Diskussion:Livets uppkomst

Översättning

Jag översatte motsvarande engelska artikel men, i vanlig ordning, gör jag inte anspråk på att ha särskilt goda kunskaper om ämnet. Kanske en fakta-koll-skylt är på sin plats?
/ Mats Halldin 16 september 2006 kl. 21.05 (CEST)

Antingen står det fel i historieavsnittet i Livets uppkomst om förnekandet av abiogenes, eller i Francesco Redi - det var enligt den tyska wp Redi som formulerade "allt liv ur ägget". Jag har hittat en italiensk sida om Redi. Jag ska be om en översättning av några ord.//--IP 18 september 2006 kl. 10.06 (CEST)

Ok, jag bara översatte den engelska artikeln, jag har inte kollat upp alla fakta i artikeln. Kolla gärna och ändra där så behövs.

/ Mats Halldin 18 september 2006 kl. 19.21 (CEST)

Det verkar vara flera om givits äran att ha varit den som dementerat abiogenes. Frågan är hur man ska förenkla detta, och vem som ska ges äran. Redi var å ena sidan långt före Pasteur, men troligen tog det ett bra tag innan de nya idéerna fick något genomslag - det brukar vara så med djupt rotade idéer.//--IP 19 september 2006 kl. 08.42 (CEST)

Kan vara som du säger, att Pasteur var den som fick omvärlden att revidera sin syn på det hela, men att andras tankegångar varit inne på samma spår tidigare.

/ Mats Halldin 19 september 2006 kl. 12.28 (CEST)

Lars-Göran Johansson i Introduktion till vetenskapsteorin skriver att Redi kom på att liv uppstår ur ägg, men att Pasteur slutgiltigt falsifierade uppfattningen att mikroskopiska organismer alstrade sig själva.//--IP 20 september 2006 kl. 09.32 (CEST)

Ok, jag la till ett avsnitt om Redi. Möjligen måste intilliggande avsnitt revideras ytterligare.
/ Mats Halldin 20 september 2006 kl. 12.37 (CEST)

Referensangivelse

Jag påbörjade översättningen av den engelska artikeln den 20 augusti. Sedan plockade jag upp projektet nu och då för att spara artikeln först en månad senare. Under "Referenser" har jag angivit den ursprungliga versionen som källa, men den engelska artikeln har genomgått ganska omfattande förändringar under den perioden. Någon som kommer på något bra sätt att ange detta i artikeln?
/ Mats Halldin 19 september 2006 kl. 12.38 (CEST)

Det är ju alltid ett dilemma när man översätter artiklar. Det borde kanske finnas en standardlösning för den typen av problematik som man kan applicera på vilken artikel som helst i Wikipedia?. Linda W 19 september 2006 kl. 16.18 (CEST)

Mjo, ett varken stort eller vanligt problem i.o.f.s.

/ Mats Halldin 20 september 2006 kl. 12.37 (CEST)

Om du använt dig av bägge versionerna, verkar det väl bäst att lägga länkar till dem båda två? // habj 20 september 2006 kl. 13.56 (CEST)

Det är inte frågan om två versioner utan om en lång rad versioner som tillkommit allt eftersom den engelska artikeln redigerats under den månad jag höll på med översättningen. T.ex. började jag med att översätta "Historia"-avsnittet eftersom det ursprungligen låg först i den engelska artikeln. När jag sparade artikeln flyttade jag detta avsnitt till slutet på artikeln (som någon gjort i den engelska artikeln).

/ Mats Halldin 20 september 2006 kl. 14.14 (CEST)

Men har innehåll försvunnit som du använt dig av under tiden? Om inte, skulle den första duga. Annars skulle jag föreslå den första och sista versionen samt att du skriver "och versionerna därimellan" eller nåt. // habj 20 september 2006 kl. 14.42 (CEST)

Om jag förstår problematiken rätt, löses mycket av det om du ändrar formuleringen "var ursprungligen en översättning av" till att du helt enkelt nämner relevanta versioner av artikeln på enwiki som "källa" istället. // habj 28 september 2006 kl. 11.57 (CEST)

Jag gjorde ett försök som slutade i formuleringen: Denna artikel var ursprungligen en översättning av motsvarande engelskspråkiga artikel under perioden 20 augusti–16 september 2006. Diskussionen här kanske kan ses som en kompletterande förklaring.

/ Mats Halldin 1 oktober 2006 kl. 11.48 (CEST)

svavelkis, pyrit och mineral samt korsreaktioner

Formuleringen om svavelkis, pyrit och mineral är jag osäker om den blivit rätt i vare sig tidigare eller min version (jag minns min oorganiska kemi för dåligt). Korsreaktion borde rimligen kunna omdirigeras kemisk reaktion eller annat lämpligt uppslagsord, om man lägger till en liten förklaring av korsreaktion där. Jag överlämnar dock detta åt någon som är bättre än jag på ren kemi. // habj 28 september 2006 kl. 11.51 (CEST)

Jag undrar dessutom om korsreaktion är en korrekt översatt term, om inte bör den förstås inte omdirigeras... Korsreaktion är en immunologisk term, ett fenomen som är vanligt vid allergi. Alla eller nästan googleträffar på ordet handlar om allergier, inte kemi. // habj 28 september 2006 kl. 12.15 (CEST)

Hmmm [1] termen använt inom ett extremt smalt fält men om man överför termen mer allmänt stämmer det. Jag har konstruerat en förklaring istället, utan wikilänk. // habj 28 september 2006 kl. 12.30 (CEST)

Tack för insatsen.

