Hoppa till innehållet

Catarina, Nicaragua

Catarina
Kommun
Försäljning av krukväxter i Catarina
Försäljning av krukväxter i Catarina
Land Nicaragua Nicaragua
Departement Masaya
Koordinater 11°54′45″N 86°04′26″V / 11.912394°N 86.073988°V / 11.912394; -86.073988
Centralort Catarina
Area 11 km²
Folkmängd 8 646 (2021)
Befolkningstäthet 786 invånare/km²
Grundad före 1548
Tidszon CST (UTC-6)
Geonames 3620438
Känd för[1] Plantskolor
Krukväxter
Kratersjön Laguna de Apoyo
Kommunen Catarina i departementet Masaya, Nicaragua.
Kommunen Catarina
i departementet Masaya, Nicaragua.
Kommunen Catarina
i departementet Masaya, Nicaragua.
Webbplats: INTUR:Conocé Catarina

Catarina är en kommun (municipio) i Nicaragua med 8 646 invånare (2021). Den ligger vid sjön Laguna de Apoyo i den sydvästra delen av landet i departementet Masaya.[2][3][4] Catarina är känd för sina plantskolor och för försäjning av krukväxter och trädgårdsplantor, med kunder från hela landet.[1]

Catarina är en av sju kommuner som gemensamt kallas Pueblos blanco (de vita byarna). Den gränsar till kommunerna Masaya i norr, Granada i öster, San Juan de Oriente i söder och Niquinohomo i väster.[4]

Av kommunens 8 646 invånare, bor 7 128 i centralorten (82%), i en av ortens nio barrios. Övriga bor i fyra comarcor. Tre av dessa ligger precis som centralorten ovanför kraterkanten: Catarina precis norr om centralorten (336 invånare 2005), Pacaya lite längre norrut (899) samt Diriomito (202) längs kraterkanten i kommunens nordöstra hörn. Den fjärde comarcan, Valle La Laguna med 375 invånare, ligger nedanför kraterbranten vid stranden av Laugna de Apoyo. Den delen av kommunen nås antingen genom en brant väg ner från Diriomito, eller mer direkt via en brant gångstig i grannkommunen San Juan de Oriente.[3][5]

Mirador de Catarina

Kommunen ligger vid nordvästra stranden av den stora kratersjön Laguna de Apoyo, men den branta kratersluttningen gör sjön svårtillgänglig från centralorten. Från Mirador de Catarina, vid centralortens östligate slut, har man en förnäm utiskt över sjön.[1]

Catarina och San Juan de Oriente var ursprungligen ett enda samhälle, med namnet Namotiva, och det var ett av de många indiansamhällen som redan existerade vid tiden för spanjorernas erövring av Nicaragua. Namotiva är listat i landets första taxeringslängd från 1548.[6]

Catarina överfördes 1894 från departementet Granada till departementet Masaya. Kommunen upphöjds 1930 från rangen av pueblo till villa.[7]

Kyrkan i Catarina

Catarina har en fin liten kyrka vid centralparken. Kommunen firar sina festdagar den 25-26 november till minne av Sankta Katarina av Alexandria och den 31 december till minne av Sankt Silvester. Dagarna firas med bland annat traditionella danser och oxsoppa.[1]

Hotel Casa Catarina

Catarina är känt för sina plantskolor och försäljning av krukväxter. Längs stranden av Laguna de Apoyo finns ett stort antal turistanläggningar.[1]

Calle Central

Huvudvägen från Masaya passerar Catarina 500 meter väster om centralparken. Där finns det täta buddförbindelser till Masaya, Masatepe, Diriomo och andra närliggande orter. För kortare resor inom kommunen och till San Juan de Oriente finns trehjuliga mototaxis.[1]

Kända personer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] Juan Echánove och Joaquim Rabella, La guía de Nicaragua, 3a edicón, Editorial Hispamer, 2011.
  2. ^ ”Instituto Nicaragüense de Fomento Municipal, Ficha Municipal, Catarina”. Arkiverad från originalet den 31 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100331065401/http://www.inifom.gob.ni/municipios/documentos/MASAYA/catarina.pdf. Läst 29 februari 2016. 
  3. ^ [a b] Instituto Nacional de Información de Desarrollo Anuario Estadístico 2021, 13 december 2022.
  4. ^ [a b] Zonu.com, Mapas Departamentos de Nicaragua
  5. ^ Instituto Nacional de Información de Desarrollo, Censo 2005, Cifras Municipales, 2005.
  6. ^ Patrick S. Werner, Ethnohistory of early colonial Nicaraga: Demography and economiendas of the indian communities. Institute for Mesoamerican Studies, The University at Albany, 2000.
  7. ^ Asamblea Nacional, Evolución Histórica de los Pueblos de Nicaragua