Hoppa till innehållet

Kronoby

Från Wikipedia
Kronoby
Kruunupyy (finska)
Kommun
Land Finland Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Kronoby kyrkoby
Area 752,65 km² (2016-01-01)[1]
 - land 712,68 km²
 - vatten 39,97 km²
Folkmängd 6 442 (2021-12-31)[2]
 - män 3 238 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 3 178 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 9,04 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Malin Brännkärr
 - Kommunfullm.
ordf. 		Maria Tokou
 - Kommunstyr.
ordf. 		Marika Hagnäs
Kommunkod 288
Geonames 650755
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga: 		 
19,0 %[3]
77,7 %
3,3 %
Admin. data  
- Landskapsförb. Österbotten
- Regioncentrum Karlebyregionen
- Härad Pedersöre
- Magistrat Vasa
- Skattebyrå Västra Finland
- Sjukvårdsdistrikt Vasa
- Försäkringskrets Jakobstad
- Nödcentral Österbotten
- Räddningsverk Mellersta Österbotten
- EU-målområde övergångsperiod
Läge 63°40′00″N 23°10′00″Ö / 63.66667°N 23.16667°Ö / 63.66667; 23.16667
Kronoby kommuns läge
Kronoby kommuns läge
Kronoby kommuns läge
Webbplats: www.kronoby.fi

Kronoby (finska: Kruunupyy) är en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland. Kronoby har &&&&&&&&&&&06442.&&&&&06 442 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0752.650000752,65 km², varav &&&&&&&&&&&&&039.97000039,97 km² är vatten. Kronoby är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Nuvarande Kronoby kommun bildades den 1 januari 1969, då Kronoby kommun slogs samman med Nedervetil och Terjärv kommuner.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Sjöar och vattendrag

[redigera | redigera wikitext]

Kronoby å rinner in i kommunen i Småbönders, i Terjärv kommundel, här rinner ån genom sex olika sjöar innan den rinner genom Terjärv kyrkoby och vidare genom byarna Hästbacka och Kolam. Därefter fortsätter den ner mot byn Snåre, varifrån den fortsätter till Hästöfjärden i Larsmosjön via Kronoby kyrkoby. Perho å rinner genom Nedervetil, Ullava å rinner in i Perho å i Nedervetil.

De flesta sjöarna finns i Terjärv och Nedervetil som har mera kuperad terräng än Kronoby.

I Terjärv finns tre sjöar med namnet Djupsjön.

I Terjärv
  • Heimsjön
  • Peckasjön
  • Svartsjön
  • Emas
  • Kaitsjön
  • Djupsjön
  • Kortjärvi
  • Voujärv
  • Vitsjön
 I Nedervetil
  • Seljessjön
  • Emmesträsk
 I Kronoby
  • Larsmosjön

Församlingar

[redigera | redigera wikitext]

Terjärv kommundel

[redigera | redigera wikitext]
Terjärvs vapen fram till kommunsammanslagningen 1969.
Huvudartikel: Terjärv

Terjärv har ca 2 400 invånare. Majoritetsspråket i samhället är svenska. I vardagslag talas det om Småbönders, Kortjärvi, Kyrkoby, Hästbacka och Kolam som skilda byar. Även Granöby, Djupsjöbacka och Högnabba är av tradition rätt så avgränsade områden

Terjärv kyrkoby

[redigera | redigera wikitext]

Terjärv centrum ligger vid sjön Heimsjön. Företaget Rani-Plast är kommunens största arbetsgivare. Andra viktiga företag i Terjärv är bl.a. Teri-Hus Ab, Oy Mini-Maid Ab, Oy Scandinavian Teak Deck Ab.

Djupsjöbacka

[redigera | redigera wikitext]

Djupsjöbacka ligger på östra stranden av Djupsjön. Byn hade en egen skola ända till 2014.

På Djupsjöbacka har det sen gammalt funnits en kvarnindustri. Det fanns vid sekelskiftet två mjölkvarnar, vilka anlitades av bönder långt utanför byns gränser. Vid Långbacka-forsen en kilometer västvart fanns det en tredje mjölkvarn. Mot slutet av 1800-talet byggdes det dessutom en sågkvarn på Djupsjöbacka. Sågverket drevs med vattenkraft från en kanal grävd från Djupsjön till åmynningen nära Kortjärvi sjö.

En viktig del av Djupsjöbacka är också gårdsgrupperna Långbacka, Sandvik och Grannabba.

Högnabba

[redigera | redigera wikitext]

Det natursköna Högnabba ligger ca 8 km söder om Terjärv centrum. I byn bor drygt 100 invånare, både svensk- och finsktalande. I Högnabba finns en ungdomslokal, danspaviljong och ett bönehus.

