Hoppa till innehållet

Lars-Åke Thessman

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Lars-Åke Thessman
Lars-Åke Thessman
FöddLars-Åke Thessman
5 maj 1947 (77 år)
Johannebergs församling, Göteborg, Sverige Sverige
Yrke/uppdragscenograf
kostymskapare
Webbplats
thessman.se

Lars-Åke Thessman, född 5 maj 1947 i Johannebergs församling[1] i Göteborg, är en svensk tecknare, scenograf och kostymskapare verksam vid ett flertal svenska teatrar och operahus. Han har även utfört scenografi för operaföreställningar i Bonn, Köpenhamn, London, Prag och York.[2][3]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Thessman studerade teckning, måleri och skulptur 1968–70 vid Kursverksamhetens konstskola i Göteborg. Han är utbildad inredningsarkitekt vid Konstindustriskolan i Göteborg 1970–74. Därefter studerade han scenografi vid Teater- och filmhögskolan i Stockholm 1974–76.[2]

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

Lars-Åke Thessman har arbetat inom opera och musikteater på de flesta stora scener i Sverige. Han har svarat för en lång rad uppsättningar med scenografi och kostymdesign på Dramaten, Stockholms Stadsteater, GöteborgsOperan, Stora Teatern i Göteborg, Göteborgs stadsteater, Folkoperan, Wermland Opera och Norrlandsoperan liksom vid Drottningholms slottsteater, Ulriksdals slottsteater och Nobelbanketten.[4]

På operan i Göteborg har han svarat för scenografin i ett tjugotal uppsättningar bland andra: Resan till Reims (1997), Glada änkan (1997), Wozzeck[5] (1999), K. Beskrivning av en kamp[6] (2005), La traviata (2007), Macbeth (2008), Rucklarens väg[7][8] (2010), Rusalka[9] (2012), Orfeus och Eurydike[10] (2014) och De sju dödssynderna (2017) kombinerad med Gianni Schicchi (2017) och Döden i Venedig (2020) inställd[11] – samtliga föreställningar i regi av David Radok. Senaste uppsättningen för Göteborgsoperan är Herr Arnes penningar (2022) i regi av Mattias Ermedahl.[12]

Han har även gjort scenografin till Elektra (1999), Lulu[3] (2002), Rosenkavaljeren[13] (2002), Kvinnan utan skugga (2004), Parsifal (2007) och Goya[14] (2009) och Alcina[15] (2011) i regi av Yannis Houvardas.

På Kungliga Operan har han bland annat gjort scenografi[16] till Hoffmanns äventyr (1990),[17] Boccaccio (1992), Aida (1994), Boris Godunov (1996), Orlando (2000), Batseba (2008)[18] och Salome (2013)[19][20] samt Drömmen om Svansjön (2017).[21]

Utomlands har han arbetat för Det Kongelige Teater[22], Theater Bonn och Prags Nationalteater. NorrlandsOperans uppsättning av Den Bergtagna gästspelade 1988 på Royal Theatre i York. Barbican Center i London gästades 1992 med The Drottningholm Court Theatre Saga.[3] Denna produktionen var speciellt framtagen och producerad på beställning av Barbican Center. Scenografin utgjordes av en modifierad version av Drottningholmsteaterns scen och scenmaskineri.

Thessman har undervisat vid Konsthögskolan Valand i Göteborg och Kunsthøgskolen i Oslo samt dåvarande Teaterhögskolan i Stockholm. Han har ställt ut sina skisser och modeller på Galleri Stenlund i Stockholm, Göteborgs stadsmuseum, Centre Culturel Suédois och scenografi-quadrinalen i Prag.[23] Sedan 1990 är Thessman representerad på Nationalmuseum.[24] Thessman är även representerad vid Scenkonstmuseet.[25]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • Tillsammans med kostymdesignern Karin Erskine, erhållit guldmedaljen vid scenografi-quadrinalen i Prag för scenografi och kostymdesign till Elektra, 2003.
  • Lidmanpriset för "ett visionärt och mångfacetterat scenografiskt bildspråk med kraft att stödja och fördjupa den sceniska berättelsen", 2013.[28]

