Användare:Janerikhag/Sandlåda

Denna version av denna sida användes som grund för artikeln Fri tillgänglighet.

Det öppna hänglåset är symbolen för öppen tillgång/open access

Open access eller Öppen tillgång är en modell för att göra vetenskaplig information fritt tillgänglig på internet. Öppen tillgång innebär att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ned, kopiera, sprida och framföra verket i digital form för alla seriösa ändamål med vederbörlig hänsyn till författarens ideella upphovsrätt, dvs att upphovsmannen anges och verket inte förvanskas. Man kan göra en distinktion mellan fri tillgång som är gratis, tillgång utan kostnad för användaren, och libre, tillgång som också är fri från vissa, men inte alla upphovsrätts- och licensrestriktioner.

Rörelsen för öppen tillgång har i första hand inriktat sig på refereegranskade vetenskapliga artiklar, men begreppet kan också tillämpas på ännu ej granskade vetenskapliga arbeten (s.k. preprints), avhandlingar och examensarbeten, forskningsdata, källkod, presentationer, vetenskapliga monografier, läroböcker och annat undervisningsmaterial, skönlitterära arbeten, tidningar, arkivalier, bildmaterial, och digitaliserade tryckta arbeten. . På svenska används vanligen det engelska begreppet open access, men i regeringens forskningsproposition 2012 använder man begreppet öppen tillgång och ibland även fri tillgång.

Hur publicera sig öppet - den gröna och den gyllene vägen

Man brukar tala om två parallella vägar till öppen tillgång: den gyllene och den gröna.

Den gyllene vägen innebär att man publicerar sig i öppna vetenskapliga tidskrifter (open access-tidskrifter) där en artikel blir omedelbart öppet tillgänglig. Öppna vetenskapliga tidskrifter fungerar som traditionella vetenskapliga tidskrifter i alla avseenden utom att tillgången är öppen. De har samma typ av kvalitetskontroll och kan likaledes variera i status och prestige. De kan per definition inte finansieras av avgifter för för att få digital tillgång, däremot på många andra sätt t.ex genom stöd av en institution eller genom att ta ut en avgift från författaren eller snarare från dennes finansiär. Författaren behåller normalt rätten att sprida sitt arbete vidare när man publicerar sig i en öppen tidskrift. En variant av den gyllene vägen är att författaren betalar enbart för att göra sin egen artikel fritt tillgänglig i en tidskrift som annars har begränsad tillgång, vilket kallas hybridmodellen.

Den gröna vägen innebär att författaren publicerar sin artikel i en traditionell tidskrift, men därutöver gör en kopia fritt tillgänglig i ett öppet arkiv, vilket ibland kallas att parallellpublicera. Öppna arkiv kan vara knutna till en institution, vanligen ett lärosäte, eller vara baserade på ett ämnesområde. Författarens möjlighet att lägga ut en kopia fritt tillgänglig är beroende av respektive tidskrifts policy. De flesta tidskrifter tillåter författare att lägga ut kopior av sina artiklar, men ofta med begränsningar. Så tillåts vanligen författaren att lägga ut sitt granskade och godkända manus, men inte förlagets PDF. Ibland får en deponering ske först efter en viss tid efter publiceringen i tidskriften. Detta kallas ett embargo.

Bakgrund

Vetenskapliga tidskrifter har funnits sedan slutet av 1600-talet. De har flera funktioner: att sprida forskningsresultat, att fastslå vem som är först med ett vetenskapligt framsteg, att granska och garantera den vetenskapliga kvaliteten, att skänka författaren erkännande och status samt att utgöra ett permanent arkiv för forskningen inom ett givet område. Vetenskapliga tidskrifter ges ut av förlag som kan vara antingen kommersiella eller icke-vinstdrivande, t.ex. vetenskapliga sällskap eller institutioner. Tillkomsten av internet gjorde att alltfler tidskrifter efterhand också blev tillgängliga i elektroniska versioner. De stora förlagen valde att erbjuda sina elektroniska tidskrifter i paket genom licensavtal, som slöts med forskningsbibliotek i första hand. Priserna för vetenskapliga tidskrifter hade redan sedan 1980-talet börjat stiga långt utöver den den allmänna prisökningen. Forskningsbiblioteken har reagerat starkt mot dessa prishöjningar som ska täckas från bibliotekens budgetar.

Ett alternativ växer fram

Tidiga initiativ

Peter Suber vid en konferens om öppen tillgängligt 2012.

