Blekingebrigaden

	Blekingebrigaden; (IB 41)
	Vapen för Blekingebrigaden tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Blekingebrigaden
Datum	1949–1991
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Infanteriet
Roll	Krigsförband
Del av	Kronobergs regemente
Föregångare	Blekinge regemente
Storlek	Infanteribrigad
Högkvarter	Växjö garnison
Förläggningsort	Växjö
Smeknamn	"Smålands grenadjärer"
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1960

Blekingebrigaden (IB 41) var en infanteribrigad inom svenska armén som verkade i olika former åren 1949–1991. Förbandsledningen var förlagd i Växjö garnison i Växjö.^[1]^[2]

Historik

Genom försvarsbeslutet 1948 beslutades att arméns fältregementen skulle omorganiseras, och från 1949 års krigsorganisation anta en brigadorganisation. Blekingebrigaden sattes upp åren 1949–1951 vid Kronobergs regemente (I 11) genom att fältregementet Blekinge regemente (IR 41) omorganiserades till brigad.^[3]

År 1988 hade överbefälhavaren Bengt Gustafsson, på uppdrag av Regeringen Carlsson I, tillsatt en utredning om arméns utveckling, vilket mynnade ut i Försvarsutredning 88. I utredningen och regeringens proposition ställdes grundutbildningen vid Kronobergs regemente (I 11/Fo 16), det vill säga bemanningen av Blekingebrigaden och dess systerbrigad Kronobergsbrigaden (IB 11), mot utbildningen av brigaderna vid Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17). Då regeringen ansåg att Norra Smålands regemente hade goda samövnings- och samträningsmöjligheterna inom Eksjö garnison, föreslogs en avveckling av Kronobergs regemente (I 11/Fo 16/18) som utgjorde en solitär i Växjö. Kvar i Växjö skulle en försvarsområdesmyndighet organiseras.^[4]

Riksdagen antog i december 1989 regeringens proposition om att arméns nya grund- och krigsorganisation från den 1 juli 1992, vilken bland annat skulle bestå av 18 brigader (en minskning med 11 brigader).^[4] Blekingebrigaden utgick ur krigsorganisationen och upplöstes 30 juni 1991.^[2]

Verksamhet

Huvuddelen av brigaden grundutbildades vid Kronobergs regemente (I 11). Brigaden genomgick förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66, IB 66R och IB 66M. Genom försvarsbeslutet 1972 kom brigaden att bli Kronobergs regementes sekundära brigad, detta då den inte upptogs till brigadorganisationen IB 77.^[2]

Organisation

Brigaden var organiserad enligt Infanteribrigad 66, där infanteriskyttebataljonerna utbildades vid Kronobergs regemente.^[5]

1x brigadledning
1x infanterispaningskompani
3x infanteriskyttebataljoner
- 4x skyttekompanier
- 1x tungt granatkastarkompani
- 1x trosskompani
1x infanteripansarvärnskompani
1x stormkanonkompani
1x infanteriluftvärnskompani
1x infanterihaubitsbataljon
1x infanteriingenjörsbataljon
1x infanteriunderhållsbataljon

Heraldik och traditioner

Under 1980-talet under dåvarande brigadchefen Björn Swärdenheims ledning gjordes ett inofficiellt tillägg i brigadnamnet som blev Blekingebrigaden – Smålands grenadjärer. Bataljonerna samt de självständig kompanierna i brigaden fick egennamn ur det traditionsarv som Kronobergs regemente hade från Karlskrona grenadjärregemente.^[6]

Förbandschefer

Brigadchefer åren 1949–1991.

1949–1983: ?
1983–1988: Björn Swärdenheim^{[ifrågasatt uppgift]}
1988–1991: ?

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Blekingebrigaden	1949-10-01	–	1991-06-30

**Beteckningar**
IB 41	1949-10-01	–	1991-06-30

**Förläggningsorter**
Växjö garnison (F)	1949-10-01	–	1991-06-30

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Avser fältregementet (krigsförbandet) åren 1942–1949

Noter

^ Braunstein (2003), s. 51–54
^ [a b c] Björck (1996), s. 122
^ ”Armens Brigader efter 1948 års försvarsbeslut med kort historik”. Brigadmuseum.se. Arkiverad från originalet den 27 december 2016. https://web.archive.org/web/20161227060602/http://www.brigadmuseum.se/uploads/files/content/Armens-_brigader-_1948.pdf. Läst 17 oktober 2017.
^ [a b] ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 31 oktober 2017.
^ Lyth, Gustavsson (1993), s. 257-268
^ Björck (1996), s. 329

Tryckta källor

Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 }
Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928

Vidare läsning

Kronobergs regemente - dess människor och deras minnen 1919-1992. Växjö: Regementet. 1992. Libris 1431869
Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928
Kungl. Kronobergs regemente under fyra sekel: 1623-1964. Växjö. 1967. Libris 798114

[1] Avser fältregementet (krigsförbandet) åren 1942–1949

[Braunstein_(2003),_s._51–54-2] Braunstein (2003), s. 51–54

[Björck_(1996),_s._122-3] [a b c] Björck (1996), s. 122

[4] ”Armens Brigader efter 1948 års försvarsbeslut med kort historik”. Brigadmuseum.se. Arkiverad från originalet den 27 december 2016. https://web.archive.org/web/20161227060602/http://www.brigadmuseum.se/uploads/files/content/Armens-_brigader-_1948.pdf. Läst 17 oktober 2017.

[Regeringens_proposition_1989/90:9-5] [a b] ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 31 oktober 2017.

[6] Lyth, Gustavsson (1993), s. 257-268

[7] Björck (1996), s. 329

[a]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]