Teater och opera

[redigera | redigera wikitext]

Scenografi och kostym (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1982 Brott och straff
Fjodor Dostojevskij Jan Håkanson Stockholms stadsteater Kostym
1997 Resan till Reims
Gioachino Rossini David Radok Göteborgsoperan Scenografi[30]
Den glada änkan
Franz Lehár Johanna Garpe Göteborgsoperan Scenografi[31]
Tolvskillingsoperan
Die Dreigroschenoper		 Bertolt Brecht och Kurt Weill Gunilla Berg Göteborgs stadsteater[32] Scenografi
1999 Wozzeck
Alban Berg David Radok Göteborgsoperan Scenografi[33]
Elektra
Richard Strauss Yannis Houvardas Göteborgsoperan Scenografi[34]
2001 Aida
Giuseppe Verdi Knut Hendriksen Göteborgsoperan Scenografi[35]
2002 Rosenkavaljeren
Der Rosenkavalier		 Richard Strauss och Hugo von Hofmannsthal Yannis Houvardas Göteborgsoperan Scenografi[36]
2005 K. Beskrivning av en kamp
Jan Sandström, Josef Kroutvor och David Radok David Radok Göteborgsoperan Scenografi[37][38]
2010 Rucklarens väg
The Rake's Progress		 Igor Stravinskij, W.H. Auden och Chester Kallman David Radok Göteborgsoperan Scenografi[39]
2011 Alcina
Georg Friedrich Händel Yannis Houvardas Göteborgsoperan Scenografi[40]
2012 La traviata
Giuseppe Verdi och Francesco Maria Piave David Radok Operaen på Holmen Scenografi[41]
Rusalka
Antonín Dvořák och Jaroslav Kvapil David Radok Göteborgsoperan Scenografi[42]
2013 Salome
Richard Strauss och Hedwig Lachmann Sofia Jupither Kungliga Operan Scenografi[43]
2014 Orfeus och Eurydike
Orfeo ed Euridice		 Christoph Willibald Gluck David Radok Göteborgsoperan Scenografi[44]
2017 Drömmen om Svansjön
Pjotr Tjajkovskij Pär Isberg Kungliga Operan Scenografi.[45]
2020 Döden i Venedig - Föreställningen inställd.
Benjamin Britten David Radok Göteborgsoperan Scenografi.[46]
2022 Herr Arnes penningar
Gösta Nystroem Mattias Ermedahl Göteborgsoperan Scenografi.[47]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 978-91-88366-91-7 
  2. ^ [a b] thessman.se.
  3. ^ [a b c] ”Lars-Åke Thessman”. GöteborgsOperan. Arkiverad från originalet den 26 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140226150235/http://sv.opera.se/om-oss/personal/portratt/lars-ake-thessman/. 
  4. ^ Thessman, Lars-Åke (2018). Till rum blir tiden här: scenografi. Stockholm: Art and Theory Publishing. sid. 236-237. Libris 22649660. ISBN 978-91-88031-59-4 
  5. ^ "Lars-ÅkeThessman: Om arbetet med Wozzek på GöteborgsOperan", intervju i "Hjärtslag", P2, Sveriges Radio. Längd: 4:40 minuter. Programmet sändes den 8 december 2010.
  6. ^ "K. Beskrivning av en kamp" på Göteborgsoperan Arkiverad 24 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine. med premiär 24 september 2005.
  7. ^ "Rucklarens väg" på Göteborgsoperan Arkiverad 8 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine. med premiär 11 september 2010.
  8. ^ "Energi som räcker hela vägen", recension av Bo Löfvendahl i Svenska Dagbladet den 13 september 2010.
  9. ^ "En fullträff på Göteborgsoperan", Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Marita Adamsson i Bohusläningen den 23 september 2012.
  10. ^ Orfeus & Eurydike, Arkiverad 2 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine. föreställning vid Göteborgsoperan våren 2014.
  11. ^ Döden i Venedig Arkiverad 12 april 2019 hämtat från the Wayback Machine., en inställd föreställning, som skulle ägt rum vid GöteborgsOperan under våren 2020, men som tyvärr ställdes in.
  12. ^ Herr Arnes penningar, Göteborgsoperan. Läst 17 februari 2022.
  13. ^ "Rosenkavaljeren" på Göteborgsoperan Arkiverad 18 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. för säsongen 2002-03.
  14. ^ "Göteborgsoperan: Goya", Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Magnus Haglund i Göteborgs-Posten den 27 september 2009.
  15. ^ "Genial scenografi och en orkester i toppform: Alcina!", recension av Mia Gerdin i Sveriges Radios "Kulturnytt" den 8 februari 2011 (2.53 minuter).
  16. ^ Arkivet, Kungliga Operan. Läst 31 maj 2018.
  17. ^ Carlweitz, Staffan (1990). ”Hoffmann i djupperspektiv: ett samtal med Lars-Åke Thessman”. På Operan (Stockholm : Kungl. teatern, 1978-1996) 1990/91:2,: sid. 3-4.  Libris 2219271
  18. ^ Teamet bakom "Salome": Lars-Åke Thessman, scenografi. Arkiverad 29 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Kungliga Operan.
  19. ^ "Salome", Arkiverad 21 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. Kungliga operan i Stockholm.
