Diskussion:Golgiapparaten
Versalisering
[redigera wikitext]Angående min senaste ändring, Golgigapparaten ska versaliseras eftersom det är uppkallat efter Camillo Golgi. Till och med på Camillo Golgis egna artikelsida versaliseras alla proteiner, organeller, celler, mm. som är uppkallade efter honom som det ska vara. På Golgiapparatens engelska artikelsida är det dessutom versaliserat. Jag skulle gärna vilja höra argument mot att versalisera Golgiapparaten. Lymoz (diskussion) 27 maj 2019 kl. 14.02 (CEST)
- Därför att det följer svenska skrivregler avseende vårdat neutralt skriftspråk. Stavningsregler på andra språk än svenska eller upphovsmäns behov av 'marknadsföring'/lansering är helt irrelevant för svenska skrivregler. V.v återställ själv ditt misstag denna gång. --Tvikobb (diskussion) 27 maj 2019 kl. 15.08 (CEST)
- Reglerna kring versalisering återfinns i Versalisering, där det bland annat står "Detta gäller även sammansättningar med egennamn, till exempel Guillou-romaner, dock inte sådana som slutat vara tillfälliga sammansättningar". Frågan blir om "golgiapparaten" har "slutat vara en tillfällig sammansättning" på samma sätt som "röntgenundersökning". Se även Wikipedia skrivregler: Versalisering / Anhn (diskussion) 27 maj 2019 kl. 15.22 (CEST)
- Den svenska kurslitteraturen jag nu läser på universitetet gällande cellbiologi och mikrobiologi versaliserar när de hänvisar till exempelvis Golgikomplex, Golgiapparat, Golgimembran, osv. och därför jag framför allt påstod att det skulle versalieras. Författarna av dem kan förstås även ha gjort fel angående versaliseringen. Men ja som Anhn säger handlar det nog nu om Golgiapparaten har slutat att vara "en tillfällig sammansättning" eller inte, och jag vet inte riktigt om jag har svaret på det. För att förtydliga, den kurslitteratur jag utgår ifrån är bland annat Medicinsk Mikrobiologi & Immunologi (2015), ISBN:978-9144038681. Lymoz (diskussion) 27 maj 2019 kl. 16.03 (CEST)
- I Människokroppen: fysiologi och anatomi (2007) versaliseras inte "golgiapparaten" men i Mikrobiologi (2011) versaliseras "Golgiapparat". Böckerna ifråga används på flera sjuksköterskeutbildningar. Nationalencyklopedin versaliserar inte, men det gör svensh MeSH (https://mesh.kib.ki.se/term/D006056/golgi-apparatus). Verkar inte finnas någon självklarhet i detta vad gäller "hur det skrivs i största allmänhet"... Sigvid (diskussion) 27 maj 2019 kl. 16.31 (CEST)
- Jag tror nyckelordet är "sammansättningar som slutat vara tillfälliga sammansättningar" och blivit ett begrepp i sig själv. Eftersom trådens start var medicinsk så gör jag några google-nedslag på medicinsk terminologi (ej mitt fackområde!). I denna artikel i Läkartidningen så har patienterna "Parkinsons sjukdom" - men de kallas "parkinsonpatienter", där (dessvärre) Parkinsons sjukdom drabbar många människor och diagnosen har blivit ett etablerat begrepp. Om en på liknande sätt googlar på "Bechterews sjukdom" är resultatet inte lika entydigt, här förekommer "Bechterews-patienter" men även "bechterewspatienter". På liknande sätt så kan man (även här dessvärre) få "Alzheimers sjukdom", men kan då kallas för "alzheimerspatient", dock förekommer även "Alzheimers-patienter".
- När det gäller golgiapparaten - eller Golgiapparaten - eller Golgi-apparaten - så måste jag avslöja min okunnighet att jag inte hört talas om Golgi förrän jag som administratör snubblade över denna diskussion som dessvärre resulterat i några upprepade återställningar och några onödigt hårda ord längre upp. Min okunnighet är inget argument, men enkla googlingar ger vid handen att "alzheimers sjukdom" resp "parkinsons sjukdom" ger cirka 10 ggr fler träffar än "golgiapparaten" och med detta som bakgrund dristar jag mig till att påstå att "golgiapparaten" inte är en lika etablerad sammansättning som de två sjukdomarna, och att det skulle kunna motivera versalisering, kanske med bindestreck emellan namnet och "apparaten" vilket då tydliggör att förledet är ett namn och inte ett etablerat ord, och inte heller ett namn som blivit så förknippat med sitt andra-led i sammansättningen att det uppfattas som ett ord.
- Med detta vill jag först och främst framhålla att det inte är så självklart vad som är "rätt" i detta fall, det enda som med säkerhet kan sägas är att det är "fel" att med hårda ord framhålla vad som är "rätt", samt att upprepade återställningar är "fel" då det på sätt och vis är att upprepade gånger säga "du har fel".
- Vad gäller sakfrågan vill jag förorda "golgiapparaten" _eller_ "Golgi-apparaten", på liknande sätt som att det ömsom skrivs "palmemordet" och "Palme-mordet". Synpunkter mottages tacksamt. / Anhn (diskussion) 27 maj 2019 kl. 22.44 (CEST)
- I Människokroppen: fysiologi och anatomi (2007) versaliseras inte "golgiapparaten" men i Mikrobiologi (2011) versaliseras "Golgiapparat". Böckerna ifråga används på flera sjuksköterskeutbildningar. Nationalencyklopedin versaliserar inte, men det gör svensh MeSH (https://mesh.kib.ki.se/term/D006056/golgi-apparatus). Verkar inte finnas någon självklarhet i detta vad gäller "hur det skrivs i största allmänhet"... Sigvid (diskussion) 27 maj 2019 kl. 16.31 (CEST)
- Den svenska kurslitteraturen jag nu läser på universitetet gällande cellbiologi och mikrobiologi versaliserar när de hänvisar till exempelvis Golgikomplex, Golgiapparat, Golgimembran, osv. och därför jag framför allt påstod att det skulle versalieras. Författarna av dem kan förstås även ha gjort fel angående versaliseringen. Men ja som Anhn säger handlar det nog nu om Golgiapparaten har slutat att vara "en tillfällig sammansättning" eller inte, och jag vet inte riktigt om jag har svaret på det. För att förtydliga, den kurslitteratur jag utgår ifrån är bland annat Medicinsk Mikrobiologi & Immunologi (2015), ISBN:978-9144038681. Lymoz (diskussion) 27 maj 2019 kl. 16.03 (CEST)
- Reglerna kring versalisering återfinns i Versalisering, där det bland annat står "Detta gäller även sammansättningar med egennamn, till exempel Guillou-romaner, dock inte sådana som slutat vara tillfälliga sammansättningar". Frågan blir om "golgiapparaten" har "slutat vara en tillfällig sammansättning" på samma sätt som "röntgenundersökning". Se även Wikipedia skrivregler: Versalisering / Anhn (diskussion) 27 maj 2019 kl. 15.22 (CEST)
- Därför att det följer svenska skrivregler avseende vårdat neutralt skriftspråk. Stavningsregler på andra språk än svenska eller upphovsmäns behov av 'marknadsföring'/lansering är helt irrelevant för svenska skrivregler. V.v återställ själv ditt misstag denna gång. --Tvikobb (diskussion) 27 maj 2019 kl. 15.08 (CEST)