Detta är en användarsandlåda för Max96. En användarsandlåda är en undersida till en användares användarsida. Sidan ingår inte i Wikipedias ordinarie artikelsamling utan är något användaren skapat för eget bruk, kanske för att arbeta fram ett förslag till ny artikel eller bara för att testa wikitekniken.
Valkretsen har från starten motsvarat Helsingfors stads kommungränser. Detta har inneburit små gränsförändringar under dess existens, varav de två viktigaste var 1966, när Nordsjöområdet överfördes från Helsinge landskommun, och 2009, när Östersundom med omgivning överfördes från Sibbo.
Under sina första femtio år täckte valkretsen hela Nylands län, inklusive Helsingfors som då som nu var Finlands största stad. Länsgränserna var i stort sett oförändrade under den här perioden, med undantag för att vissa områden överfördes från Tavastehus län när Hyvinge kommun bildades 1919, och ytterligare vissa från Viborgs län när Kuusankoski bildades 1921. Efter andra världskriget minskade valkretsen i storlek, först 1949 då kommunerna längs Kymmene älv (Anjala, Elimäki, Itis, Jaala och Kuusankoski) överfördes till det nybildade Kymmene län och sedan 1954 då Helsingfors valkrets skildes ut. Den nya valkretsen tog över mer än hälften av Nylands läns befolkning, men sedan 1975 har Nyland återigen varit Finlands största valkrets till befolkningen. 2003 minskade valkretsen återigen något i omfattning då Orimattila och Artsjö överfördes till Tavastlands valkrets. 1966 och 2009 förlorade den även mindre områden till Helsingfors.
Valkretsen motsvarar idag landskapen Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland, men omfattade från början den södra halvan av Åbo och Björneborgs län. När enkammarlantdagen bildades 1907 bestod valkretsen av Hauho, Hollola och Tammela härader såväl som Tavastehus och Lahtis städer. 1919 överfördes en del av Hausjärvi kommun till nybildade Hyvinge kommun, och således till Nylands valkrets, och 1932 flyttades delar av dåvarande Ackas kommun över till nybildade Viiala kommun och därmed Tavastehus läns norra valkrets. 1991 överfördes Somero till Åbo och Björneborgs län och bytte samtidigt valkrets, och samtidigt flyttades områden motsvarande dagens Ackas och Valkeakoski kommuner över till Tavastehus läns norra valkrets. 2003 gjordes ytterligare en gränsrevision, den här gången för att följa gränserna för de nybildade landskapen, och valkretsen bytte namn till Tavastlands valkrets. Då mottogs Heinola, Gustav Adolfs och Sysmä kommuner från Södra Savolax valkrets samt Artsjö och Orimattila från Nylands valkrets, och samtidigt övergick Urdiala till Birkalands valkrets. 2021 bytte Itis kommun landskapstillhörighet från Kymmenedalen till Päijänne-Tavastland, och således tillhör den från 2023 även Tavastlands valkrets.
Valkretsen motsvarar idag landskapet Birkaland, men omfattade från början den norra halvan av Tavastehus län. När enkammarlantdagen bildades 1907 bestod valkretsen av Birkala, Jämsä och Ruovesi härader såväl som Tammerfors stad. 1932 flyttades delar av dåvarande Ackas kommun över till nybildade Viiala kommun och bytte därmed valkrets från Tavastehus läns södra. Mellan 1960- och 1990-talen förändrades valkretsens gränser relativt kraftigt, med start 1960 då det nya länet och valkretsen Mellersta Finland bildades och övertog Jämsä, Jämsänkoski, Korpilax, Koskenpää, Muurame och Säynätsalo kommuner från valkretsen. 1969 överfördes Virdois kommun från Vasa län och valkrets, 1973 slogs Suoniemi kommun ihop med Nokia köping och bytte därmed valkrets från Åbo och Björneborgs läns norra, och 1974 överfördes Kuhmois kommun till Mellersta Finlands. En ytterligare omgång gränsförändringar påbörjades 1990 då områden motsvarande dagens Ackas och Valkeakoski kommuner överfördes från Tavastehus läns södra valkrets och sedan 1993 då ett antal kommuner längs valkretsens västgräns (Ikalis, Kihniö, Mouhijärvi, Parkano, Tavastkyro och Viljakkala) bytte län från Åbo och Björneborgs län och således även till valkretsen. 2003 gjordes ytterligare en gränsrevision, den här gången för att följa gränserna för de nybildade landskapen, och valkretsen bytte namn till Birkalands valkrets. Då mottogs Suodenniemi, Vammala och Äetsä kommuner från Satakunta valkrets samt Urdiala från Tavastlands valkrets. 2007 följde Pungalaitio, och 2021 bytte Kuhmois kommun landskapstillhörighet från Mellersta Finland till Birkaland, och återkom således till valkretsen.
Valkretsen bildades i samband med den stora länsreformen 1960, då Mellersta Finlands län bildades ur Vasa läns östra del och Tavastehus läns nordöstra del samt Konnevesi och Hankasalmi kommuner ur Kuopio län. 1997 ombildades länet till ett landskap med samma namn, och valkretsen omfattar sedan dess detta landskap. Dess gränser har varit oförändrade så när som på Kuhmois kommun, som gick in i länet och valkretsen från Tavastehus län 1974, men återgick till Birkalands valkrets 2021. Kuorevesi och delar av Längelmäki kommuner har även överförts till valkretsen under 2000-talet som resultat av sammanslagning med Jämsä stad.
Valkretsen bildades 1938, då Lapplands län bildades ur norra delen av Uleåborgs län och resten av länet sammanslogs till en enda valkrets. Sedan dess har dess gränser varit nästan oförändrade, så när som på de östra delarna av Kuusamo kommun, som avträddes till Sovjetunionen efter Moskvafreden, och Himango kommun, som slogs samman med Kalajoki stad 2010 och samtidigt överfördes från Vasa valkrets. Idag motsvarar valkretsen landskapen Norra Österbotten och Kajanaland.
Valkretsen bildades 1938, då Lapplands län bildades ur norra delen av Uleåborgs län och bildade en egen valkrets. Sedan dess har dess gränser varit nästan oförändrade, så när som på Petsamo kommun och de östra delarna av Salla kommun, som avträddes till Sovjetunionen efter Moskvafreden. Idag motsvarar valkretsen landskapet Lappland.
Valet hölls den 6 september 1908. Valkretsen hade 25 102 invånare den 31 december 1907, varav 2 247 eller 9,0 % var valberättigade. 1 489 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 66,3 %. [1]
Valet hölls den 6 september 1908. Valkretsen hade 38 006 invånare den 31 december 1907, varav 3 307 eller 8,7 % var valberättigade. 1 779 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 53,8 %. [1]
Valet hölls den 6 september 1908. Valkretsen hade 38 006 invånare den 31 december 1907, varav 3 307 eller 8,7 % var valberättigade. 1 779 personer deltog i valet, ett valdeltagande på 53,8 %. [1]