  20. ^ "Salome - Royal Swedish Operan 2013", youtube.com.
  21. ^ Drömmen om Svansjön Arkiverad 6 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine., Kungliga operan i Stockholm.
  22. ^ "Højt til loftet i La Traviata", Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. recension av Peter Dürrfeld i Kristeligt Dagblad den 28 februari 2012.
  23. ^ Lars-Åke Thessman, Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Mogens Operasidor.
  24. ^ Nationalmuseum
  25. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017. 
  26. ^ Lars-Åke Thessman får Tidskriften Operas pris 2007.
  27. ^ Tranberg, Sören (2007). ”Operapriset 2007.”. Tidskriften Opera 2007:5,: sid. 6-[9]. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 10945337
  28. ^ Sven Lidmans pris 2013, Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Bild och Ord Akademin.
  29. ^ ”Medaljförläningar 28 januari 2018”. Kungahuset. https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2018-01-28-medaljforlaningar-28-januari-2018. Läst 28 februari 2023. 
  30. ^ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 144. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  31. ^ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 145. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  32. ^ Martin Nyström (9 mars 1997). ”'Tolvskillingsoperan' på 70-talet med groovig jazz och latinsk kryddning”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/granser-for-oheliga-allianser-rattelse-visserligen-utmarks-tolvskillingsoperan-av-de-mest-oheliga/. Läst 2 oktober 2021. 
  33. ^ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 149. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  34. ^ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 151-152. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  35. ^ Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 157. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  36. ^ ”Rosenkavaljeren”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 18 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130618031016/http://sv.opera.se/forestallningar/rosenkavaljeren-2002-2003/. Läst 24 mars 2014. 
  37. ^ ”K. Beskrivning av en kamp”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 24 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140324130029/http://sv.opera.se/forestallningar/k-beskrivning-av-en-kamp-2005-2006/. Läst 24 mars 2014. 
  38. ^ Sandström, Jan; Kroutvor Josef, Radok David, Kafka Franz (2015). K. Beskrivning av en kamp. Göteborg: Göteborgsoperan. Libris 19597778 
  39. ^ ”Rucklarens väg”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 8 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140308230302/http://sv.opera.se/forestallningar/rucklarens-vag-2010-2011/. Läst 24 mars 2014. 
  40. ^ Mia Gerdin (8 februari 2011). ”Genial scenografi och en orkester i toppform: Alcina!”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=4336362. Läst 31 januari 2014. 
  41. ^ Peter Dürrfeld (28 februari 2012). ”Højt til loftet i La Traviata”. Kristeligt Dagblad. http://www.kristeligt-dagblad.dk/artikel/452878:Kultur--Hoejt-til-loftet-i--La-Traviata. Läst 31 januari 2014. 
  42. ^ Marita Adamsson (23 september 2012). ”En fullträff på Göteborgsoperan”. Bohusläningen. Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202120102/http://bohuslaningen.se/kulturnoje/1.1775372-en-fulltraff-pa-goteborgsoperan. Läst 31 januari 2014. 
  43. ^ ”Salome”. Kungliga Operan. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161021074055/http://www.operan.se/repertoarsida/salome/forestallningar/2016-11-11-1900/. Läst 30 april 2017. 
  44. ^ ”Orfeus & Eurydike”. Göteborgsoperan. Arkiverad från originalet den 2 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140302015243/http://sv.opera.se/forestallningar/orfeus-och-eurydike-2013-2014/. Läst 2 februari 2014. 
  45. ^ ”Drömmen om Svansjön”. Kungliga Operan. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606155908/http://www.operan.se/repertoarsida/drommen-om-svansjon/. Läst 30 april 2017. 
  46. ^ Döden i Venedig Arkiverad 12 april 2019 hämtat från the Wayback Machine., en inställd föreställning, som skulle ägt rum vid GöteborgsOperan under våren 2020, men som tyvärr ställdes in p.g.a. pandemin.
  47. ^ Herr Arnes penningar, Göteborgsoperan. Läst 17 februari 2022.

