Karl Kinch

	Karl Kinch
	Karl Kinch 1927
Född	Karl Fredrik Kristian Kinch; 3 september 1892; Stockholm
Död	13 juli 1981 (88 år); Högalids församling, Stockholm
Aktiva år	1915–1979
Maka	Kajsa Ranft ; (1920– ;skilda) ; Ka Nerell ; (1939– ;skilda)
	IMDb SFDb

Ej att förväxla med Karl Frederik Kinch.

Karl Fredrik Kristian Kinch, född 3 september 1892 i Stockholm, död 13 juli 1981 i Högalids församling i Stockholm,^[1] var en svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).

Biografi

Han var son till grosshandlaren Otto Kinch och Nicoline Behrens. Kinch scendebuterade 1915 som Prins Frittelini i operetten Lyckoflickan på Oscarsteatern där han sedan blev kvar fram till 1918. Därpå följde ett långt engagemang till 1935 vid Stora Teatern, Göteborg, där han de sista nio åren även var regissör och teaterchef och bland annat introducerade flera engelska musikaler. Därefter var han vid Vasateatern 1935–1936 och Oscarsteatern 1936–1937.

Under åren 1929–1934 och 1939 var han ledare för folkparksturnéer, 1941 ledare för Skansens Friluftsteater och 1944–1962 ledare för olika avdelningar inom Centraloperetten. Kinch fortsatte att turnera ända till 1973, då han var över 80 år gammal.

På Oscarsteatern iscensatte han den första professionella uppsättningen av Pippi Långstrump julen 1948. Astrid Lindgren skrev manuskriptet och Per-Martin Hamberg skapade musiken. Viveca Serlachius spelade Pippi. Julen 1949 regisserade Kinch pjäsen Snövit av Lindgren, och året efter, 1950, hade Pippi Långstrump nypremiär. Kinch gjorde tv- och radioframträdanden fram till två år före sin död och gav även konserter i Stockholm och Göteborg på 1970-talet.^[2]

Han var gift första gången 1920 med sångaren Kajsa Ranft, dotter till Albert Ranft, och andra gången 1939 med skådespelaren Ka Nerell. Kinch är far till regissören Olle Kinch och radioreportern Lasse Kinch. Han var bror till Knut Kinch.

Karl Kinch är gravsatt i minneslunden på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.^[3]

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1915	Prins Frittelini	Lyckoflickan (La Mascotte) Edmond Audran, Alfred Duru och Henri Charles Chivot	Axel Ringvall	Oscarsteatern^[4]
1917	Gesanten i gult	Kejsarinnan Maria Théresia (Die Kaiserin) Leo Fall, Julius Brammer och Alfred Grünwald	Oskar Textorius	Oscarsteatern^[5]
1920		Röda rosor (Die ideale Gattin) Franz Lehár, Julius Brammer och Alfred Grünwald	August Bodén	Stora teatern^[6]
1933		Madame Favart Jacques Offenbach	Karl Kinch	Stora Teatern^[7]
1935	Curry	Flickan i frack Hjalmar Bergman	Per Lindberg Karl Kinch	Vasateatern^[8]
1935	Lancelot	Köpmannen i Venedig (The Merchant of Venice) William Shakespeare	Per Lindberg	Vasateatern^[9]
1937	Jack Crawford Pendelton Brooks	Jill Darling Marriott Edgar och Vivian Ellis	Karl Kinch	Oscarsteatern^[10]^[11]
1939	Filosel	Min syster och jag (Meine Schwester und ich) Ralph Benatzky och Robert Blum	Karl Kinch	Folkan^[12]
1942		Mazurka (Polnische Hochzeit) Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald	Karl Kinch	Skansens friluftsteater
1969	Harry Trevor/Baptista	Kiss Me, Kate Cole Porter, Samuel Spewack och Bella Spewack	Bo Forsberg	Riksteatern^[13]
1970		En folkefiende Henrik Ibsen	Tom Lagerborg	Örebroensemblen^[14]

Regi (ej komplett)

