Bengt Lewan
Bengt Lewan | |
Född | Bengt Lewan 2 maj 1932 Kumla i Sala kommun |
---|---|
Död | 24 januari 2017 (84 år) Lund |
Begravd | Norra kyrkogården i Lund[1] |
Nationalitet | Svensk |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Litteraturvetare |
Utmärkelser | |
Lagergrenska priset (2016) | |
Redigera Wikidata |
Bengt Lewan, född 2 maj 1932 i Kumla kyrkby, död 24 januari 2017 i Lund, var docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hans forskningsområde har framförallt varit svensk-italienska kulturförbindelser under olika tider.[2]
Bengt Lewan blev filosofie doktor 1966 och docent vid Lunds universitet 1973. Han undervisade i svenska på Universitet i Florens 1964–1965. Han var universitetslektor vid Uppsala universitet 1967–1968, lektor vid Sankt Petri skola i Malmö 1968–1971 och högskolelektor på litteraturvetenskapliga institutionen i Lund 1969–1997.[3] Han tog 2016 emot Lagergrenska priset för sina böcker om "kulturförbindelserna mellan Italien och Sverige".
Föräldrarna var fil. dr. Axel Lewan och Marianne, född Ingers. Han är sonson till Oskar Lewan.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Drömmen om Italien (doktorsavhandling). 1966. Behandlar svenska författares reseintryck under romantiken.
- Italienska bilder. Svenskars syn på Italien 1700-1800. 1970.
- Främling i sin tid. Variationer på ett tema romantisk litteratur. 1980.
- Med dygden som vapen. Kring begreppet dygd i svensk 1700-talslitteratur. 1985.
- Läsningar. Om litteraturen och läsaren (redaktör tillsammans med Jan Thavenius). 1985.
- Svenskar i Rom (redaktör). 1987.[4]
- Renässansbilder. Den italienska renässansen i svensk diktning. Carlssons Bokförlag. 1995.
- Världsdramatik 1 - Den klassiska traditionen (redaktör). 1990.
- Världsdramatik 2 - Drama i borgerlighetens värld (redaktör). 1990.
- Världsdramatik 3 - Det moderna dramat (redaktör). 1990.
- Världsdramatik 4 - På väg mot sekelslutet (redaktör med Birthe Sjöberg). 1999.
- Arkadien. Om herdar och herdinnor i svensk dikt. Bokförlaget Nya Doxa. 2001.
- Minnen från Tyskland och Italien, Volym 1-2, P. D. A. Atterbom (redaktör och med inledning av Horace Engdahl). Svenska Akademien i samarbete med Bokförlaget Atlantis. 2002.[5]
- Den farliga renässansen. Carlssons Bokförlag. 2006.[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 januari 2018.[källa från Wikidata]
- ^ ”Samlaren. Tidskrift för svensk litteraturvetenskaplig forskning. Årgång 117 1996.”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:740109/FULLTEXT01.pdf. Läst 2 oktober 2016.
- ^ ”Vem är det? Svensk biografisk handbok 1993”. https://runeberg.org/vemardet/1993/. Läst 2 oktober 2016.
- ^ ”Svenska Rominstitutets vänner, Skrifter”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2016. https://archive.is/20161018063253/http://www.romvannerna.se/publikationer/skrifter.html. Läst 2 oktober 2016.
- ^ ”SvD, 2003-02-11. Minnen från Tyskland och Italien, I-II. Under redaktion av Bengt Lewan med inledning av Horace Engdahl.”. http://www.svd.se/roande-om-resandets-trivialiteter-1Qgq. Läst 2 oktober 2016.
- ^ ”Helsingborgs dagblad, 2007-01-14. Bengt Lewan: Den farliga renässansen av Carina Waern”. http://www.hd.se/2007-01-14/bengt-lewan-den-farliga-renassansen. Läst 2 oktober 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|