Hoppa till innehållet

Bålgetingsglasvinge

Från Wikipedia
Bålgetingsglasvinge
Status i Sverige: Sårbar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
FamiljGlasvingar
Sesiidae
SläkteSesia
ArtBålgetingsglasvinge
Sesia bembeciformis
Vetenskapligt namn
§ Sesia bembeciformis
AuktorHübner, 1806
Synonymer
  • Sesia crabroniformis
  • Bålgetinglik glasvinge
Hitta fler artiklar om djur med

Bålgetingsglasvinge[1] Sesia bembeciformis[2] är en fjärilsart som beskrevs av Jacob Hübner, 1806. Bålgetingsglasvinge ingår i släktet Sesia och familjen glasvingar, (Sessidae).[2][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2] Bålgetingsglasvinge är i Sverige listad som "sårbar", VU av ArtDatabanken.[4]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Bålgetingsglasvinge har en vingbredd på 28–41 millimeter och en gul och svart kropp, en färgteckning som återfinns hos flera glasvingar och är ett exempel på mimikry. Färgteckningen och de genomskinliga vingarna får fjärilen att likna ett bi eller geting och gör den mindre utsatta för rovdjur, eftersom de flesta rovdjur förknippar denna typ av färgteckning med byten som kan stickas.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Fjärilens larvutveckling är knuten till arter ur videsläktet, som sälg, gråvide och vitpil. Honan lägger äggen vid basen på värdväxtens stam. Larven gör först gångar under barken, men senare gnager den sig in i veden. Utvecklingen till imago tar minst två år.

Larven förpuppar sig någon till några få centimeter in i veden, nära stammens bas. Innan den förpuppar sig gnager larven en gång, cirka 10–15 centimeter lång, som går nedåt från puppkammaren och slutar med ett kläckhål. Kläckhålet skyddas innan det bryts igenom av ett tunt barklock.

Om barklocket faller av innan fjärilen är färdigutvecklad och krupit ut skyddar den nedåtriktade gången puppkammaren från att översvämmas.

  1. ^ Dyntaxa Sesia bembeciformis
  2. ^ [a b c] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., eds. (26 oktober 2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, the Netherlands. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/details/species/id/5831fcd14cc27e3c6c9b1c88983a7e30. Läst 4 augusti 2016. 
  3. ^ LepIndex: The Global Lepidoptera Names Index. Beccaloni G.W., Scoble M.J., Robinson G.S. & Pitkin B., 2005-06-15
  4. ^ Thörnelöf, Risinger & Sundin Rådström et al. (28 april 2015). ”Rödlistade arter i Sverige 2015” (PDF). Artdatabanken 2015. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304142146/http://www.artdatabanken.se/media/2013/hela-boken.pdf. Läst 4 oktober 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]