Diskussion:Modernism

När slog modernismen igenom (i Sverige)?

Att modernismen slog igenom i Sverige på 1940-talet är efter vad jag har hört en myt. Allas vår Strindberg är väl t.om. delvis en erkänd modernist? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 11 januari 2009 kl. 13.26 (CET)

Från NE: "Som 1800-talspionjärer räknas Whitman, Baudelaire, Flaubert, Rimbaud och Strindberg [...] Svenskspråkig modernism omfattar den finlandssvenska modernismen på 1920-talet [...] och 30-talets rikssvenska modernism [...]. Den fick ett slutligt genombrott under efterkrigstiden. Thuresson 11 januari 2009 kl. 13.38 (CET)

Argumentet jag hörde var att det var parodiskt att kalla efterkrigstidens modernism för ett "genombrott" eftersom den egentligen inte var nyskapande på något sätt, utan snarare var en fortsättning på den modernism som under hela tiden innan funnits. Jag är knappast nån expert i ämnet så jag hävdar ingen rätt här, men det låter ju märkligt att säga att modernismen "inte slog igenom förrän på 1940-talet" när Strindberg innan sekelskiftet räknades som en modernist. Är jag helt ute och cyklar? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 11 januari 2009 kl. 14.08 (CET)

Kan det inte vara så att NE menar att Flaubert, Rimbaud, Whitman och Strindberg gjorde det nödvändiga förarbetet till modernismen, inte att de i sig var modernister? Flaubert dog ju 1880 och hans rykte som modernist torde syfta på Madame Bovary som skrevs på 1850-talet. NE kallar Rimbaud en av den lyriska modernismens stora föregångare. Thuresson 11 januari 2009 kl. 14.22 (CET)

Nja, vissa dikter av Strindberg är ju rent modernistiska, bland annat en specifik där han ser sverige från havet och jämför solen med en cigarr och beskriver något som liknande klornatrium eller hur det är (hittade den här). Jag tycker det låter konstigt att hävda att det skulle handla om någon typ av "förarbete" när det är så tydligt att de drag vi förknippar med modernism är närvarande i verken. Som sagt, jag hävdar inte att jag har rätt här för jag har faktiskt ingen större koll, det är bara en åsikt jag fått berättad för mig som lät vettig. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 11 januari 2009 kl. 14.35 (CET)

Strindberg är väl främst känd som realist och den där dikten för snarare tankarna till expressionism. Fast det finns kanske inga givna svar. Thuresson 11 januari 2009 kl. 14.51 (CET)

Inte helt säker men expressionismen som term syns väl inte förrän efter modernismen? Eller åtminstone några decennier efter sekelskiftet. Som sagt, det finns väl inga givna svar. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 11 januari 2009 kl. 16.02 (CET)

Kritiska synpunkter på modernismen

Modernismen har inte undgått att bli kritiserad. Denna kritik skall finnas med. Vad kritiken har gått ut på skall nämnas.

Genom att själv ha konfronterats med vad som påståtts vara modernism (och inte bara referera vad andra skrivit om densamma) har jag fått följande intryck av modernismen:

MODERNISMEN EXPLOATERAR FOLKS TENDENS ATT INTE VÅGA KRITISERA DET DE INTE TROR SIG BEGRIPA.

Genom att presentera något som inte folk kan se, DÄFÖR ATT DÄR FINNS INGET (VETTIGT) ATT SE, under förespegling att det är något imponerande att se, så kan man få folk att hålla med bara för att själva inte anses som dumma.

Detta fenomen behandlades redan av den danske författaren H C Andersen i hans saga KEJSARENS NYA KLÄDER.

Den slutade med att ett litet barn ropade: - Men kejsaren har ju INGA kläder på sig!

Speciellt om något presenteras aom NYTT (så kallat MODERNT, som i MODE) är det lätt att folk låter det undgå välbehövlig kritisk granskning, eftersom folk ofta inte vill bli betraktade som rädda för - eller oinformerade om - sådant som är nytt.

Modernismen är alltså, enligt inte bara min uppfattning, den konstriktning som bygger på att lura folk till att GENI-FÖRKLARA NONSENS.

(Att sedan vissa så kallat modernistiska konstverk också har andra egenskaper, som att vara egendomliga, dekorativa, politiskt betydande, experimentella vidareutvecklingar av mosaik- och pappersvikningskonsten o.s.v. är en annan sak.)