/ Mats Halldin 1 oktober 2006 kl. 12.18 (CEST)

Är min konstruktion begriplig då? Nån annan tyckte inte det... // habj 1 oktober 2006 kl. 20.25 (CEST)

Jo, jag tycker mig förstå vad som står, men jag är ju förstås ganska lättlurad vad gäller sånt. :)

/ Mats Halldin 2 oktober 2006 kl. 16.02 (CEST)

Röda länkar

Jag tog bort rödlänksmallen, eftersom en uppmaning att avlänka kan komma att tolkas rätt urskiljningslöst. Saken kan förvisso diskuteras, men det görs IMHO bäst på diskussionssidan. Artikeln innehåller massor av röda länkar som är högst relevanta ämnen för artiklar, medan annat kan tas bort. Vad som IMHO absolut borde bort är röda länkar till "huvudartikel" som inte finns.

Även en del andra väldigt specifika länkar kunde förmodligen tas bort. Ofta är det dock bättre att fundera på om inte dessa ord i dagsläget kan göras till omdirigeringar till någon artikel, som kan betraktas som huvudartikel för ämnet ifråga. Förestring till exempel borde man kunna omdirigera till estrar. I en del fall kanske det till och med finns en artikel under någon annan titel? Jag är även skeptisk till röda "se även"-länkar, i de fall där relevansen inte är helt uppenbar. Sen är vissa ord länkade flera gånger i texten, det borde åtgärdas. // habj 6 februari 2007 kl. 08.28 (CET)

Lustigt kemiskt experiment

Under en kemilektion på gymnasiet för många år sen demonsterade läraren ett fenomen med icke blandbara vätskor, som han kallade Livets uppkomst. Han fyllde två olika, vattenklara vätskor i varsitt provrör och hällde så över vätskan i det ena provröret till det andra. Därvid uppstod omgående en ny vätska, vackert purpurfärgad, som av sig själv i sköna slingor simmade omkring i ett glasklart "hav". Ingen uppvärmning behövdes. En modern liknande sak har vi i de s k lavalamporna.

Jag har glömt vilka ämnen som ingick i experimentet, och hittar inga litteraturuppgifter om det. Känner någon till vilka ämnen det kan ha varit fråga om? / 82.182.149.179 18 september 2007 kl. 19.50 (CEST)

Rekommenderad

Har rekommenderat denna intressanta och uttömmande artikel. Den är i och för sig en översättning från enwp och med referenser därifrån (dock inga noter) - men kan väl ändå anses vara källbelagd. Om någon ej resonerar likadant får denne gärna ta avmarkera artikeln och ge en bra motivering. [sopʰoklɛ̂ːs] 10 februari 2009 kl. 21.57 (CET)

Lite "in line" noter brukar vi väl ändå kräva? Kurtan 2 december 2011 kl. 12.20 (CET)

Gaser med lågt oxidationstal

I beskrivningen av Miller-Urey-experimentet står det:

"I experimentet använde man en blandning av gaser med lågt oxidationstal: metan, ammoniak och väte."

Vad jag vet finns det inga gaser som har oxidationstal annat än noll. Stämmer det? I sådant fall rekommenderar jag en rättelse alternativt omformulering av meningen.

Se artikeln oxidationstal. Dag Fält 31 juli 2010 kl. 22.39 (CEST)

Oxidationstal är fel ord i sammanhanget. Det stämmer att oxidationstalet är noll för alla tre gaserna. Det framgår också av artikeln Oxidationstal. För att karakterisera metan, ammoniak och väte borde man använda begreppet Redoxpotential. Den artikeln är dock föga klarläggande som den nu är skriven. Oshifima 12 augusti 2010 kl. 19.09 (CEST)

Oparin

Stycket om Oparin är konstigt. Första meningen i texten verkar hävda att "svaret" på livets uppkomst kom 1936. Sista meningen om att alla teorier utgår från Oparin är ju uppenbart felaktig. Jag tog bort dessa.78.71.252.167 22 december 2018 kl. 12.08 (CET)

Uppkomsten, sannolikhet och processen.

Om levande materia! Flesta hypoteser pekar på att processen till det vi kallar liv hände bara en gång. Då är det viktigt att söka efter tidsintervallet för processen då den gör det möjligt att beräkna en sannolikhet för en liknande process i det universum vi känner. Ju kortare process ju mindre blir då sannolikheten för att livet uppstått flera gånger. På molekylär nivå kan det gå mycket snabbt. Ernst F R Hansen (diskussion) 14 december 2022 kl. 18.29 (CET)

Har du hittat någon källa vi kan utgå ifrån för att få in det du önskar, eller tar enwp upp det du vill få in? Jag tror att artiklarna en:Evidence of common descent och en:Abiogenesis berör frågan, och sannolikheten för liv har även kopplingar till svenska artiklar som Drakes ekvation och Fermis paradox. (Jag är osäker på din tes. Om livet uppstod nästan omedelbart efter jordens tillkomst så kan det tvärtom tyda på att det lätt kan uppstå spontant, trots fientlig miljö, alternativt att det snabbt hoppar mellan himlakroppar, och då borde sannolikheten vara hög för att det uppstår på fler platser i universum. Men du tänker att om det uppstår sent så kräver det inte en instabil "ursoppa" utan kan uppstå även på en planet som börjat kallna. Men på denna sida bör vi främst diskutera artikelns utformning - sakfrågan kan vi diskutera på quora.com och andra diskussionsforum.)Tomastvivlaren (diskussion) 15 december 2022 kl. 03.07 (CET)