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Arensberg, Ingrid; Sykes Wes, Quist Katarina (2004). Från Aniara till Abba: glimtar från Göteborgsoperans första tio år : a look at the Göteborg Opera's first ten years : 1994-2004. Göteborg: Göteborgsoperan. sid. 144, 149, 151-152, 157, 160. Libris 9687075. ISBN 9163156709 
  • Carlweitz, Staffan (1990). ”Hoffmann i djupperspektiv: ett samtal med Lars-Åke Thessman”. På Operan (Stockholm : Kungl. teatern, 1978-1996) 1990/91:2,: sid. 3-4.  Libris 2219271
  • Sandström, Jan; Kroutvor Josef, Radok David, Kafka Franz (2015). K. Beskrivning av en kamp. Göteborg: Göteborgsoperan. Libris 19597778 
  • Thessman, Lars-Åke (2018). Till rum blir tiden här: scenografi. Stockholm: Art and Theory Publishing. Libris 22649660. ISBN 978-91-88031-59-4 
  • Tranberg, Sören (2007). ”Operapriset 2007.”. Tidskriften Opera 2007:5,: sid. 6-[9]. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 10945337
  • Tranberg, Sören: "Lars-Åke och hans Värld", Musikdramatik, nr 3, 2001. MD: Musikdramatik : tidskriften Musikdramatik. Stockholm: Musikdramatik. 1984-2002. Libris 8260688 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Arell Carin, red (2014). Tjugo år av scenkonst: Göteborgsoperan 1994-2014 : [tjugo produktioner & porträtt, opera/dans/musikal]. [Göteborg]: GöteborgsOperan. Libris 17878297. ISBN 9789163768194 , Radok & Thessman - regissör & scenograf, s. 72-77.
  • Eriksson, Torbjörn (2001). ”Tre bilder.”. MD : Musikdramatik 2001:3,: sid. [18-25]. ISSN 0283-5754. ISSN 0283-5754 ISSN 0283-5754.  Libris 8428306
  • Leijon, Jan Erik (1984). Don efter person eller teaterkostymens födslovåndor: en uppsats om det som är och det som synes vara. Stockholm: Stockholms universitet. Libris 14670318 
  • Thessman, Lars-Åke (2018) (på engelska). Time here becomes space: scenography. Art and Theory. Libris 22629547. ISBN 978-91-88031-62-4 
  • ”Vad händer innanför portarna?”. Tidskriften Opera 2003:5,: sid. 20-24. 2003. 1651-3770. ISSN 1651-3770.  Libris 9751372

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars-Åke_Thessman&oldid=54429056”