Carl Hårleman

Carl Hårleman
	Carl Hårleman
	Carl Hårleman, oljemålning av Martin van Meytens d.y.
Född	27 augusti 1700 (g.s.); Stockholm
Död	9 februari 1753 (g.s.) (52 år); Klara församling
Begravd	Klara kyrka; kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	École nationale supérieure des Beaux-Arts
Sysselsättning	Arkitekt, politiker, restauratör, landskapsarkitekt
Noterbara verk	Svartsjö slott, Gävle slott, Stockholms gamla observatorium och Hörningsholms slott
Maka	Henrika Juliana von Liewen; (g. 1748–)
Föräldrar	Johan Hårleman
	Redigera Wikidata

För stavhopparen, se Carl Hårleman (friidrottare).

Carl Hårleman, född 27 augusti 1700 i Stockholm, död 9 februari 1753 i Stockholm, var en svensk friherre och en av sin tids mest tongivande arkitekter. Han var överintendent och huvudansvarig för färdigställandet av Stockholms slott efter Nicodemus Tessin d.y.s död 1728. Han var även en av grundarna av Kungliga Ritakademien och den som införde rokokon i Sverige.

Biografi

Carl Hårleman var son till Johan Hårleman, som medverkat till anläggandet av Kungsträdgården, och Eva Johanna Baartz. Han blev faderlös som barn men han ville ändå gå i dennes fotspår och fick utbildning till arkitekt av Nicodemus Tessin d.y., faderns medarbetare. Under sitt liv företog han tre resor som blev avgörande. Den första resan var till Paris, där han studerade vid Kungliga arkitektakademien och Konstakademien 1721–1725 och begav sig till Italien därefter för studier i kyrklig arkitektur. De främsta influenserna var rokokon, som var en helt ny stilriktning. När han kom hem hade Tessin dött, och sonen Carl Gustaf Tessin tagit över som överintendent. Hårleman utnämndes till hovintendent och fick i uppdrag att bygga Stockholms slott klart.

För att kunna verkställa sina rokokoplaner för slottet behövde han anlita konstnärer från Frankrike, varför han begav sig dit på en andra resa. Han fick ett tiotal konstnärer och skulptörer med sig tillbaka. Detta blev inledningen till Hårlemans pedagogiska verksamhet; han deltog i bildandet av Ritakademien 1735 då behovet av inhemska konstnärer var uppenbart. Hårleman blev den förste chefen vid den nya akademien. År 1741 efterträdde han Tessin som överintendent, vilket innebar att han hade den högsta översynen av alla byggen i landet. Han invaldes i Vetenskapsakademien 1744 och var dess preses under andra kvartalet 1746.

Strax därefter företog han en tredje resa, till Paris. Där inspekterade han Gabriels inredningar i Versailles som han tog starkt intryck av.

År 1748 gifte han sig med Henrika Juliana von Liewen. Året innan upphöjdes han till friherre, men då äktenskapet blev barnlöst slöt han ätten själv.

Hans hem Hårlemanska malmgården på Drottninggatan 88A i Stockholm har bevarats, jämte platsen för dess trädgård som numera heter Centralbadsparken. Hårleman finns representerad vid bland annat Nationalmuseum^[8] i Stockholm.

Carl Hårleman är begraven i Klara kyrka i Stockholm.

Verk

Det verk Hårleman är mest förknippad med är Stockholms slott. När Hårleman fick detta uppdrag, var fasaden redan färdigplanerad, och den utfördes helt enligt Tessins klassicistiska planer. Rikssalen och Vita havet är blandning av Tessins och Hårlemans franskinspirerade rokoko.

Hårleman utförde även kyrktorn, altare och orgelfasader samt utformade det karolinska gravkoret i Riddarholmskyrkan. År 1750 ritade han trädgården^[9] till Uppsala slott, det vill säga den botaniska trädgården som Olof Rudbeck d.ä. låtit anlägga. Trädgården är numera ett kulturminne. Till Uppsala ritade han även ärkebiskopssätet.

Mauritzbergs slott blev eldhärjat genom Rysshärjningarna år 1719, men återuppbyggdes av greve Claes Ekeblad. Han var gift med Hedvig Mörner av Morlanda. Slottet stod färdigt 1725 och har i allt väsentligt fått behålla sitt 1700-talsutseende till våra dagar. Slottets arkitektoniska dräkt får tillskrivas Carl Hårleman (1700-1753). Ett porträtt av Carl Hårleman finns i Ekebladarnas sätesgård Stola i Strö församling nordväst om Lidköping utfört av Olof Arenius.

