Hoppa till innehållet

James Fenimore Cooper

Från Wikipedia
James Fenimore Cooper
Född15 september 1789[1][2][3]
Burlington, New Jersey, USA
Död14 september 1851[1][2][3] (61 år)
Cooperstown, New York, USA
BegravdChrist Churchyard[4]
Medborgare iUSA[5]
Utbildad vidYale University
SysselsättningFörfattare[6][7], barnboksförfattare, officer, biograf
Noterbara verkDen siste mohikanen
MakaSusan Augusta Delancey
BarnSusan Fenimore Cooper (f. 1813)
Charlotte Fenimore Cooper (f. 1817)
Paul Fenimore Cooper (f. 1824)[8]
FöräldrarWilliam Cooper
Namnteckning
Redigera Wikidata

James Fenimore Cooper, född 15 september 1789 i Burlington i New Jersey, död 14 september 1851 i Cooperstown i delstaten New York, var en amerikansk författare.

Cooper föddes i New Jersey, hans far var kväkare och modern var av svensk härkomst. Han var näst yngst av tolv syskon, och växte upp på faderns gård vid Otsegosjön i New York. Han började 1802 studera vid Yale College men blev 1805 relegerad, på grund av större intresse för jakt och sport än för studier. Istället tog han 1806 värvning i flottan, först på långresor, och senare på Ontariosjön. 1811 gifte han sig och blev jordbrukare i Westchester County.

Coopers uppväxt i de vilda skogarna dil gränsen för den vita kolonisationen, vid de stora sjöarna som sjöman och ute på havet gjorde honom bekant med de miljöer han skulle använda i sina romaner.

Cooper var intresserad av litteratur och hade själv ett stort intresse för att skriva. Den anonyma debutboken, Precaution (1820) blev visserligen ett fiasko, men nästa roman The Spy (1821-1822), som byggde på egna upplevelser, blev hans genombrott. Nästa roman, en sjömansroman The pilot utkom 1823.

Sin största berömmelse kom han att få med sina indianromaner. Den första delen The Pioneers utkom 1823. Boken inledde Leatherstocking-tales som kom ut i fem delar. Hans mest lästa roman, The Last of the Mohicans, utkom 1826 och utgör del två i pentalogin om Skinnstrumpa. The Praire som följde 1827, var menad som den avslutande delen i serien, men läsekretsen krävde mer och två "prequels" följde; år 1840 utkom The Pathfinder, följd av The Deerslayer 1841.[9]

Tillsammans med Washington Irving var Cooper bland de första nordamerikaner, som vann en större europeisk publik. Hans verk jämfördes med Walter Scott. Hans gestaltning av gränslandet mellan vita och indianer med nya scener ur amerikansk historia och gestalter som skogslöparen Skinnstrumpa och indianerna Chingachgook och Uncas blev klassiska i världslitteraturen.

Cooper blev 1826 konsul i Frankrike och vistades i Europa 1826-1833. 1828 skrev han för hemlandet Notions of the Americans medan Gleanings in Europe (England France) skrevs 1837 i USA och Gleanings in Europe (Italy) 1838. Efter återkomsten till USA involverades han i politiken, där han förfäktade aristrokratiska idéer. Från New York flyttade han dock snart till sin fädernesgård i Cooperstown. Bland hans senare romaner präglades Satanstoe och The Redskins av hans erfarenheter från politiken. Bland hans många alster från senare tid märks främst A history of the Navy of the United States of America 1839. Coopers samlade verk utgavs 1856 i 32 band. En samlad svensk utgåva av hans verk utgavs 1858-1863. Biografi över Cooper av W. B. S. Clymer (1900).[10]

Bibliografi (utgivet på svenska)

[redigera | redigera wikitext]
Excursion in Italy, 1838.
Omslag till Den siste mohikanen av David Ljungdahl 1915.

