Hoppa till innehållet

Carl-Erik Nyquist

Från Wikipedia
Carl-Erik Nyquist
Född3 maj 1936
Sundsvalls församling i Västernorrlands län, Sverige
Död16 mars 2023 (86 år)
Täby distrikt i Stockholms län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragGeneraldirektör för Statens vattenfallsverk, verkställande direktör för Vattenfall AB

Carl-Erik Nyquist, född 3 maj 1936 i Sundsvalls församling i Västernorrlands län,[1] död 16 mars 2023 i Täby distrikt i Stockholms län,[2] var en svensk civilingenjör samt tidigare företagsledare och generaldirektör.

Nyquist avlade civilingenjörexamen vid Tekniska Högskolan 1960 och var elevingenjör på Asea AB 1960–1961. Åren 1961–1967 var han utredare vid Skandinaviska Elverk, 1967–1969 chef för Härnösands stads elverk och 1970–1971 verkställande direktör för Härnösands Industriverk AB. Åren 1971–1984 tjänstgjorde han på Skellefteå Kraft: som överingenjör 1971–1977 och som kraftverksdirektör 1977–1984. Under år 1985 var han vice verkställande direktör för Stockholm Energi Produktion AB. Åren 1985–1991 var han generaldirektör för Statens vattenfallsverk, varpå han 1992–2000 var verkställande direktör och koncernchef för Vattenfall AB.[3]

Nyquist tillträdde 1985 som generaldirektör för Statens vattenfallsverk, men var sedan med om att omvandla det statliga verket till ett aktiebolag 1992. Detta innebar att Vattenfall fick krav att leverera marknadsmässig avkastning på företagets kapital till sin ägare svenska staten samt blev konkurrensutsatt och behövde profilera sig mot slutkonsumenter. Avregleringen av den svenska elmarknaden 1996 blev ytterligare ett steg i denna riktning. Genom förvärvet av Hamburgs elektricitetsverk HEW 1999–2000[4] inledde Nyquist den internationella expansion som sedan kraftfullt drevs vidare av hans efterträdare Lars G. Josefsson.[5]

Carl-Erik Nyquist invaldes 1986 som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien[källa behövs] och 1993 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[6]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 2000 – tilldelad H.M. Konungens medalj 12:e storleken i Serafimerordens band "för betydelsefulla insatser för den svenska energiförsörjningen"[7]
  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ ”Carl-Erik Nyquist”. Ratsit AB. Arkiverad från originalet den 27 april 2023. https://web.archive.org/web/20230427180934/https://www.ratsit.se/19360503-Carl_Erik_Nyquist_Taby/xW71j0gC7vkR1gn5EvvOTDPGU7jjUXJDBN7vUHSiY1Y. Läst 27 april 2023. 
  3. ^ Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 447. ISBN 91-975132-7-X .
  4. ^ ”Köp av HEW ger Vattenfall tysk bas”. Svenska Dagbladet: s. 31. 17 november 1999. https://www.svd.se/arkiv/1999-11-17/31. Läst 17 november 2017. 
  5. ^ ”Vattenfalls generaldirektörer och VD:ar genom tiderna | Vattenfalls historia och kulturarv” (på engelska). historia.vattenfall.se. http://historia.vattenfall.se/sv/node/299. Läst 17 november 2017. 
  6. ^ Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 206. ISBN 91-630-4181-2 .
  7. ^ ”Medaljförläningar 2000-01-28”. sid. Sveriges Kungahus. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171031132623/http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20000128.5.1a2467a10ad032dc26800016276.html. Läst 6 februari 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Nyquist höll 2016 två längre föredrag om sin tid på Vattenfall för Vattenfalls Veteraner i Stockholm som ställts samman i skrift:

Företrädare:
Jonas Norrby
GD/VD för Vattenfall
1985–2000
Efterträdare:
Lars G. Josefsson