Till Hårlemans tidiga arbeten hör även Gäddeholms slott (Thureholms slott). Även det förstördes genom Rysshärjningarna och återuppbyggdes med ursprungsbyggnaden som förebild, eftersom en del bärande väggar kunde återanvändas. Byggherre var Thure Gabriel Bielke. Arbetet med att uppföra det nya slottet pågick från 1728 till 1740-talet, och 1761 döptes slottet om till Thureholm, efter sin byggherres förnamn.

Byggnadsverk i urval

Se även:Kategori:Byggnader ritade av Carl Hårleman

Åkerö slott, Flens kommun
Övedsklosters slott, Sjöbo kommun
Svartsjö slott på Färingsö i Mälaren, Ekerö kommun
Svindersvik, Nacka
Holmentornet i Norrköping
Stadstornet (Olaikyrkans kampanil), Norrköping
Kristinebergs slott, Stockholm
Fredrikshovs slott, Stockholm
Stockholms gamla observatorium
Hörningsholms slott, Mörkö, Södertälje kommun
Tureholms slott, Trosa kommun
Öveds kyrka, Sjöbo kommun
Lanterninen på Hedemora kyrka
Palacehuset i Brunnsparken i Göteborg
Torönsborgs slott i Sankt Anna socken, Söderköpings kommun
Sofia Albertina kyrka i Landskrona
Norra Kasern i Kristianstad
Tullbron i Falkenberg

Se även

Uppsala domkyrka (De Hårlemanska huvarna)

Källor

Om Hårleman och kungliga slott
Carl Hårleman 1700 - 1753
Carl Hårleman i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)

Noter

^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 16 maj 2016, läs online, läst: 23 oktober 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f g h] Carl Hårleman, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13968, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Structurae, Structurae person-ID: 1006843, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/1 (1748-1759), bildid: C0056138_00046, död- och begravningsbok, läs online läs online, läst: 12 januari 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Friherre/Arkitekt Carl Hårleman, Gravstensinventeringen, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20211115410, läst: 20 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Carl Hårleman i Nationalmuseums samlingar
^ Barockträdgården Arkiverad 11 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Uppsala Universitet

Vidare läsning

Alm, Göran (1993). Carl Hårleman och den svenska rokokon. [Böcker om konst]. Lund: Signum. Libris 7767587. ISBN 91-87896-16-8
Carl Hårleman: människan och verket. Stockholm: Byggförl. i samarbete med Statens fastighetsverk och Nationalmuseum. 2000. Libris 7678859. ISBN 91-7988-187-4
Ehrensvärd, Ulla (1987). ”Mångsysslaren: eller hur man blir slottsarkitekt”. Slottsarkitekter / [redaktör: Christina Engfors] (Stockholm : Arkitekturmuseet, 1987): sid. 8-21 : ill.. Libris 2374903
Pettersson, Lars [Johan] (1947). Hårleman och Sveaborg: [Illustr.]. Stockholm. Libris 2964193
Stavenow, Åke (1927). Carl Hårleman: en studie i frihetstidens arkitekturhistoria. Uppsala. Libris 27536
Strandberg, Runar (1952). Carl Hårlemans inredningsritningar till de kungliga slotten och hans förbindelser med Frankrike.. [Malmö]. Libris 2044573

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Carl Hårleman.
Bilder & media
Svenskspråkiga Wikisource har verk av eller om Carl Hårleman.
Carl Hårleman
Carl Hårleman (1700-1753) hos Litteraturbanken
Hårleman, Carl i Libris

[6f62687ea50efbc529b80c510ee4db98c4ac02b0-1] [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 16 maj 2016, läs online, läst: 23 oktober 2016.^{[källa från Wikidata]}

[f0c1140437de60e99ad7c38b962ccfea94690bbb-2] [a b c d e f g h] Carl Hårleman, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 13968, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[382ee639c6dba8f68b43b143969df21d94eb6449-3] Structurae, Structurae person-ID: 1006843, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[65c7c8bbdd68a42fbf412c8a85d4a7ef847aec1b-4] [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}

[94ef067815f7ea232a540cebe3a42ca726877faf-5] [a b] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/1 (1748-1759), bildid: C0056138_00046, död- och begravningsbok, läs online läs online, läst: 12 januari 2020.^{[källa från Wikidata]}

[629e121bd8ff865b67bc27327f398db4329fc9a9-6] Friherre/Arkitekt Carl Hårleman, Gravstensinventeringen, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[c8d502ae45eec6e638e7e2d385d0cb7f41574937-7] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20211115410, läst: 20 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[8] Carl Hårleman i Nationalmuseums samlingar

[9] Barockträdgården Arkiverad 11 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Uppsala Universitet

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]