Gärdsparv

	Gärdsparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Amerikanska sparvar; Passerellidae
Släkte	Centronyx
Art	Gärdsparv; C. henslowii
Vetenskapligt namn
	§ Centronyx henslowii
Auktor	(Audubon, 1829)
Utbredning
Synonymer
	Passerculus henslowii; Ammodramus henslowii; Henslowsparv;

Gärdsparv^[2] (Centronyx henslowii) är en fågel i familjen amerikanska sparvar som häckar i nordöstra USA.^[3]

Utseende och läte

Gärdsparven är en liten (12,1–13,3 cm) sparv med kort stjärt, stort huvud och kraftig näbb. Fjäderdräkten är övervägande mörk, med olivtonat huvud, vit ögonring, ett smalt bröstband av tunna längsgående streck på beigefärgad botten och rostrött på ovansidan. Sången som ofta framförs nattetid är ett kort och insektsliknande "tsi-lick". Kontaktlätet är ett vasst och ljust "tsik" och i flykten hörs ett drillande "sreee".^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Gärdsparven delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Centronyx henslowii susurrans – förekommer från New York till södra New Hampshire, östra West Virginia och östra North Carolina, flyttar till centrala Florida
Centronyx henslowii henslowii – förekommer i norra och centrala USA, flyttar till Texas, Louisiana och norra Florida

Släktestillhörighet

Fågeln placeras traditionellt i släktet Ammodramus, men DNA-studier visar att detta släkte är kraftigt parafyletiskt. Typarten för släktet gräshoppssparv står nära Arremonops, medan henslowsparven (liksom präriesparven) är närmare släkt med en grupp amerikanska sparvar innehållande släktena Passerculus, Xenospizaoch Melospiza. Olika auktoriteter implementerar dessa resultat olika. Clements et al bryter sedan 2018 ut präriesparven och gärdsparven till det egna släktet Centronyx,^[3] medan Birdlife International inkluderar dem i Passerculus^[1].

Familjetillhörighet

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp^[6]^[7]^[8]^[9] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.^[9]

Levnadssätt

Gärdsparven hittas i fuktiga ängsmarker med högt och tätt gräs och rikligt med markvegetation. Den lever ett mycket tillbakadraget liv och är svår att få syn på utom när den sjunger. Sommartid livnär den sig mestadels av insekter, framför allt gräshoppor och skalbaggar, vintertid mest frön. Fågeln häckar mellan maj och augusti, med en kull i norr och två i söder.^[4]^[5]

Status

Arten har tidigare minskat i antal och betraktades därför länge som nära hotad. Nu ökar den i antal igen, varför internationella naturvårdsunionen sedan 2018 kategoriserar den som livskraftig. Världspopulationen uppskattas till 410 000 vuxna individer.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar John Stevens Henslow (1796-1861), engelsk botaniker och naturforskare.^[10] Fram tills nyligen kallades den även henslowsparv på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2020 Passerculus henslowii . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X
^ [a b] Rising, J. (2020). Henslow's Sparrow (Passerculus henslowii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61927 19 mars 2020).
^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör gärdsparv.
Bilder & media
Wikispecies har information om Centronyx henslowii.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2020 Passerculus henslowii . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.

[BLS-2] [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[Sibley-4] [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X

[hbw-5] [a b] Rising, J. (2020). Henslow's Sparrow (Passerculus henslowii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61927 19 mars 2020).

[6] Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.

[7] Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.

[8] Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.

[Barker-9] [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

[10] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]