Diskussion:Filosofins historia
 Här håller Projekt filosofi på att förbättra en artikel med anknytning till filosofi. Du får väldigt gärna delta! Gå in på projektets sida om du vill gå med i projektet eller behöver tips och råd om filosofi. |
 |
Saker att göra för Filosofins historia:
|
Plagiat
[redigera wikitext]Är detta ett plagiat? --TKU 14 mars 2005 kl.20.05 (CET)
- Vet ej, har kontaktat skribenten, i vilket fall är det ingen encyklopedisk artikel. /ElGrillo 14 mars 2005 kl.20.08 (CET)
Jag har fyllt på med en skiss över 1900-talet, lagom översiktligt för att få ett sammanhang till alla länkar som fanns innan var min förhoppning. Min relativa obildning för kontinental filosofi kanske märks tydligare än den borde. Hegels dialektik, Dilthys hermeneutik, Husserls fenomenologi, l dagens dekonstruktivister Derrida och Lyotard, är jag oförmögen att beskriva, å andra sidan bör en sådan här artikel vara en ganska ytlig översikt över en tidsperiod, med länkar som innehåller djupet, men att artikeln ger en guide och sammanhang till länkarna.
Hylas 28 augusti 2005 kl.01.21 (CEST)
Struktur
[redigera wikitext]Denna struktur tror jag är lämplig för en översiktlig beskrivning av filsofins historia:
* 1 Försokratiker * 2 Antiken - Platon och Aristoteles * 3 Senantiken * 4 Österländska filosofer * 5 Medeltiden * 6 Revolution i vetenskapen * 7 Revolution i samhälle och samhällsteori * 8 Rationalisterna * 9 Empiristerna * 10 Kant och romantiken * 11 Utililitarism och existentialism * 12 Samhälle och vetenskap i 1700 och 1800-tal * 13 1900-talets filosofiska riktningar * 14 1900-talets idéhistoria och dess koppling till filosofin * 15 Källor
Strukturen följer idékomplex och historia och motsvarar i stort sett det som beskrivs i en akademisk grundkurs i filosofins historia. Fördjupning kan ha en annan uppdelning t.ex.
- Antikens filosofi
- Medeltidens filosofi
- Renässansens filosofi
- 1600-talets filosofi
- Upplysningens filosofi
- Vår tids filosofi
Inget hindrar att strukturerna existerar tillsamans med olika syfte. Jag tror att denna artikel ska innehålla en översiktlig nivå för den som letar efter uppslagsordet filosofins historia. På samma gång länkar den vidare till fördjupade artiklar om medeltiden och artiklar om enskilda filosofer och begrepp. Hylas 29 januari 2006 kl.20.25 (CET)
Innehåll
[redigera wikitext]Jag tror att det är av vikt att en artikel om filosofins historia har ett innehåll som i grund motsvarar det som lärs ut på akademiska kurser i filosofins historia. Grundfrågan är egentligen denna: Vad är mest centralt i filosofins historia? Renässansen eller empiristerna? Kant eller Buddha? Idéhistoria behandlar historien för mänsklig intellektuell verksamhet. Idéhistoria omfattar bland annat vetenskapshistoria, filosofins historia, de politiska idéernas historia och mentalitetshistoria. Ska en artikel om filosfins historia behandla filosofins historia eller idéernas historia? Jag har börjat bygga upp artiklar om de politiska idéernas historia och vetenskapshistoria. Jag väntar på att någon ska ta tag i mentalitetshistoria. På det sättet kan artikeln om filosofins historia hållas renare och dessa tre delområdena ges den vikt de förtjänar. Kanske är det alla längtar efter en brett hållen artikel om idéernas historia? Jag är beredd att i så fall ge mitt bidrag till en sådan artikel. Hylas 29 januari 2006 kl.20.25 (CET)
- Om du fixar den här artikln så ska du få en medalj det lovar jag dig /Grön ✉ 26 mars 2006 kl.11.40 (CEST)
