Användardiskussion:PaxRomana

Den här användaren är en bevisad eller misstänkt marionett till JPEriksson och har därför blockerats. Redigeringar från detta användarkonto • Blockeringslogg • Aktuell blockeringsstatus

{{nb}} /Kattegatt (disk) 25 februari 2013 kl. 14.52 (CET)

Välkommen

Hej! Jag såg ditt inlägg här och tänkte bara visa hur man kan "fälla ihop" en mall som jag gjort ovan. Vi brukar ju inte ta bort saker som skrivs i diskussioner så du kanske uppskattar att det ser ut sådär istället? /Hangsna (disk) 26 februari 2013 kl. 14.33 (CET)

Tack för hjälpen ! Så här blir nog bra PaxRomana (disk) 27 februari 2013 kl. 06.34 (CET)

Flytt av sida

Hej! När du flyttar en sida är det inte tillåtet att bara klippa ut texten och klistra in den på en annan sida, då bryter man mot vår licens, som säger att alla bidragsgivare ska krediteras, se Wikipedia:Flytta sida. En sida ska flyttas med fliken "Flytta" under pilen närmast sökfältet. – Dessutom var diskussionen om Landskrona slott i gång, och en annan användare hade en avvikande åsikt än du, varför flytten kan ha varit förhastad. Jag återställde tills vidare dina åtgärder, men utesluter därmed inte att en flytt bör genomföras. /jssfrk (d|b) 15 mars 2013 kl. 09.16 (CET)

OK, när Du framför det på detta viset tar jag till mig kritiken. Men som Landskronabo under mina 48 år, anser jag dock att "Landskrona Citadell" är den korrekta. Som stöd för detta anför jag t.ex. vägskyltningen, där "Citadellet" är alenarådande och detsamma gäller kommunal information. Även Google Maps använder termen "Citadellet" (placerat mitt på slottsbyggnaden) Ingen talar heller om "slottet". På engelsk Wikipedia är benämningen "Landskrona Citadell". Och vill minnas att artikeln tidigare låg under samma namn också på svensk Wikipedia, kan dock missminna mig gällande detta. Jag borde dock studerat diskussionen under "Landskrona Slott" och angivit synpunkterna där. Kände ej till den kopieringsregel Du omnämner, vilket ju dock är mitt eget fel. Särskillt som Du ju nämner varför, krediteringarna (som jag inte förstod försvann) och att det finns andra metoder. Jag ber härmed om ursäkt för mitt helt felaktiga förfarande. Det kommer inte upprepas! Men anser mig samtidigt ha rätt i sak gällande korrekt benämning. PaxRomana (disk) 16 mars 2013 kl. 04.28 (CET)

Koncentrationsläger

Hej PaxRomana! Jag ser att du utökat artikeln Koncentrationsläger med mer information. Och det är ju bra - men jag har några synpunkter. Vore det inte bättre att texten om de nazistiska lägren som du lagt till flyttades ned under rubriken "De tyska lägren"? Den löpande texten under "Historia" är ju en översikt över hur lägren växte fram samtidigt i olika länder. Jag tycker också att förklaringarna angående Francoregimens läger blir lite omständliga i denna översikt och kanske platsar bättre i artiklar som t.ex. Spanska inbördeskriget och Spanien under Franco. Och så undrar jag varför du tagit bort meningen "I början av 1920-talet internerades personer på politiska grunder i ett flertal tyska landsstater (ty:Länder)." Det är ju ett exempel på hur de politiska KZ-lägren hade en grogrund i tiden efter första världskriget. Vad tycker du?--Granatäpple (disk) 19 mars 2013 kl. 10.34 (CET)

Hej Granatäpple! När det gäller de tyska lägren (nazitiden 1933-45) "fyllde jag på" en kortare text, men det går väl bra att flytta till underrubriken om de tyska lägren, tycker jag. När det gäller de tyska KZ-läger under Weimarrepubliken (november 1918-januari 1933) som omnämdes, undrar jag om större grupper civila internerades utan häktning och rättegång ? Visst blev det lokala revolutioner och kontrarevolutioner (t.ex. i både Munchen och Berlin) och resterna av kejsararmén var inblandade. Men KZ-läger något/några år efter vapenstilleståndet har jag inte hört tala som tidigare. Det fanns heller ingen referens. Dessutom misstänkte jag att någon skrivit fel,och eg menat "början av 30-talet" (det är liksom lite mer välkännt s.a.s). Frågar Du mig, så anser jag att den rad/rader jag tog bort om detta kräver referens för återinförande. Ang. Spanien OM det fanns civila fångar (som ej stridit, för civilister får inte delta i krig, enbart civilförsvar) och dessa samlades i KZ-läger bör det omnämnas i KZ-lägerartikeln lika väl som andra exempel, (enligt min uppfattning). Nu var det dock ett inbördeskrig och lite av en gråzon (när blir en civil soldat under de omständigheterna ?). Men det stod "I fascistiska Spanien internerades närmare 300 000 medlemmar ur Folkfronten och den Republikanska armén" (utan referens för just detta), så av denna text handlade det om soldater och därmed krigsfångeläger istället. Så fanns det inget annat har Du helt rätt i att KZ-läger är fel plats. Kortare sagt, jag har inget att invända mot Dina förslag. Och hoppas svaret om tyska 20-talet duger. PaxRomana (disk) 20 mars 2013 kl. 03.33 (CET)

Hej igen!

