Hoppa till innehållet

Gunnar Håkansson (brottare)

Från Wikipedia
Gunnar Håkansson
Redigera
Födelsedatum23 juli 1926[1]Redigera
FödelseplatsMalmö, Sverige[1]Redigera
Dödsdatum4 augusti 2009 (83 år)[1]Redigera
DödsplatsHusie och Södra Sallerups församling, Sverige[2]Redigera
Tävlingsresultat
Pos.TävlingÅr
Olympiska sommarspelen1952 Redigera
Världsmästerskapen i brottning1955Redigera
Olympiska sommarspelen1956 Redigera
Klubblag
GAK Enighet–1956 [1]Redigera
Brottarklubben Kärnan1957– Redigera

Redigera uppgifter i faktarutan

Erik Martin Gunnar Håkansson, född 23 juli 1926 i Malmö, död 4 augusti 2009 i Malmö, var en svensk brottare och brandman.

Håkansson representerade malmöklubben GAK Enighet till och med 1956, därefter BK Kärnan Limhamn, och hans främsta framgång var en bronsmedalj i fjädervikt grekisk-romersk stil vid världsmästerskapen 1955 i Karlsruhe.[3] Han deltog i OS 1952, där han blev oplacerad i fjädervikt grekisk-romersk stil, samt i OS 1956, där han slutade femma i samma klass.

Håkansson blev svensk mästare sju gånger: i fjädervikt grekisk-romersk stil 1951, 1954 och 1955, i lättvikt grekisk-romersk stil 1957 och 1959, i fjädervikt fristil 1954 samt i lättvikt fristil 1958 (därtill ett silver och två brons i fristil, samt två brons i grekisk-romersk stil).[4] Dessutom vann han ett JSM-guld 1947 (fjädervikt grekisk-romersk stil).[5]

Gunnar Håkansson tilldelades Stora grabbars märke 1957.[6]