Det där är en svår diskussion. Om du nu vill prata om akademin kan jag informera om att filosofin och idéhistorian på min lärosäte använder samma grundbok. Nämligen Svante Nordins "Filosofins historia". John 10 november kl.01.41
- Det är i och för sig inte särskilt konstigt att de har samma bok. Filosofins historia är en viktig del av idéhistoria och därför ett naturligt inslag i kursen i idéhistoria. Dessutom kan filosofins historia vara både trevligare coh lättare och förstå satt i sitt idéhistoriska sammanhang. Svante Nordin är idéhistoriker som ägnat sin mesta tid åt filosofins historia. Jag tror nog att en god rekomendation är att en första-terminskurs på 20p i filsofi ska innehålla några poäng idéhistoria och en ett visst innehåll av filosofihistoria i motsvarande kurs i idéhistoria. Däremot förväntar jag mig att en C-student i filosofi har mer fokus på tankeinnhållet i Platons skrifter än det omgivande samhället i antiken, jag tror nog att det också är bra om en betydande andel dessutom ägnar isg åt moderna problem. På samma sätt förväntar jag mig att en kandidatstudent i idéhistoria kan åtminstone något grundläggande om vetenskapshistoria och att många har ett bredare forskningsintresse än filosofins historia. Den grundläggande frågan är väl vad man ska med filsofins historia till. Är det en allmänbildning för att det alltid varit så, en bank av försök till lösningar klassiska problem att hämta inspiration från, ett i sin egen rätt viktigt forskningsområde eller en del i människans förståelse av sig själv för att se hur tänkande utvecklats samman med samhället? Jag tror det alla dessa sakerna i olika grader är sanna. För många är föresten filsofins historia mest spännande berättelser om gamla gubbar. Därför tror att den här artikeln kan få slagsida åt tre håll: 1. Den analytiska filsofins spegel där den nutida filosofin speglar sig och diskutera tankesystem utifrån dagens filosofiska frågeställningar och har fokus på tankesystem, det kan bli lite tort och tråkigt för många läsare. 2. Gubbologi, spännande anekdoter om gamla gubbar, Sören Socka och Kant som aldrig lämnade sin hemstad, det blir lätt att det till slut inte har någon substans. 3. För stor idéhistorisk förankring, där man berättar hur sammhällen och och organisationer utvecklats genom åren och skapat det tänkande vi har idag, det finns risk att man glömmer själva tankesystemen dess problemställningar och argument. Nu tror jag att artikeln har en ganska bra balans av dessa tre idag. Vetenskap och politik är med på samman gång som tankesystemen presenteras, för den som vill se vilka gubbar (och damer) som varit i ropet i olika tider finns länkar dit. Jag ser inte anledning till att göra om något stort. Snarare tror jag på att sakta förfina det som är idag.Hylas 10 november 2006 kl. 18.24 (CET)
Miljöhänsyn
[redigera wikitext]"1900-talets stora ideologier, marxism, liberalism, modernism och kristendom alla hade en blind fläck, de saknade miljöhänsyn"
Påståendet att ingen av ideologierna har någon miljöhänsyn kan diskuteras, likaså orsakssammabandet som refererades till sedan när det hävdades att det var just detta som ledde till miljöförstöringen. Detta tycks vara mer en åsikt än ett faktum. / Huesos