I Högnabba ligger gårdsgrupperna Emas, Lotas, Peckas samt Nysto, Skallobacka, Peto, Sunde, Pållas, Simjus.

Småbönders

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Småbönders härstammar från 1670-talet, då gårdarna var små och invånarna kallades för "små bönder från utkanten av socken". Det finns omkring 300 invånare i Småbönders och ytan är omkring 30 kvadratkilometer.

I byn finns bland annat daghem, förskola, skola och butik samt flera företag. I Småbönders finns det även flera aktiva föreningar. Bland dem märks hem- och skola -föreningen, byaföreningen, bönehusföreningen, marthakretsen och ungdomsföreningen. Föreningarna ordnar evenemang av olika slag, till exempel revy, sommarfest, marknader och lotterier. Småbönders erbjuder mångsidiga fritidsaktiviteter, som paddling, vandring, skidåkning, löpning och snöskoterkörning.

I Småbönders ligger gårdsgrupperna: Manderbacka, Storbacka, Haltas, Papas, Furu, Långbacka, Myngjels, Vistbacka.

Kortjärvi

[redigera | redigera wikitext]

Invånarantalet är ca 130 personer, varav 85 % är svenskspråkiga och 15 % finskspråkiga. Byns huvudnäringar är jord- och skogsbruk, päls- och växthusnäringar samt snickeri- och metallbranschen.

Övriga byar

[redigera | redigera wikitext]

I Terjärv kommundel finns också byarna Kolam och Hästbacka med sina många gårdsgrupper.

Nedervetil kommundel

[redigera | redigera wikitext]
Nedervetil vapen fram till 1969
Huvudartikel: Nedervetil

Nedervetil ingår i Kronoby kommun sedan 1969. Språkfördelningen är följande: svenska 65 %, finska 7 % och tvåspråkiga 28 %. Nedervetil har cirka 1 700 invånare. Perho å flyter genom Nedervetil, med forsarna Kaitforsen och Tastforsen och sjöarna Seljes, Loulus och Haavisto. Jordbruket är en viktig del av näringslivet. Dialekten ("nedevetilsprååtsi") saknar genus och skillnaden mellan en och ett (allt betecknas "ein") som återfinns i de andra kommundelarna.

Murick

[redigera | redigera wikitext]

Murick är centralort i Nedervetil.

Seljes

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Seljes

Seljes är en ort och ett turistcentrum i anslutning till en ås, Seljesåsen, som höjer sig några meter över den karaktäristiskt låglänta österbottniska våtmarken. Vid åsens fot ligger byn.

I byn finns även en camping, Seljes Camping, som är en populär camping för fiskare.

Övriga byar

[redigera | redigera wikitext]

I Nedervetil kommundel finns också byarna Sandbacka, Bast, Brännkärr, Pelo, Åbacka-Skriko, Tast, Riippa, Viitavesi och Norrby.

Kronoby kommundel

[redigera | redigera wikitext]
Kronobys vapen 1955-1973

Kronoby kyrkby

[redigera | redigera wikitext]

Kronoby kyrkby (Kronoby centrum) är kommunens största by. I kyrkbyn finns skolcentrum med kommunens högstadium och gymnasium. Där finns även kommungården med förvaltningscentrum, hälsostation, kommunens huvudbiblioteket samt annan service som matbutik, restauranger, banktjänster och många andra småföretag. Största delen av servicen är numera koncentrerad till norra sidan av ån som flyter genom byn.

Merjärv

[redigera | redigera wikitext]

Den natursköna gamla byn Merjärv ligger ca 8 km öster om Kronoby centrum, längs sockenvägen / landsvägen mot Nedervetil. Kärnbyn Merjärv, som i gamla urkunder också skrivs Merijärvi/Merijerfwi/... uppstod på stranden av nuvarande Kronoby å. Tidigaste, historiskt kända beboare kan spåras till 1300- och 1400-talen. Byns naturnamn härstammar från den tidigare sjön Merijerfwi, som i gamla tider var den sista sjön före ankomsten till havet.

Tillsammans bildar byarna Merjärv, Snåre/Kivjärv och Jeussen området Söderby.

Språkligt har byns innevånare enligt den muntliga traditionen talat tidens Kronobydialekt. Byn är svenskspråkig, men en liten finskspråkig inflyttning, i allmänhet genom ingifte, har skett de senaste åren.

