Hoppa till innehållet

Ferdinand I (tysk-romersk kejsare)

Från Wikipedia
Ferdinand I
Född10 mars 1503[1][2][3] ​eller ​10 mars 1503[4]
Alcalá de Henares, Spanien
Död25 juli 1564[1][2][3] ​eller ​25 juli 1564[4]
Wien[5]
BegravdVituskatedralen
Medborgare iTysk-romerska riket
SysselsättningAristokrat, monark, politiker
Befattning
Kurfurste
Kung av Böhmen (1526–1564)
Kung av Ungern (1526–1564)[6]
Tysk-romersk kejsare (1556–1564)
MakaAnna av Böhmen och Ungern
(g. 1521–1547)[7][8]
BarnElisabet av Österrike (f. 1526)
Maximilian II (f. 1527)[7]
Anna av Österrike (f. 1528)[7]
Ferdinand av Tyrolen (f. 1529)
Maria av Österrike (f. 1531)
Magdalena av Österrike (f. 1532)
Katarina av Österrike (f. 1533)
Eleonora av Österrike (f. 1534)
Margareta av Österrike (f. 1536)[9]
Johannes av Habsburg (f. 1538)[9]
Barbara av Österrike (f. 1539)
Karl II av Inre Österrike (f. 1540)[7]
Ursula av Österrike (f. 1541)[9]
Helena av Österrike (f. 1543)
Johanna av Österrike (f. 1547)[7]
FöräldrarFilip I av Kastilien[7]
Johanna den vansinniga[7]
SläktingarEleonora av Österrike (syskon)[7]
Karl V (syskon)[7]
Elisabet av Österrike (syskon)
Maria av Habsburg (syskon)
Catarina av Habsburg (syskon)
Isabella I av Kastilien
Ferdinand II av Aragonien
Vladislav II av Böhmen och Ungern
Maria av Burgund
Maximilian I
Ludvig II av Ungern
Isabella Clara Eugenia av Spanien
Ferdinand III
Utmärkelser
Riddare av Gyllene skinnets orden
Strumpebandsorden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Ferdinand I, född 10 mars 1503 i Alcalá de Henares i Spanien, död 25 juli 1564 i Wien, var tysk-romersk kejsare från 1558, kung av Böhmen och Ungern från 1526 och kung av Kroatien från 1527 fram tills sin död. Ferdinand I var son till Filip I av Kastilien och Johanna den vansinniga. Han var kejsar Karl V:s yngre bror och efterträdare (som kejsare).

Ferdinand erhöll vid delningsfördraget i Worms 1521 de österrikiska arvsländerna ärkehertigdömet Österrike, Steiermark, Kärnten och Krain och senare även habsburgarnas besittningar i Schwaben och Tyrolen. Samma år gifte han sig med den ungersk-böhmiske kungen Vladislav II:s dotter Anna och efter att hans svåger kung Ludvig II av Ungern hade dött 1526 utsågs han till kung över Böhmen och Ungern. 1527 utsågs han till kung av Kroatien.

Ferdinand blev den egentlige grundaren av den österrikiska monarkin. Ett motparti i Ungern upphöjde emellertid fursten av Siebenbürgen, János Zápolya, till kung och mot honom och hans beskyddare sultan Süleyman I utkämpade Ferdinand under hela sin regeringstid flera strider, bland annat belägringen av Wien som slutade med Ungerns delning mellan Ferdinand och turkarna.

Den 5 januari 1531 valdes Ferdinand till romersk kung och var därefter sin brors ställföreträdare vid de flesta riksdagarna och efterträdde honom 24 mars 1558 som kejsare.

Fördraget i Passau 1552 och religionsfreden i Augsburg 1555 var Ferdinands verk och även om han var en hängiven katolik så var han ändå diplomatisk mot protestanterna eftersom han inte såg det meningsfulla i att undertrycka dem. Han ville även ha en kyrklig försoning enligt teologen Georg Cassanders idéer.

Gift med (1521) Anna av Böhmen och Ungern.

Barn:

  1. Elisabeth (1526–1545)
  2. Maximilian II (1527–1576)
  3. Anna Elisabeth (1528–1590)
  4. Ferdinand av Tyrolen (1529–1596)
  5. Maria (1531–1581), gift med Vilhelm V av Kleve
  6. Magdalena (1532–1590)
  7. Katarina (1533–1572)
  8. Eleonora (1534–1594)
  9. Margareta (1536–1567)
  10. Johann (1538–1539)
  11. Barbara (1539–1572)
  12. Karl II av Inre Österrike (1540–1590; gift med Maria av Bayern; deras son var Ferdinand II)
  13. Ursula (1541–1543)
  14. Helena (1543–1574)
  15. Johanna (1547–1578; gift med Frans I av Toscana; deras dotter var Maria av Medici)
  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ferdinand-I-Holy-Roman-emperortopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6zs32mg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Diccionario biográfico español, Real Academia de la Historia, 2011, Diccionario biográfico español-ID: 26077/fernando-i-de-alemania, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Olomoucs stadsbiblioteks regionala databas, läs online, läst: 25 september 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185325027749153-1, läst: 13 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Zsuzsa Gáspár & Jenő Horváth, Jenő Horváth & Zsuzsa Gáspár (red.), Királyok könyve, Officina Nova, Officina Nova, 19971997, s. 96, ISBN 963-548-580-8.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ The Peerage person-ID: p10353.htm#i103524, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Företrädare:
Karl V
Tysk-romersk kejsare
15581564
Efterträdare:
Maximilian II
Företrädare:
Karl V
Regent av Österrike
15211564
Efterträdare:
Maximilian II
Företrädare:
Karl V
Regent av Övre Österrike
15211564
Efterträdare:
Ferdinand av Tyrolen
Företrädare:
Karl V
Regent av Inre Österrike
15211564
Efterträdare:
Karl II av Inre Österrike