Jag har nyanserat detta avsnitt i artikeln. Men, jag ska förklara den tidigare texten. För de första är denskriven om de stora ideologiera i dåtid. Om man ser på Marx så var han ingen tydlig miljkämpe, och om man ser på de tidiga socialisterna så brinner de inte för miljö. Det är en blind fläck. Sedan att marxister och allmän vänster idag har utvecklat en ideolgi för miljö på marxistisk grund hindrar onte att detta är sant. Klassisk liberalsism med ursprung hos Joch Locke har samma sak. Svag på mijöhänsyn i urspung och tidiga tillämpningar, men utvecklad teori idag. Och så vidare. Så jag skulle vilja säga att det är ett faktum betydligt mer än en åsikt. På samma gång är det ett faktum att de stora ideologierna anpassas och utvecklas och att nog många många miljövänner ser både Marx och Bibeln som viktiga källor för sina tankr om miljö. Men, på samma gång har dessa riktningar varit blinda för detta under lång tid. Orsakssambandet däremot kan nog diskuteras och jag har tagit bort det. Men, det finns fortfarande ett intressant samband mellan de stora ideologiernas tydtnad på ett område och världens ointresse för en fråga i praktiken.Hylas 22 april 2007 kl. 07.52 (CEST)
- Hela avsnittet är rätt otillfredställande och texten i avsnittet som den ser ut nu är inte neutralt skriven. Den är skriven som om det fanns en fastslagen sanning om hur miljöfrågor och -problem skall hanteras, när dessa verkligen visar på olika ideologiska synsätt - alternativa förslag om förstärk äganderätten, reglera mer, beskatta hårdare eller något helt annat förekommer ju! Jag kan heller inte se någon direkt koppling mellan populärvetenskapliga beskrivningar och filosofins historia. En tanke: det kanske inte alls finns något extremt stort behov av att täcka "poppis"-frågor från de senaste 10-20 åren i en artikel om filosofins historia? Tomas e 10 augusti 2007 kl. 19.30 (CEST)
- Jag föreslår att delen om miljöhänsyn tas bort, den är inte felaktig i grunden, men tillför inget viktigt och tycks vara kontroversiell. Bäst att ta bort. För referens i denna diskussion klipper jag in det här Med vetenskapen följde också tekniken och det blev allt tydligare att 1900-talets stora ideologier, marxism, liberalism, modernism och kristendom alla hade en blind fläck, ideologiernas grundläggande källor hade inte varit tydliga när det gällde miljöhänsyn och man hade inte utvecklad teori på detta område. När miljöförstöringen blev uppenbar, se till exempel boken Tyst vår, var de stora ideologierna inte redo. Miljörörelsen och med tillhörande ekosofi framträdde och en ledande filosof var norrmannen Arne Næss. I dag har de stora ideologierna utvecklats i riktning mot miljöhänsyn,Användare:Hylas|Hylas]] 22 augusti 2007 kl. 22.35 (CEST)
- Jag tar bort avsnittet om miljöhänsyn då ingen haft någon invändning. Jag klarar inte att skriva det så att det inte blir känsligt och det tillför ingent väldigt viktigt till artikeln.Hylas 1 september 2007 kl. 12.48 (CEST)
- jag tror det finns en plats i en sådan här liten idéhistorisk utvikning gällande vetenskap och samhällsutveckling. Den moderna fysikens inverkan på filosofin, den politiska filosofins återkomst i den akademiska filosofin, feministisk filosofi samt det nya stora intresset för tillämpad etik (bioetik, djurrätt, eutanasi) bör definitivt tas upp.Hylas 22 augusti 2007 kl. 22.35 (CEST)
faktakoll
[redigera wikitext]"Då filosofin med Thales börjar med påståendet att allt består av vatten kan detta ha avskräckt en och annan student - men metodiken bestod i att utsätta en djärv och provocerande hypotes för skarp kritik - så att en bättre hypotes kan uppstå ur spillrorna. Detta skulle komma att visa sig vara den grund som byggde den västliga civilisationen med dess vetenskap och teknologi. "
Den sista meningen är en förenkling, som kan vara vilseledande. Den som skrev att försokratikernas metod byggde upp den västliga civilisationen skulle nog få fel på en uppsats. Försokratikerna var i princip okända under medeltiden.
