Iiwi
Iiwi Status i världen: Sårbar[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Finkar Fringillidae |
Släkte | Drepanis |
Art | Iiwi D. coccinea |
Vetenskapligt namn | |
§ Drepanis coccinea | |
Auktor | (Forster, 1780) |
Utbredning | |
Synonymer | |
Vestiaria coccinea |
Iiwi[2] (Drepanis coccinea) är en fågelart i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3] Den är endemisk för Hawaiiöarna. IUCN kategoriserar den som sårbar.
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Iiwin utmärks av sin scharlakansröda fjäderdräkt med svarta vingar och stjärt och en lång, nedåtböjd laxrosa näbb. Ungfåglarna är guldgula, mer fläckiga och med elfenbensfärgad näbb. Den märkliga sången beskrivs som bestående av ett par visslingar, ljudet av bollar som faller i vatten, två ballonger som gnuggas mot varandra samt ett gnisslande rostigt gångjärn.[4]
Utbredning och status
[redigera | redigera wikitext]Tidigare fanns den på alla de större öarna i ögruppen, men populationen har under 1900-talet minskat. Den försvann från Lanai i slutet av 1920-talet och på Molokai och Oahu finns bara ett litet antal fåglar kvar. Mest talrik är den på huvudön Hawaii och på ön Kauai. Den sammanlagda populationen beräknas uppgå till mellan 250 000 och en haklv miljon individer, med nedåtgående populationstrebd. Mest markant har tillbakagången varit på västra Hawaii, medan Maui och Hakalau har stabilare populationer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar.[1]
Orsaken till dess tillbakagång är inte helt känd, men man vet att den är känslig för en fågelmalaria som orsakas av Plasmodium relictum och som sprids med introducerade myggor i låglänta trakter. Även habitatförlust och introducerade djur som gris, katt och råtta är en trolig bidragande orsak till tillbakagången.[1]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Iiwin lever i skogar, på mellan 300 och 2 900 meters höjd. Vanligast förekommande är den på 1 300 till 1 900 meters höjd. Dess föda är nektar.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Tidigare placerades den som ensam art i släktet Vestiaria, men förs numera oftast till Drepanis. Arten tillhör en grupp med fåglar som kallas hawaiifinkar. Länge behandlades de som en egen familj. Genetiska studier visar dock att de trots ibland mycket avvikande utseende är en del av familjen finkar, närmast släkt med rosenfinkarna.[5] Arternas ibland avvikande morfologi är en anpassning till olika ekologiska nischer i Hawaiiöarna, där andra småfåglar i stort sett saknas helt.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] BirdLife International 2020 Drepanis coccinea . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 7 januari 2022.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Fancy, S. G. and C. J. Ralph (2020). Iiwi (Drepanis coccinea), version 1.0. In Birds of the World (A. F. Poole and F. B. Gill, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.iiwi.01
- ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi: . Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 31 augusti 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör iiwi.
- Wikispecies har information om iiwi.
- Läten på xeno-canto.org
|