På grund av finska statens jordbrukspolitik under 1950- och 1960-talen splittrades kärnbyn så att en stor del av befolkningen i praktiken utlokaliserades till nya gårdsgrupper; Gyttjehagen/Rönnbacka, Ågkärret/Huderbacka, Tarvos/Fröjdö och Fallet.

Ett synligt inslag i byn har Kasern, senare AIK varit. Från år 1882 anlades ett kasernområde för Vasa 3:e Skarpskyttebataljons 12:e Reservkompani i byn. Områden avstyckades från Nygård och Byskata hemman. Första byggnaderna färdigställdes 1883. Arbetskraft som rensade ån var senare inlogerad på området. Under första världskriget användes området som fängelse, samt som reservfängelse 1920–1923. En längre period, 1926 - ca 1969, fungerade de efterhand förstorade arealerna som ett större jordbruk, en arbetskoloni. Enheten kallades nu AIK, Arbetsinrättningen i Kronoby. Denna upprätthölls av ett kommunalförbund bestående av svensk- och tvåspråkiga kommuner. Beboarna gick i fångkläder och benämndes interner, vissa perioder såväl manliga som kvinnliga. Under 1970-talet avvecklades verksamheten slutligen, jord- och skogsarealerna fördelades till bönder, en privatperson köpte det herrgårdsliknande bostället.

Bråtö

[redigera | redigera wikitext]

På västra sidan av europaväg 8 ligger Bråtö. Bråtö är en liten by, men där finns ändå mycket att se. I Bråtö finns det gamla skeppsvarvet. I Bråtö finns det många små företag, även en bowlinghall.

Övriga byar

[redigera | redigera wikitext]

I Kronoby kommundel finns också byarna Hästö, Norrby, Hopsala, Påras och Överby.

Politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Kronoby kommun, valen 1976–2021

[redigera | redigera wikitext]
ValårSDPÖVRSAFCSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197627
27
2788,7
198027
27
2788,3
198427
27
2790,6
198827
27
2786,5
19921251
25
2784,3
19961242
242
2778,3
20002241
224
2775,6
200412132
2132
2776,7
189
200833192
33192
2779,6
1413
201232202
32202
2772,4
1710
201710161
1016
2776,4
1710
202181171
817
2766,8
1413
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 2017 Pro Kronoby/Pro Kruunupyy (10).
    • För valet 2021 PRO KRONOBY gemensam lista/ PRO KRUUNUPYY yhteislista (8).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]

Kronoby har goda förbindelser, stambanan går genom kommunen; järnvägsstationen i Kronoby förvisso nedlagd sedan 1983 och närmaste fungerande järnvägsstation finns i grannstaden Karleby. Det finns också goda vägförbindelser. Karleby-Jakobstad flygplats ligger i kommunen.

Förteckning över viktiga företag i Kronoby kommundel kan hittas på Kronoby kommuns hemsida under näringsliv.

Digita driver radio- och tv-sändare på Paradisbacken i Saarukka i kommundelen Nedervetil.

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Kronoby kommun 1975–2020[4]
ÅrFolkmängd
1975
  
6 781
1980
  
7 008
1985
  
7 121
1990
  
7 054
1995
  
7 025
2000
  
6 846
2005
  
6 800
2010
  
6 731
2015
  
6 682
2020
  
6 416
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Språk

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[5][6]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 6 405 100,0
Inhemska språk totalt 6 130 95,7
Svenska 4 903 76,5
Finska 1 227 19,2
Främmande språk totalt 275 4,3
Ukrainska 36 0,6
Ryska 35 0,5
Arabiska 32 0,5
Bulgariska 22 0,3
Estniska 22 0,3
Engelska 11 0,2
Italienska 11 0,2
Thailändska 11 0,2
Rumänska 10 0,2
Språk med färre än 10 talare 85 1,3
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.







  Finska (19,2 %)
  Svenska (76,5 %)
  Främmande språk (4,3 %)

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Dialekt

[redigera | redigera wikitext]

I Kronoby och dess byar pratas en svensk dialekt som härstammar från fornsvenskan. Många av gamla ord har bevarats. Dialekterna i de tre kommundelarna skiljer sig mycket från varandra.

Sevärdheter

[redigera | redigera wikitext]
Kronoby kyrka, den yngsta av kyrkorna i kommunen

Idrott

[redigera | redigera wikitext]

Inom kommunen verkar följande idrottsföreningar:

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023. 
  3. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 6 september 2019. 
  4. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 23 mars 2023. 
  5. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023. 
  6. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Kommuner i landskapet Österbotten
Österbottens vapen
 
Före detta kommuner i landskapet Österbotten
Landskap i Finland · Finlands län · Finland
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kronoby&oldid=55050704”