Jag har nu redigerat artikeln Koncentrationsläger. För att göra dess innehåll mer överskådligt har jag lagt in mellanrubriker. Jag har valt att ta bort det mesta av det du lagt in. Dels därför att du går in i detaljer som förvirrar historiken om koncentrationslägren, dels för att det fanns felaktigheter i det du skrivit: Sobibor, Chelmno, Belsec och Treblinka var INTE tidigare KZ-läger; herrarna von Neurath och Niemöller var inte "vanliga" civila - de var högt uppsatta personer, och "vanliga" civila sattes i läger från början d.v.s redan 1933.

Jag föreslår att du lägger in den detaljinformation du vill bidra med i de artiklar som berör Spanska inbördeskriget, Nazityskland, Förintelsen och Interneringsläger i Sverige under andra världskriget. Det som är så fantastiskt med detta uppslagsverk är ju att en intresserade läsare kan klicka på blåa länkar till andra artiklar för att få mer kunskap kring ämnet.--Granatäpple (disk) 21 mars 2013 kl. 19.20 (CET)

Du får gärna komma med synpunkter på min redigering av artikeln. Vänligen --Granatäpple (disk) 20 mars 2013 kl. 20.38 (CET)

Till Granatäpple. När det gäller mellanrubriker harjag ingasynpunkter. Hur man definierar Sobibor, Chelmno, Belsec och Treblinka är en annan fråga, de är vanligen omnämnda som "koncentrationsläger" och "dödsläger" tveksam till att ta bort dem h.o.h. Bättre är att poängtera deras funktion, tycker jag. När det gäller pastor Martin Niemöller sattes han i Sachenhausen i februari 1937. Konstantin von Neurath var utrikesminister (även före nazismen), ersattes av Ribbentrop 1937 men förblev minister utan portfölj (vill jag tro) tills han blev protektor över Böhmen & Mähren (Tjeckien) efter mordet på Reinhars Heydrich. Han sattes sent i KZ-läger, och åtalades i Nurnberg. Där han fick 15 år men släpptes 1954.

(efter 8 år). Abwehr chefen amiral Canaris var ev. involverad i 20:e juli attentatet (och stödde åtminstone detta) han avrättades kort förekrigsslutet. Jag tyckerdu bör återföra dessa tre personer till "kända tyskar" som sattes i KZ-läger. Och förvisso var de första KZ-lägren "uppfostringsliknande" anstalter, men "vanliga tyskar" kunde mycket väl sättas i KZ-läger under hela tredje rikets existens. Särskillt efter den 20:e juli 1944 arresterades många misstänkta för attentatet och placerades i KZ-läger istället för häkten. Och i villervallan under tredje rikets snabba kollaps januari-maj 1945 avrättades många fångar slumpartat. Detta måste du rätta till. PaxRomana (disk) 21 mars 2013 kl. 17.00 (CET)

Bäste PaxRomana! Tack för dina synpunkter. Jag har inte tagit bort Sobibor, Chelmno, Belsec och Treblinka, de finns omnämnda under rubriken "De tyska lägren". Jag känner till de "kända tyska" herrarna du nämner och tycker inte att de tillför något i en artikel som handlar om koncentrationslägrernas historia och framväxt, samt om deras utbredning i tid och geografiskt.

Granatäpple !! Jag missförstod din mening i ditt förra inlägg, och tolkade det (slarvigt) som att Du menade att de omnämnda sattes i KZ-läger redan 1933. Du får ursäkta detta. Däremot tycker jag att Neurath, Canaris och Niemöller är bra exempel på kända tyska personer som internerades. Gällande pastor Niemöller var han vanlig protestantisk kyrkoherde i en församling i Berlin. Han blev känd först p.g.a. sitt upprepade motstånd mot nazismen. De båda andra visar på att efter 20:e juli gick i princip ingen helt säker. Skillnaden var stor mot t.ex. hur medlemmarna i "Vita Rosen" i München behandlades. Gestapo höll på att släppa Sophie Scholl och hennes bror (de först häktade), men vid en husransakan upptäcktes först en onormal mängd frimärken, senare hittades tryckpressar etc. Men de som ansågs mest skyldiga dömdes till döden av domstol - grundat på bevis. (Givetvis hade de inte dömts av icke-nazister, missförstå inte) Jag bara påpekar bara skillnaden jämfört med de tyskar som hamnade KZ-läger helt utan någon domstol, eller ens polisförhör av någon kvalitet. Från 20:e juli förändrades nazismen gentemot den egna befolkningen. Jag kan inte ange något antal, men när Röda Armén redan vari Berlins utkanter, hängdes folk (civila och militärer) av SS, grundat på minsta misstanke om "feghet". Jag kommer förresten återställa den principiella skillnaden mellan KZ-läger och fängelse/straffarbete. Förvisso står det "internerna har strikt sett inte begått något brott". Historiskt sett gäller detta dock även fängelser i olika länder under diverse regimer. Ett bra exempel i en annars demokratisk stat var Alfred Dreyfus i tredje franska republiken. Mvh PaxRomana (disk) 22 mars 2013 kl. 20.24 (CET)

Missförståndet är uppklarat och dina tillägg ok.--Granatäpple (disk) 23 mars 2013 kl. 12.17 (CET)