Hoppa till innehållet

Charles Michel Mouet de Langlade

Från Wikipedia
Charles Michel Mouet de Langlade
Fänrik i franska marinkåren
historiskt återskapande
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Franska kronan
Brittiska kronan
Försvarsgren Troupes de la marine
Brittiska Indiandepartementet
Land Kanada
Tjänstetid 1750-1761
1763-1800
Grad Kadett 1750
Fänrik 1755
Reformerad löjtnant 1760
Kapten 1775
Slag/krig Fransk-indianska kriget
* Slaget vid Sabbath Day Point
Amerikanska frihetskriget
Personfakta
Född Döpt 9 maj 1729
Fort Michilimackinac
Död vintern 1800-1801
La Baye, dagens Green Bay, Wisconsin
Släkt
Frälse- eller adelsätt {{{ätt}}}
Far Augustin Mouet de Langlade
Mor Domitilde, var en odawa
Familj
Make/maka Charlotte-Ambroisine Bourassa.
Barn Paret hade två döttrar

Charles Michel Mouet de Langlade, född 1729, död 1801, var en officer i den franska marinkåren, senare i det brittiska indiandepartementet.

Fadern, Augustin Mouet de Langlade, var en framstående handelsman vid Fort Michilimackinac. Hans mor, Domitilde, var en odawa. Charles gifte sig med Charlotte-Ambroisine Bourassa. Paret hade två döttrar. Han hade också en son i en förbindelse med en odawakvinna.[1]

I fransk tjänst

[redigera | redigera wikitext]

Första gången Langlade var med i krig var han tio år gammal och tillsammans med sin morbror. 1750 var han kadett vid den franska marinkåren. Som sådan deltog han i en expedition mot miamiindianerna i Ohiolandet för att tvinga dem att upphöra med sina kontakter med engelska handelsmän. Under fransk-indianska kriget deltog han i slaget vid Monongahela 1755, genomförde ett lyckat eldöverfallRogers Rangers 1757, ledde den fransk-indianska styrkan i slaget vid Sabbath Day Point och deltog i belägringen av Fort William Henry senare samma år. Han deltog även i försvaret av Québec 1760 och var kommendant i Fort Michilimackinac till britterna tog över fortet på hösten 1761.[1]

Pontiacs krig

[redigera | redigera wikitext]
Fort Michilimackinac (historiskt återskapande).

Langlade hade inga svårigheter med att anpassa sig till det brittiska väldet. Under inledningsskedet av Pontiacs krig varnade han den brittiske kommendanten i Fort Michilimackinac för den annalkande faran, men denne trodde honom inte. Senare räddade han kommendanten och en annan officer från att brännas levande. Med hjälp av sina släktingar bland odawas såg han till att de överlevande kunde föras till Montréal. Han tog befälet i fortet tills det brittiska väldet kunde återupprättas.[1]

I brittisk tjänst

[redigera | redigera wikitext]

Efter Pontiacs krig flyttade Langlade och familjen till La Baye, dagens Green Bay, Wisconsin, där hans far nu bodde. Vid sidan av en näringsverksamhet som pälshandlare blev Langlade officer i det Brittiska Indiandepartementet. Under det amerikanska frihetskriget ledde han indianska allierade i försvaret av Montréal mot kontinentalarmén och deltog i Burgoynes invasion av New York 1777. 1780 ledde han en expedition mot det spanska Saint Louis, men den blev tillbakaslagen. Efter kriget fortsatte han sin tjänst vid indiandepartementet fram till sin död.[1]

Langlade County i Wisconsin är uppkallat efter honom.[2]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]