(Förkortade eller bearbetade upplagor ej medtagna nedan)

  • The Spy: A Tale of the Neutral Ground (1821-1822)
    • Spionen på neutrala området: romantisk målning från Nordamerikas sjelfständighetskrig (anonym översättning, Stockholm, 1825-1826)
  • The Pioneers: or The Sources of the Susquehanna (1823)
    • Susquehannas källor, eller Nybyggarne (översättning öfversättning af C.R. (dvs. Lars Arnell), Georg Scheutz, 1827)
    • Nybyggarne eller Susquehannas källor (anonym översättning, Hellsten, 1858)
    • Nybyggarne eller Susquehannas källor (anonym översättning, Hierta, 1895)
  • The Pilot: A Tale of the Sea (1824)
    • Lotsen: sjöberättelse (anonym översättning, Stockholm, 1831)
    • Lotsen: sjöberättelse (anonym översättning, Hellsten, 1858)
  • Lionel Lincoln, or, The Leaguer of Boston (1825)
    • Lionel Lincoln eller Bostons belägring (översättning Henrik Magnus Cornelius, Stockholm, 1826)
    • Lionel Lincoln eller Bostons belägring (anonym översättning, Hellsten, 1859)
  • The Last of the Mohicans: A narrative of 1757 (1826)
    • Den siste mohikanen (översättning Ludvig Westerberg, Stockholm, 1828)
    • Den siste mohikanen: berättelse från 1757 (anonym översättning, Hellsten, 1858)
    • Den siste mohikanen (anonym översättning, Svea, 1882)
    • Den siste mohikanen (översättning C. L. Törnberg, Hierta, 1892). Ny uppl. Telegram, 2013
    • Den siste mohikanen (översättning E. G-n, Wahlström & Widstrand, 1896-1897)
    • Den siste mohikanen (översättning Tom Wilson, Björck & Börjesson, 1915)
    • Den siste mohikanen (anonym översättning, Biblioteksförlaget, 1926)
    • Den siste mohikanen (anonym översättning, Norden, 1932) Fulltext
    • Den siste mohikanen (översättning Alf Henrikson, Bonnier, 1938)
    • Den siste mohikanen (översättning Harry Lundin, Niloé, 1956-1957). Senaste uppl. 2002
    • Den siste mohikanen (översättning Gustav Sandgren, Tiden, 1960). Ny, rev. uppl. 1967
    • Den siste mohikanen (översättning Harry Iseborg, Svensk läraretidnings förlag, 1964)
  • The Prairie (1827)
    • Gräsöknen (anonym översättning, Hellsten, 1858)
    • Äfventyr på prairierna (anonym översättning, Flodin, 1874)
    • Prärien (Gräsöknen) (anonym översättning, Bohlin, 1903)
    • Prärien: gräsöknen (anonym översättning, Björck & Börjesson, 1918)
    • Prärien (översättning Harry Iseborg, Svensk läraretidning, 1962)
  • The red rover, a tale of the sea (1828)
    • Den röde fribytaren (översättning Carl Adam Iggeström, Stockholm, 1830-1831)
    • Den röde fribytaren (anonym översättning, Hellsten, 1862)
    • Röde fribytaren: piratroman (anonym översättning, Ugglan, 1945)
  • The Wept of Wish-ton-Wish: A Tale (1829)
  • The Water-Witch or, the Skimmer of the Seas (1830)
    • Sjötrollet, eller Ströfvaren på hafvet (anonym översättning, Stockholm, 1832)
    • Sjötrollet eller Ströfvaren på hafven (anonym översättning, Hellsten, 1859)
    • Sjötrollet eller Ströfvaren på hafven (anonym översättning, Beijer, 1894)
  • The Bravo (1831)
    • Banditen: en Venetiansk berättelse (översättning Carl Netherwood, Stockholm, 1833)
  • The Heidenmauer: or, The Benedictines, A Legend of the Rhine (1832)
    • Eremiten vid Heidenmauer, eller Benediktinerne (översättning G. Höglund, Looström, 1834)