Fred Chess 29 april 2007 kl. 11.42 (CEST)
- Det är en oerhört stor förenkling av den citerade texten att påstå att försokratiekerna byggde den västliga civilisationen. Det texten vill förmedla är att den västliga cilvilsationen med dess vetenskap lätt går att härleda tillbaka till försokratikerna och att en beskrivning av det västerländska tänkandets historia naturligt kan börja hos försokratikerna. Det är inte en slump att en övervägande del av filosofihistorier börjar med försokratikerna. Platon och Aritstoteles kände väl försokratikerna, och förvaltade dess arv. Medeltida tänkande var klart påverkat av Platon och Aristoteles, (läs t.ex. Augustinus eller Thomas) och har därmed del av det försokratiska arvet. Renäsansen är väg tillbaka tillbaka återigen till de grekiska källorna. Det finns god anledning att mena att försokratikernas metod var den grund som man genom att bvygga vidare på tillslut skapade den civilisation vi har idag. Många andra kulturer har bidraget, t.ex. Indien och Kina. Men ut filosofisk synvinkel har försokratikerna och dess efterföljare en särställning. Jag tror att den som skriver en uppsats bör faktist läsa den text denne citerar. Hylas 29 april 2007 kl. 14.20 (CEST)
- Arvet från försokratikerna var inte att de inte utgick från gudar, utan att de inte utgick från antropomorfiska förklaringsmodeller (att allt som sker styrs som av en människa - de mytologiska gudarna var människolika). Detta arv upptogs av Sokrates, Platon och Aristoteles. Därmed inte sagt att det saknas gudar eller religion i deras förklarinngsmodeller. Aristoteles kallar den första orsaken (causa prima) Gud, och Platon är obegriplig utan en religion. En ateistisk vetenskap är mycket nytt, inte äldre än mitten av 1800-talet ungefär, och har ingenting med försokratikerna att göra, intei någon form av återupptäckt i alla fall.//IP 29 april 2007 kl. 12.57 (CEST)
Samhälle och vetenskap i 1700 och 1800-tal
[redigera wikitext]På vilket knyter ovanstående rubrik an till filosofins historia? Varför inte hellre bara "1700- och 1800-talet" eller liknande? Idag finns saker som folkrörelser, sportens historia (!) och liknande representerade och jag har svårt att se detta som filosofiskt annat än på långsökta sätt. --Popperipopp 21 augusti 2007 kl. 17.13 (CEST)
- Adam Smith, Hegel, Burke, Marx, Engels och Bakunin gav alla betydande bidrag till samhällsfilosofi. För att första dagens politiska filosofi underlättar det betydligt att ha känndom om dem, och för att själv ge bidrag till den politiska filosofin bör man förstå grunderna i deras tankar. I filosofins historia ingår även samhällsfilsofins historia där dessa tänkare är viktiga.Hylas 21 augusti 2007 kl. 20.30 (CEST)
- Biologins filosofi får allt större betydelse idag. Debatten om evolutionen är levande bland allmänheten, men även bland religionsfilosofer Richard Dawkins. Det borde motivera att Darwin nämns.Hylas 21 augusti 2007 kl. 20.30 (CEST)
- Arbetarrörelsen, kvinnlig frigörelse och folkrörelserna (Väckelsen, nykterhetsrörelsen och sporten) är ligger i gränslande för det filosofiska i filosofins historia och måste inte vara med. På samma gång har många skrivna översikter över filosofins historia ett betydande idéhistoriskt inslag. För att förstå de abstrakta tankarna är det ibland bra att se ur vilken bakgrund de tillkommit. Det går till exempel att argumentera att antikens Athen och sekelskiftets Wien hade något särskilt som främjade nya och spännande tankar (Platon, Wittgenstein). Min åsikt är att många som läser en artikel om filosofins historia väntar sig ett visst idéhistoriskt inslag. Å andra sidan kanske inte sporten är det naturligaste att ta med. Men, mitt svar är att det inte är långsölkt utifrån den idéhistoriska aspekten. Tankar skapas inte ut ett vaccum, utan som en del av det samhälle och anda som finns fär de uppstår.Hylas 21 augusti 2007 kl. 20.30 (CEST)
