Konservburk
Konservburk är en hermetiskt tillsluten plåtburk, oftast av bleckplåt, som främst används vid konservering och förvaring av diverse livsmedel. Om konservburken har tillslutits och också steriliserats kallas det "helkonserv". Om produkten förvaras i hermetiskt tillsluten burk som inte steriliserats kallas det "halvkonserv".
De flesta konservburkarna är avsedda att öppnas med en konservöppnare. En del konservburkar har numera en inbyggd öppnare bestående av en ögla (liknande den på dryckesburkar) som man kan bända upp locket med.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
.jpg)
Konservburken blev känd för världen 1810, då britten Peter Durand fick patent på idén om att konservera och förvara mat i en lufttät plåtburk. Durand vidareutvecklade en idé av den franske uppfinnaren Nicolas Appert. Konservburken populariserades i och med Krimkriget.
De första konservburkarna var dock så tjocka att man var tvungen att använda hammare och stämjärn för att kunna öppna dem. Med tiden förfinades tillverkningsmetoderna och burkarna blev tunnare.
Viktiga framsteg för införandet av konservbruken var uppfinnandet av autoklaven 1873 och uppfinnandet av den maskinella framställningen av konservburkar av R. Karges 1875.[1]
De första svensktillverkade konserverna kom från Axel Molinders konservfabrik som grundades 1869.[2]
Hälsorisker
[redigera | redigera wikitext]Livsmedelsverket anser att det inte medför någon hälsorisk att förtära livsmedel från buckliga konservburkar, under förutsättning att de är täta.[3]
Bisfenol A
[redigera | redigera wikitext]Den epoxibeläggning som finns på konservburkarnas insidor läcker hormonpåverkande kemikalier, såsom Bisfenol A (BPA), till maten.
I Japan minskade tillverkare frivilligt mängden BPA 1998–2003 på grund av oro över hälsorisker, bland annat genom att epoxibeläggning ersattes av PET-film.[4]
EFSA gjorde 2023 en ny riskvärdering som visar att alla åldersgrupper får i sig för mycket BPA. Lacken i konservburkar anses stå för en stor del av det.[3][5] EU-kommissionen arbetar på ett förbud mot flera hälsoskadliga bisfenoler i material som kommer i kontakt med livsmedel.[5]
Förvaring och hållbarhet
[redigera | redigera wikitext]Fördelar med förvaring i slutna konservburkar är att hållbarhetstiden är lång, de tål obekväma transporter och kan förvaras i rumstemperatur utan att innehållet tar skada. Det medför att konservburkar lämpar sig bra i sommarstugan, båten, husvagnen, husbilen eller på campingen.
Öppnade konservburkar bör däremot inte användas för förvaring av livsmedel eftersom tenn kan spridas då.[3]
Exempel på konserver
[redigera | redigera wikitext]Livsmedelskonserver innehåller antingen en inläggning eller en sås.
Fisk och skaldjur
[redigera | redigera wikitext]Fiskbullar, tonfisk, surströmming och makrill.
Frukt, grönsaker och svamp
[redigera | redigera wikitext]Tomater, majs, champinjoner, skivad ananas, aprikoshalvor, mandarinklyftor och fruktsallad.
Vita bönor, kidneybönor och kikärter.
Kalops, korv, skinka, ravioli, pölsa, pyttipanna, ärtsoppa och köttbullar i gräddsås.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 925
- ^ Sillburkar & tvålkartonger, Om våra förpackningar och deras historia. Birgitta Conradsson, Nordiska museet, 1977. ISBN 91-7108-143-7
- ^ [a b c] ”Konservburkar”. Livsmedelsverket. 21 oktober 2024. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-forvaring-hallbarhet/forpackningar/konservburkar. Läst 9 november 2024.
- ^ Byrne, Jane (22 september 2008). ”Consumers fear the packaging – a BPA alternative is needed now”. http://www.foodnavigator.com/Financial-Industry/Consumers-fear-the-packaging-a-BPA-alternative-is-needed-now. Läst 5 januari 2010.
- ^ [a b] ”Bisfenol A”. Livsmedelsverket. 20 maj 2024. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/bisfenol-a. Läst 9 november 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Konservburkar.- student.educ.umu.se - Teknikhistoria – Konservburken