  • Mercedes of Castile: or, The Voyage to Cathay (1840)
    • Mercedes af Castilien (anonym översättning, Hellsten, 1860)
  • The Pathfinder, or The Inland Sea (1840)
    • Wägwisaren eller innanhafvet (anonym översättning, Hellsten, 1858)
    • Vägvisaren (anonym översättning?, Björck & Börjesson, 1916)
    • Stigfinnaren (översättning Sven-Ingmar Pettersson, Niloé, 1959)
    • Stigfinnaren (översättning Mårten Edlund, Natur och kultur, 1961)
    • Stigfinnaren (översättning Harry Iseborg, AWE/Geber, 1983)
  • The Deerslayer: or The First Warpath (1841)
    • Hjortdödaren (översättning L. L-d Adlersparre, Hellsten, 1858)
    • Hjortdödaren (översättning Tom Wilson, Leufstedt, 1880)
    • Hjortdödaren (översättning C. L. Törnberg, Hierta, 1893)
    • Hjortdödaren (anonym översättning, Beijer, 1894)
    • Hjortdödaren (anonym översättning, Bohlin, 1902)
    • Hjortdödaren (anonym översättning, Ljus, 1910)
    • Hjortdödaren (anonym översättning, Björck & Börjesson, 1912) Fulltext
    • Hjortdödaren (översättning Alf Henrikson, Bonnier, 1937)
  • The Two Admirals (1842)
    • De begge amiralerna (anonym översättning, Stockholm, 1846)
  • Satanstoe: or The Littlepage Manuscripts, a Tale of the Colony (1845)
    • Satanstoe (översättning Anders Fredrik Dalin, Hierta, 1845)
    • Satanstoe (Hellsten, 1860)
Ej identifierade svenska översättningar
  • Stigfinnaren (översättning C.L. Törnberg, Stockholm, 1823)
  • Skarprättaren eller Vinskördsfesten (anonym översättning, Lundequist, 1835)
  • Landtmätaren (anonym översättning, Hellsten, 1861)
  • Äfventyr i skogarne, eller Natty Bumppos öden bland Nordamerikas indianer (översättning M. Wester, Flodin, 1872)
  • Äfventyr på sjön (anonym översättning, Flodin, 1873)
  • Bijägaren (översättning C. L. Törnberg, Linnström, 1883)
  • Coopers indianberättelser (Bohlin, 1902-1903) [utg som 40 häften; innehåller Hjortdödaren --Den siste mohikanen --Vägvisaren --Läderstrumpan --Prärien]
  • Skinnstrumpa (anonym översättning, Bohlin, 1903)
  • Bijägaren (anonym översättning, Svenska bokförlaget, 1911)
  • Skinnstrumpa (anonym översättning, Björck & Börjesson, 1917, med åtta helsidesbilder)
  • Nybyggarna vid Wish-Ton-Wish (översättning A. Berg, Holmquist, 1919)
  • Spejaren (översättning A. Berg, Holmquist, 1919)
  • Gröna galjonsbilden: smugglarroman (anonym översättning, Ugglan, 1945)
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/James-Fenimore-Coopertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6m32xnw, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: james-fenimore-coopernationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 228, läs online, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Jeugdliteratuur.org.[källa från Wikidata]
  6. ^ abART, abART person-ID: 72794, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  9. ^ Birdsall, R. (1917). ”Chapter X, the immortal Natty Bumppo” (pdf). The story of Cooperstown. New York: C. Scribner. sid. 158ff. http://library.albany.edu/preservation/brittle_bks/Birdsall_Cooperstown/Chpt_10.pdf. Läst 2 mars 2018 
  10. ^ ”67-68 (Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram)”. runeberg.org. 20 december 1951. https://runeberg.org/nffe/0048.html. Läst 2 mars 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]