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1933	Madame Favart	Jacques Offenbach	Stora Teatern^[7]
1935	Flickan i frack	Hjalmar Bergman	Vasateatern regi tillsammans med Per Lindberg^[8]
1936	Geishan The Geisha, a story of a tea house	Owen Hall och Sidney Jones	Oscarsteatern
	Oh, du milde Antonius Der heilige Antonius	A Fenclo, Georg Brada och Jara Beneš	Oscarsteatern regi tillsammans med Carl Johannesson^[15]
	Ökensången The Desert Song	Sigmund Romberg och Oscar Hammerstein	Oscarsteatern^[16]
1937	Jill Darling	Marriott Edgar och Vivian Ellis	Oscarsteatern
1939	Min syster och jag Meine Schwester und ich	Ralph Benatzky, Georges Berr och Louis Verneuil	Folkan
1941	Tiggarstudenten Der Bettelstudent	Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell	Skansens friluftsteater
1942	Mazurka Polnische Hochzeit	Joseph Beer, Fritz Löhner-Beda, Alfred Grünwald	Skansens friluftsteater
1949	Snövit och dvärgarna	Astrid Lindgren	Oscarsteatern^[17]

Referenser

Hyberg, Jacob (1923). Göteborgare 1923 : biografisk uppslagsbok. Göteborg: H. Brusewitz. sid. 165-166. Libris 1474278
Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 9, Högq-Kome. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 216. Libris 7665087. ISBN 91-7752-267-2
Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 154. Libris 1404046

Noter

^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
^ Dagens Nyheter, 14 juli 1981, sid. 22
^ SvenskaGravar
^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015.
^ Svenska scenen 1/1918
^ Stora Teatern i Göteborg, 1893-1929 i Projekt Runeberg, sid 337
^ [a b] ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 april 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-04-23/108/14. Läst 14 juli 2015.
^ [a b] Bo Bergman (7 september 1935). ”Svensk urpremiär på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-07/243/11. Läst 27 augusti 2015.
^ Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015.
^ ”Teater Musik Film: Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016.
^ Curt Berg (2 januari 1937). ”En jazzoperett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016.
^ M.I. (2 september 1939). ”'Min syster och jag' på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1939-09-02/236/16. Läst 11 maj 2019.
^ Barbro Hähnel (23 juli 1969). ”Berit Carlberg praktfull i ojämn 'Kiss me, Kate'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-23/196/8. Läst 18 juli 2018.
^ Hans Axel Holm (14 september 1970). ”Stilsäker inkonsekvent Ibsen i Örebro”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-09-14/249/19. Läst 19 januari 2022.
^ Curt Berg (19 september 1936). ”Säsongspremiär på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-09-19/255/15. Läst 30 augusti 2015.
^ Oscar Rydqvist (4 oktober 1936). ”Ökensång igen på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016.
^ Eva von Zweigbergk (27 december 1949). ”Teater Musik Film: 'Snövit' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-12-27/350/9. Läst 5 augusti 2017.

Externa länkar

Karl Kinch på Svensk Filmdatabas
Karl Kinch på Internet Movie Database (engelska)

[1] Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231

[2] Dagens Nyheter, 14 juli 1981, sid. 22

[3] SvenskaGravar

[4] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 oktober 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-10-27/292A/5. Läst 21 juli 2015.

[5] Svenska scenen 1/1918

[6] Stora Teatern i Göteborg, 1893-1929 i Projekt Runeberg, sid 337

[favart-7] [a b] ”Teater, musik, film”. Dagens Nyheter: s. 14. 23 april 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-04-23/108/14. Läst 14 juli 2015.

[flickan-8] [a b] Bo Bergman (7 september 1935). ”Svensk urpremiär på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-09-07/243/11. Läst 27 augusti 2015.

[9] Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015.

[10] ”Teater Musik Film: Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016.

[11] Curt Berg (2 januari 1937). ”En jazzoperett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016.

[12] M.I. (2 september 1939). ”'Min syster och jag' på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1939-09-02/236/16. Läst 11 maj 2019.

[13] Barbro Hähnel (23 juli 1969). ”Berit Carlberg praktfull i ojämn 'Kiss me, Kate'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-23/196/8. Läst 18 juli 2018.

[14] Hans Axel Holm (14 september 1970). ”Stilsäker inkonsekvent Ibsen i Örebro”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-09-14/249/19. Läst 19 januari 2022.

[15] Curt Berg (19 september 1936). ”Säsongspremiär på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-09-19/255/15. Läst 30 augusti 2015.

[16] Oscar Rydqvist (4 oktober 1936). ”Ökensång igen på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016.

[17] Eva von Zweigbergk (27 december 1949). ”Teater Musik Film: 'Snövit' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-12-27/350/9. Läst 5 augusti 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]