- Namnet på denna sektion är inte perfekt, Samhälle och vetenskap i 1700 och 1800-tal, är inte perfekt. Jag skulle vilja ha något som inte är en tidsangivelse utan mer som de andra rubrikerna sammanfatter ett samlat sked eller angreppsett. T.ex. Mognad i vetenskap och samhällhällsfilosofi. Förslag?Hylas 21 augusti 2007 kl. 20.30 (CEST)
- Jag tror den här sektionen kan putsas till en del och framför allt fyllas ut med mer samhällsfilosof, varför inte med Adam Smith?Hylas 21 augusti 2007 kl. 20.30 (CEST)
- Jag håller med. Det var mest sport och liknande jag vände mig emot. Ditt nya förslag på rubrik låter bättre. Jag skulle gärna vilja att rubriken definierade så tydligt som möjligt, jag skulle nämligen vilja skriva under den så att vi närmar oss den "utmärkta" eller åtminstone "läsvärda" artikeln. --Popperipopp 22 augusti 2007 kl. 11.22 (CEST)
- Jag bytte rubrik till Mognad i vetenskap och samhällsteori. Jag tänker mig att rubriken bör innehålla det sker under i vetenskap och samhälle under sent 1700-tal och 1800-tal som inte är kant och romantiken eller utilitarism och existentialism som har särskilda avsnitt, det ska dock vara relevant till filosofins historia. Jag ser att Adam Smith, Darwin, Marx och Bakunin lätt kvalar in som relevant för filosofins historia med den betydelse de fått för dagens tänkande. Jag tänker alltså att det det börjar med Adam Smith, Darwin sedan Marx och Anarkism. Säkert finns det mer.Hylas 22 augusti 2007 kl. 20.00 (CEST)
Flytta
[redigera wikitext]Jag håller med AHA ovan: vi bör flytta den här artikeln till Västerlandets filosofiska historia eller Den västerländska filosofins historia. Någon däremot? -Popperipopp 21 augusti 2007 kl. 17.31 (CEST)
- Jag stöder att flytta till Den västerländska filosofins historia. Det är det artikeln i grunden handlar om. Den västerländska filosofin visar en sammanhängande historia sedan Thales, sär man blickat bakåt mot tidigare frågor och lösningar i traditionen samtidigt som man jobbar framtåt med nya frågor och lösningar och på många sätt förändrat både frågor och angrreppsätt. Dett finns alltså en ganska tydlig kontinuitet mellan det som undervisas på ett svenskt universitet och det som startades av försokratikerna. I denna berättelse är också medeltida arabisk filosofi en viktig och naturlig del. men jag kan inte se att rubriken Den västerländska filosofins historia utesluter det bidrag arabiska filosofer har givit till denna tradition. Det finns mycket annan viktig filsofi i historien, men jag tror det kan vara bättre med artiklar som beskriver sammanhållna traditioner, jag ser därför en artikel som borde heta den indiska filosofins historia och likadant med indisk och afrikansk kanske och östasiatisk.Hylas 21 augusti 2007 kl. 19.55 (CEST)
- Med de ändringar som gjorts i artikeln sista veckan är det för mig tydligt att artikeln inte bara behandlar Den västerländska filosofins historia utan även andra kulturers historia. Jag tycker därför artikeln ska behålla namnet Filosofins historia. Hylas 10 januari 2009 kl. 12.22 (CET)
Markerad som bra artikel
[redigera wikitext]Jag märkte artikeln som bra. Den har varit nominerad till utvald artikel förut, men misslyckats. Jag tycker dock att den uppfyller kraven för bra artiklar. Kanske ska man minska antalet rubriker, men det är ingenting som är ett krav för att idag bli markerad. Popperipopp 26 augusti 2008 kl. 17.02 (CEST)
Existentialism - väldigt mycket Nietzsche
[redigera wikitext]Om man försöker läsa om detta i denna artikel hittar man Nietzsche och egentligen inte så väldigt mycket annat. Borde man inte skriva lite mer om Kierkegaard, och kanske hänvisa till Sartre m.fl. under rubriken "Utilitarism och existentialism" för minsta möjliga förvirring? Jag tror att det finns andra som kan göra detta mycket bättre än jag, men jag är beredd att försöka hjälpa till. Ever wonder 27 april 2010 kl. 17.39 (CEST)
- Särskilt Kirkegaard, men även en hänvisning till Sartre, skulle vara välkomna bidrag till detta avsnitt. Välkommen att göra ett försök.Hylas 28 april 2010 kl. 05.39 (CEST)