Bodmer papyri
Bodmer-papyri är en stor samling papyrusböcker med texter från Gamla Testamentet och Nya Testamentet, några ark innehåller också litterära skrifter med texter av Homeros, Menander och Thukydides. Manuskripten innehåller de äldsta bevarade versionerna av Lukasevangeliet och Herrens bön. De äldsta delarna är från cirka 200-talet e.Kr. och förvaras idag på Bodmerbiblioteket i Cologny i Schweiz.[1][2][3][4][5]
Manuskripten
[redigera | redigera wikitext]Bodmer-papyri är en välbevarad samling av papyrusböcker och papyrusrullar (Bodmer delarna XVI, XIX och XXII är skrivna på pergament)[2][6]. Texterna är skrivna på koptiska och klassisk grekiska.[6] Papyrusarken dateras till mellan 200-talet och 500-talet e. Kr.[2] Samlingen omfattar 22 delar med sammanlagd cirka 1700 ark.[3]
Bibliska skrifter
[redigera | redigera wikitext]Bland de bibliska manuskripten finns främst:[2][3][4][5][7][8]
- P 66 (P Bodmer II), om 75 ark med 156 sidor i storlek 16 × 14 centimeter med delar ur Johannesevangeliet, daterad till cirka 200-talet e. Kr., en av de äldsta bevarade versionerna av Johannesevangeliet.
- P 72 (P Bodmer VII och VIII), om 90 ark i storlek 14 × 13 med delar ur Första Petrusbrevet och Andra Petrusbrevet samt Judasbrevet, daterad till cirka 300-talet e. Kr., den äldsta bevarade versionen av Judasbrevet.
- P 75 (P Bodmer XIV och XV), om 51 ark i storlek 25 × 13 centimeter med delar ur Lukasevangeliet och Johannesevangeliet, daterad till cirka 225 e. Kr., de äldsta bevarade versioner av Lukasevangeliet och Herrens bön (Lukas 11:1-4).
Litterära skrifter
[redigera | redigera wikitext]Bland de litterära manuskripten finns främst avskrifter av:[2]
- P Bodmer I, Homeros, del 5 och 6 ur Iliaden
- P Bodmer IV, Menander, delar ur Dyskolos
- P Bodmer XXV, Menander, delar ur Samia
- P Bodmer XXVI, Menander, delar ur Aspis
- P Bodmer XXVII, Thukydides, delar ur okänd text
- P Bodmer XLVIII, Homeros, delar ur Iliaden
- P Bodmer XLIX, Homeros, delar ur Odysséen
Historia
[redigera | redigera wikitext]Manuskripten upptäcktes 1952 i ett Pachomianskt kloster nära Pabau i Egypten .[1][2][5] Fyndplatsen ligger även nära orten Nag Hammadi där Nag Hammadi papyri upptäcktes några år tidigare. Hela samlingen sammanställdes i hemlighet av cypriotiske Phokio Tano och smugglades senare till Schweiz där delar köptes bland andra av schweiziske Martin Bodmer och brittiske Alfred Chester Beatty.[2][5]
1956 publicerades den första översättningen av P 66 gjord av Victor Martin vid Genèves universitet.[3]
1969 donerades P 72 (P Bodmer VIII) med Första Petrusbrevet och Andra Petrusbrevet till påve Paulus VI.[2][4][6]
2007 donerades P 75 (P Bodmer XIV och XV) till påve Benedictus XVI.[4] Samlingen fördes under enorm bevakning till Rom där de idag förvaras i Vatikanbiblioteket.[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Institute for Biblical & Scientific Studies (läst 28 maj 2010)
- ^ [a b c d e f g h] Faculty of Arts & Sciences, University of Toronto Arkiverad 5 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 28 maj 2010)
- ^ [a b c d] Evangelisch-Freikirchliche Gemeinde, Berlin (läst 28 maj 2010)
- ^ [a b c d] The Free Library (läst 28 maj 2010)
- ^ [a b c d e] The Discovery Channel (läst 28 maj 2010)
- ^ [a b c] Biblefacts.org Arkiverad 17 april 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 28 maj 2010)
- ^ Jstor.org (läst 28 maj 2010)
- ^ Earlham College, Indiana (läst 28 maj 2010)