Jean Zaru
Jean Zaru, född 1940 i Ramallah i Brittiska Palestinamandatet, är kväkare, icke-våld-aktivist och grundare av Sabeel, ett kristet ekumeniskt teologiskt centrum i Jerusalem.[1]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Jean Zaru föddes 1940, fyra år före den palestinska diasporan. Hennes föräldrar var kväkare, bosatta i Ramallah. När hon var åtta år blev hon vittne till Nakba då 100 000-tals palestinier fördrevs från sina hem, då staten Israel bildades. Hennes far hyrde en lastbil och distribuerade bröd och vatten till flyktingar och under de närmaste veckorna fick 50 människor bo i deras hem.[1] Zaru fick börja i Vännernas skola i Ramallah. När hon tagit sin examen gifte hon sig med Fuad Zaru, kemiläraren vid skolan, och bodde på skolans område till hans död 1987.[2]
Verk
[redigera | redigera wikitext]Zara är engagerad i följande organisationer:[1]
- Kyrkornas världsråd
- International Council of the World Conference for Religion and Peace.[3]
- KFUK Jordanien
- KFUK Palestina.
Från 2002 har Zaru drivit en internationell kampanj för att renovera Ramallahs historiska möteshus och fått support från amerikanska kväkare.[4]
Priser och utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 2010 – Anna Lindh-priset[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] “Jean Zaru” Arkiverad 12 april 2019 hämtat från the Wayback Machine.. www.afsc.org. Läst 4 mars 2019.
- ^ Zaru 2010, s. 24.
- ^ [International Council of the World Conference for Religion and Peace]. Läst 9 mars 2019
- ^ “Ramallah Friends Meeting House. ramallahquakers.org. Läst 9 mars 2019.
- ^ ”Jean Zaru får Anna Lindh-priset”. sandaren.se. Läst 4 mars 2019.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Zaru, Jean; Eck Diana L., Schrader Marla (2010). Fångad av ickevåld: en palestinsk kvinna talar. Stockholm: Cordia. Libris 11746204. ISBN 978-91-526-3298-7