Kvarteret Fanjunkaren

	Kvarteret Fanjunkaren
	Flerbostadshus
	Sydvästra hörnet av Kvarteret Fanjunkaren vid Haga Nygata och Landsvägsgatan i Haga.
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Kommun	Göteborgs kommun
Ort	Haga 8:3, Göteborg
Adress	Landsvägsgatan 4; Haga Nygata 2/Landsvägsgatan 6
	Kulturmärkning
Byggnadsminne	1995-10-24
- Referens nr.	Lagskydd, RAÄ.
Färdigställande	1849
Byggnadsmaterial	Trä med tak av plåt.

Kvarteret Fanjunkaren med adresserna Landsvägsgatan 4 och Haga Nygata 2 – Landsvägsgatan 6 i Haga i Göteborg har fastighetsbeteckningen Haga 8:3.^[1] Kvarteret är byggnadsminne sedan 24 oktober 1995.^[2]^[3]

Kvarteret om- och nybyggdes 1992–93. Det omfattar två äldre bostadshus, ett trähus och ett landshövdingehus. Trähuset uppfördes 1849 och har ett exponerat läge mot Landsvägsgatan. Det är i tre våningar och har locklistpanel med ovanlig profil och en rad runda vindsfönster. Landshövdingehuset tillkom 1881. Stora skyltfönster togs upp i båda husen på 1920-talet.^[4]

Historik

Landsvägsgatan 4 - Byggnaden är ett av de sista bevarade trevåningshusen av trä och utgör ett led i utvecklingen mot landshövdingehus. I huset finns värdefulla delar från tre olika tidsperioder. Gårdsfasaden och gatufasadens övre del med sin originella panel och eleganta runda vindsfönster samt vindsrummet har bibehållit sin ursprungliga karaktär sedan huset var nybyggt 1849. Vid en ombyggnad på 1870-talet tillkom det utanpåliggande trapphuset och panelen med tillhörande utsmyckning på gatufasadens mellanvåning. Bottenvåningens butiksfasad, entréhallens väggmålning och delar av lägenheternas fasta inredning, bland annat paneler och skåp, tillhör perioden 1925–30.^[5]

Haga Nygata 2 och Landsvägsgatan 6 - Byggnaden, som uppfördes 1881, tillhör den första generationens landshövdingehus, från perioden 1875–85. Kännetecknande för det tidigaste landshövdingehusen var de relativt flacka sadeltaken och fasadernas enkla klassicistiska dekor. Från omkring 1885 blev brutna, branta tak helt dominerande. Detta landshövdingehus tillhör de första, som fick ett brutet tak och är därigenom särskilt intressant.^[6]

Byggnaden är i huvudsak bevarad sedan tillkomsten. I samband med den senaste ombyggnaden, 1992-93, har endast små förändringar gjorts i 3- och 4-rumslägenheternas planlösningar. Dessa är därför välbevarade exempel på de större bostäder, som undantagsvis inreddes i landshövdingehusen. Särskilt värdefulla interiörer har huvudtrapphusets entréhall och de två stora hörnlägenheterna. Entréhallen har golv med ursprungliga klinkerplattor och rekonstruerade vägg- och takmålningar från tiden när huset byggdes. Hörnlägenheterna innehåller ett stort rum med kakelugnar och tre fönster i rad längs Haga Nygata. I dessa lägenheter finns även skafferier med delvis bevarad inredning.^[5]

Referenser

Noter

^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
^ Beslut, "Byggnadsminnesförklaring", Länsstyrelsen Göteborgs och Bohus län, 1995-10-24, Dnr 310-5245-1995.
^ Beskrivning, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
^ [a b] Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
^ Lönnroth, Gudrun Arkiverad 26 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. Del 1, (1999), Stadsbyggnadskontoret, Göteborg, s. 205.

Webbkällor

Beskrivning, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 12 januari 2017.
Beslut, "Byggnadsminnesförklaring", Länsstyrelsen Göteborgs och Bohus län, 1995-10-24, Dnr 310-5245-1995. Läst 12 januari 2017.
Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 12 januari 2017.
Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 12 januari 2017.
Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 12 januari 2017.
Lönnroth, Gudrun, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. Del 1, (1999), Stadsbyggnadskontoret, Göteborg, s. 205. Läst 12 januari 2017.

Tryckta källor

Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 205. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2
Lönnroth, Gudrun; Lundgren Maria (2015). Göteborgarnas Haga: En stadsdels historia : fästning : förstad : arbetarebostäder : stad i staden : saneringsobjekt : kulturminne. Göteborg: Gudrun Lönnroth. sid. 39, 56-58, 63, 70, 139, 158-165, 221, 238-239, 256-257, 320, 328-329, 340. Libris 18557692. ISBN 9789163788147

Vidare läsning

Agroth, Stig Allan; Schånberg Sven (1989). Vid Skansbergets fot: Hagastudier i bild och ord. [Alingsås]: [Hammar]. Libris 7752412. ISBN 91-85786-21-7
Garellick, Robert (1997). Göteborg före grävskoporna: ett bildverk. Stockholm: R. Garellick. sid. 36-59. Libris 7452031. ISBN 91-630-5465-5
Kjellin, Maja (1971). Haga i Göteborg. Göteborg: Fastighetsaktiebolaget Göta lejon. Libris 869005

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kvarteret Fanjunkaren.
Bilder & media
Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

[1] Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

[2] Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

[3] Beslut, "Byggnadsminnesförklaring", Länsstyrelsen Göteborgs och Bohus län, 1995-10-24, Dnr 310-5245-1995.

[4] Beskrivning, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

[RAÄ-5] [a b] Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.

[6] Lönnroth, Gudrun Arkiverad 26 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine., Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. Del 1, (1999), Stadsbyggnadskontoret, Göteborg, s. 205.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]