Vad är konst? Konst är sådant där kreativ förmåga IMPONERAR. - Och då förutsätts att mottagaren är ärlig mot sig själv i sitt omdöme!

81.224.114.36 29 maj 2009 kl. 23.23 (CEST)

Betyder det här att man ska kritisera klassicism också? NE.se säger att konst är bl.a. "verksamhet som syftar till att framkalla särskilda sinnesintryck och känslomässig eller tankemässig inlevelse". Min tolkning av det här är inte att konst måste imponera utan även kan uppröra. Därför finner jag att din kritik mot artikelns uppbyggnad ogrundad. Däremot kan man ju lägga till att modernism väcker starka känslor.. --SakJur 9 september 2010 kl. 15.09 (CEST)

För det första är det en missuppfattning att modernism bara skulle handla om bildkonst. För det andra så är det självklart att man kan förbättra artikeln med en introduktion till kritiken mot modernismen och idéerna om modernitet, som i förlängningen bland annat ledde till postmodernismen. Men för att detta ska bli vederhäftigt krävs det att detta skrivs av någon som är insatt i diskursen och inte bara ventilerar sina åsikter. --AHA 9 september 2010 kl. 21.02 (CEST)

Det moderna samhället

Lade till ett avsnitt om hur modernismen påverkat samhället. Peace out! /Södertörn

Kvalitetskontroll

Vad är det som bör göras i den här artikeln för att kk-mallen ska kunna tas bort? / Elinnea (disk) 4 oktober 2012 kl. 17.31 (CEST)

Funktionalism - Modernism

Funktionalism - Modernism

Ämnet är så kompakt felbedömt att det känns enbart som en plikt att konstatera hur det är. Lättare är att beskriva hur felet har uppkommit.

Funktionalismen föddes som en medveten hållning inom arkitekturen i Wien 1908. Den Amerikanska arkitekturen fann den inställning till hus som de wienska exemplen visade upp som vedervärdig.

Modernismen inom arkitekturen är en reaktion på funktionalismen och en motrörelse.

Modernismen återinförde budskapet i arkitekturen i det modernisterna såg som ett fattigdomsbevis hos funktionalismen och funktionalisterna.

I en konsekvens av den egna föraktfulla attityden gentemot funktionalismen fortsatte modernisterna med att påstå att förhållandet mellan den egna stilkonstruktionen och funktionalismen var den omvända den historiska.

I dag kan man överallt se hur oförstående eller ovilliga modernister ockuperar relationen till funktionalismen och funktionalisterna som "en produkt av modernismen". Det här är i grunden en politisk situation. Funktionalismen kommer som ide inom arkitekturen från Socialdemokratin, de pietetstörstande grupperna inom katolska kyrkan i Österrike och från de ännu levande skråtankarna inom tyskt byggnadshantverk. Modernismen kommer från plutokratiska omniscience törstande liberaler.

Funktionalism är exakt var ordet anger. Inga budskap skall inkorporeras i arkitekturen. Likt hur skruvmejslar och tänger är formgivna skall inget annat än enbart funktionen styra formgivningen. Fönster i olika storlekar och grupperade enbart efter de inre funktioner de fönstren har.

Modernismen vill vara en hyllning till moderna redskap och tillverkningsmetoder. Hus som ser ut som motordrivna fartyg och flygplan ritades på 1920 talet. Fönstren på husen skall anspela på massfabrikation och radas upp i lika format i oändliga rader utan rytmik eller proportionering.

Bägge de här stilarna är helt döda i dag. Att kalla det som ritas 2015 för de här namnen gör bara människor förvillade och okunniga. Den engelska debatten har myntat namnet Internationell stil om det som ritas 2015. Det finns alla anledning att fylla på här. Ekologisk stil? Hantverksstil?

Tack för ett i alla sammanhang mycket gott arbete åt hela Wikipedia projektet.

Erik Selander (diskussion) 3 juli 2015 kl. 09.23 (CEST)

Var inte rädd att själv åtgärda främst underavsnittet Modernism#Modernistisk arkitektur, men även artikeln Modernistisk arkitektur. Den senare har röstats fram som "utmärkt artikel" och har många källor, så särskilt i den kommer det att krävas att du är noga med att uppge källor för det du lägger till. Endel av det du skriver verkar vara dina egna åsikter. Mange01 (diskussion) 3 juli 2015 kl. 19.08 (CEST)