagnolia (M. salicifolia); Poppelmagnolia (M. acuminata); Praktmagnolia (M. × soulangiana); Rosenmagnolia (M. Liliiflora-Gruppen); Sommarmagnolia (M. × wieseneri); Stjärnmagnolia (M. stellata); Storbladig magnolia (M. macrophylla); Virginiamagnolia (M. virginiana); Wilsonmagnolia (M. wilsonii); Yulanmagnolia (M. denudata);

Magnoliasläktet (Magnolia) är ett växtsläkte som omfattar 210 arter. Arterna förekommer naturligt i Asien, Nord- och Sydamerika. De nordliga arterna har en typisk arcto-tertiär utbredning. Många odlade sorter finns som trädgårdsväxter. De trivs bäst i soliga och vindskyddade lägen. Vissa arter föredrar alkalisk jord, andra sur.

Arterna i magnoliasläktet är sinsemellan ganska olika varandra. Det finns både lövfällande och städsegröna magnolior. De är träd eller buskar. Bladen är vanligen ovala och otandade. Blommorna är oftast stora och doftar. Blomfärgen är vit, rosa, lila eller gul. Knopparna är känsliga för frost.

Magnoliorna är ett mycket gammalt släkte som fanns före bina. Blommorna utvecklades därför för att pollineras av skalbaggar. Man har funnit fossila lämningar av Magnolia acuminata som är 20 miljoner år gamla.

Släktet är uppkallat efter Pierre Magnol (1638–1715^[1]), en botaniker som var föreståndare för den botaniska trädgården i Montpellier i Frankrike.^[2]

Referenser

^ ”magnolia”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/magnolia. Läst 5 mars 2018.
^ Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376 . Sid. 199

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Magnoliasläktet.
Bilder & media

[1] ”magnolia”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/magnolia. Läst 5 mars 2018.

[2] Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376 . Sid. 199

[1]

[2]

Systematik
Magnoliasläktet
Blommande praktmagnolia (M. × soulangiana)
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Underklass	Magnoliidae
Ordning	Magnoliaordningen Magnoliales
Familj	Magnoliaväxter Magnoliaceae
Släkte	Magnoliasläktet Magnolia
Vetenskapligt namn
§ Magnolia
Auktor	L.
Arter
Amerikansk hybridmagnolia (M. × proctoriana) Brooklynmagnolia (M. × brooklynensis) Buskmagnolia (M. sieboldii) Cylindermagnolia (M. cylindrica) Engelsk magnolia (M. sieboldii × tripetala) Fiskstjärtsmagnolia (M. fraseri) Hybridmagnolia (M. × loebneri) Japansk magnolia (M. kobus) Junimagnolia (M. obovata) Kungsmagnolia (M. grandiflora) Liljemagnolia (M. liliiflora) Paraplymagnolia (M. tripetala) Pilbladsmagnolia (M. salicifolia) Poppelmagnolia (M. acuminata) Praktmagnolia (M. × soulangiana) Rosenmagnolia (M. Liliiflora-Gruppen) Sommarmagnolia (M. × wieseneri) Stjärnmagnolia (M. stellata) Storbladig magnolia (M. macrophylla) Virginiamagnolia (M. virginiana) Wilsonmagnolia (M. wilsonii) Yulanmagnolia (M. denudata)