Grate-kiln verk

Grate-kiln verk
	Roterugnsdelen av ett grate-kiln verk
Information
Användning	Pelletisering av järnmalm
Utvecklad	1950-talet
Första enheten togs i bruk	1960, Humboldt Mine, USA
Antal i drift världen	c:a 100 st
Kapacitet	Max 7 Mt/år

Ett grate-kiln verk är efter travelling-grate verk den näst vanligaste typ av pelletsverk som används för att tillverka järnmalmspellets.

Historik

Konstruktionen har sitt ursprung från cementverken, med en bandugn (grate), en roterugn (rotary kiln) och en kylare. Det första grate-kiln verket byggdes 1960 av Allis-Chalmers, i Humboldt Mine i delstaten Michigan, USA. Under 1950- och 60-talet byggdes främst verk i Nordamerika, och då främst i USA. 1969 byggde LKAB det första grate-kiln verket i Sverige (och Europa). Allis-Chalmers, och senare Metso Minerals, har genom åren byggt c:a 50 verk. Den japanska koncernen Kobelco har sedan mitten av 60-talet också byggt ett tiotal grate-kiln verk.^[1] Sedan år 2000 har många kinesiska företag börjat bygga grate-kiln verk, så som e.g. Citic^[2] och Jiangsu Hongda^[3]. Under senaste 10-15 åren har ett stort antal grate-kiln verk byggts i Kina. Dock har många av dessa verk relativt låg kapacitet.

Maskindelar

Verken är indelade i tre olika delar, sedda i figur till höger och beskrivna nedan.^[4]

Grate

Graten är en bandugn indelad i olika zoner. I denna förvärms pellets, rostas och oxideras om magnetit-malm används. Förebilden är Lupol-graten som introducerades 1927 i cementverken. Idag har dock cementindustrin frångått användningen av grate, och har istället gått över till att förvärma i cyklontorn.

Roterugnen

Roterugnen är ett rör infodrat med tegel. Dess längd är vanligen mellan 30 och 45 meter, och dess diameter är 5-7,5 meter.^[5]

Kylaren

Kylaren kan ses som en värmeväxlare, där het processgas återförs via kanaler till graten. Denna maskindel har introducerats senare än de två första delarna, då energipriser stigit och det blivit viktigare att hushålla med bränslen. Vanligen är kylaren cirkulär med en diameter på mellan 12 och 24 meter, men raka kylare förekommer också.

Källor

^ S. Yamaguchi et al. (2010). ”KOBELCO Pelletizing Process”. KOBELCO TECHNOLOGY REVIEW (29): sid. 58-68. http://www.kobelco.co.jp/english/ktr/pdf/ktr_29/058-068.pdf. Läst 11 november 2014.
^ Louyang Heavy machinery co, limited Arkiverad 12 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 11 november 2014
^ Jiangsu Hongda pellet plant Arkiverad 11 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 11 november
^ Iron ore pelletizing, Grate-Kiln system Arkiverad 8 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine. www.metso.com, Läst 11 november 2014
^ MODELING OF REFRACTORY BRICK FURNITURE IN ROTARY-KILN USING FINITE ELEMENT APPROACH Arkiverad 12 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. Ramanenka, 2014, Läst 11 november

[Kobelco-1] S. Yamaguchi et al. (2010). ”KOBELCO Pelletizing Process”. KOBELCO TECHNOLOGY REVIEW (29): sid. 58-68. http://www.kobelco.co.jp/english/ktr/pdf/ktr_29/058-068.pdf. Läst 11 november 2014.

[2] Louyang Heavy machinery co, limited Arkiverad 12 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 11 november 2014

[3] Jiangsu Hongda pellet plant Arkiverad 11 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 11 november

[metso-4] Iron ore pelletizing, Grate-Kiln system Arkiverad 8 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine. www.metso.com, Läst 11 november 2014

[5] MODELING OF REFRACTORY BRICK FURNITURE IN ROTARY-KILN USING FINITE ELEMENT APPROACH Arkiverad 12 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. Ramanenka, 2014, Läst 11 november

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]