Utvecklingen av öppen tillgång som alternativ beskrivs mest uförligt av Peter Suber i hans Timeline of the Open Access Movement.. Det finns också ett antal mer eller mindre omfattande översikter. Forskare inom vissa ämnen hade redan kring 1990-talet börjat använda internet för att utveckla en öppen vetenskaplig kommunikation. Ett genombrott var skapandet av fritt tillgängligt digitalt arkiv för tidskriftsartiklar inom högenergifysik vid vid Los Alamos National Laboratory med namnet ArXiv. Arkivet omfattade till en början i första hand preprints, dvs insända men ännu ej accepterade artiklar, som på detta sätt fick en mycket snabbare spridning. Det innehåller numera närmare 800 000 digitala kopior av artiklar, både preprints och granskade och publicerade artiklar. Det har en bredare täckning av ämnen innefattande fysik, matematik, datavetenskap, kvantitativ biologi, kvantitativ finans och statistik samt har Cornell University Library som värd. De första fritt tillgängliga vetenskapliga onlinetidskrifterna skapades kring 1990, bl.a. Postmodern Culture och Psycholoqy. Redan i början av 1990-talet inleddes en diskussion om den vetenskapliga kommunikationen och internet, där en tongivande röst var kognitionsforskaren Stevan Harnad som uppmanade forskarna att omedelbart göra kopior av sina artiklar fritt tillgängliga på internet.

Politisk utveckling

De amerikanska forskningsbiblioteken tog 1997 initiativ till en lobbyorganisation, Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition (SPARC), för att rätta till obalanser i det vetenskapliga publiceringssystemet.. Biomedicinska forskare i USA, däribland flera nobelpristagare, skrev 2001 ett öppet brev till förlagen där de krävde att förlagen skulle göra alla artiklar inom biomedicin fritt tillgängliga senast inom 6 månader efter publiceringen för att ingå i öppna elektroniska bibliotek, såsom PubMed Central vilket drivs av det amerikanska National Library of Medicine. Initiativtagarna kallade sig Public Library of Science. På kort tid undertecknade 34 000 forskare från 180 länder uppropet och förband sig däremd att inte medverka i tidskrifter som inte uppfyllde kraven på öppenhet. Detta utspel fick stor betydelse för att göra frågan om öppen tillgång mer allmänt känd bland forskare och andra. Vid ett möte i december 2001 i Budapest med Open Society Institute (sedan 2011 Open Society Foundation) som värd enades ett antal forskare om en deklaration för öppen tillgång till vetenskaplig information (the Budapest Open Access Initiative) vilken sedan kom att undertecknas av mer än 5000 enskilda och organisationer. Deklarationen definierade mer noga den exakta innebörden av öppen tillgång och har ytterligare uppdaterats vid 10-årsjubileet av dess tillkomst.. I april 2003 formulerades the Bethesda Statement on Open Access Publishing vid ett möte med företrädare för den biomedicinska forskningen. Den preciserar ytterligare vad en öppet tillgänglig publikation är och hur den kan användas. Slutligen antogs en annan viktig deklaration i oktober 2003 vid ett möte i Berlin arrangerat av Max Planck-institutet, där företrädare för viktiga högskole- och forskningsorgan i Tyskland och Frankrike deltog. Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities skiljer sig från de föregående genom att deklarationen enbart vänder sig till organisationer och institutioner för undertecknande och genom att den har en vidare definition av vad som omfattas av öppen tillgång, t ex även kulturarvsmaterial. Idag har över 400 forsknings- och högskoleinstitutioner, akademier etc genom att underteckna deklarationen uttryckt sin tydliga vilja att arbeta för en utveckling i riktning mot öppen tillgång. Dessa tre deklarationer – från Budapest, Bethesda respektive Berlin – brukas anses ge den erkända definitionen av öppen tillgång.

Teknisk utveckling och tjänster

Det s.k. Open Archives Initiative skapades 1999 för göra det möjligt att enkelt samsöka öppna digitala arkiv. Man utvecklade ett protokoll – Protocol for Metadata Harvesting (OAI-PMH) – för att automatiskt samla in metadata från olika slag av öppna arkiv, vilka sedan kan samsökas. De tidiga öppna arkiven var baserade på ett ämnesområde, liksom ovan nämnda ArXiv. Nu uppkom också öppna arkiv som var baserade på en institution - ett lärosäte, en akademi, ett institut etc. Där kunde forskare inom alla ämnen göra sina arbeten fritt tillgängliga. Genom söktjänster grundade på OAI-protokollet skulle de ändå vara lätta att hitta. Deras utveckling underlättades av att det skapades fritt tillgängliga programvaror för att administrera öppna digitala arkiv, de mest spridda idag är Eprints och DSpace. Senare har även tjänster utvecklats som registrerar öppna arkiv och gör det möjligt att följa deras utveckling. Samtidigt ökade hela tiden antalet öppna tidskrifter och det skapades en tjänst som registrerade dem. Tjänsten Directory of Open Access Journals (DOAJ) öppnades av Lunds universitet 2003 med stöd i första hand från Open Society Institute samt även från Kungliga biblioteket. Tjänsten gör det möjligt att söka bland 8335 (2012-11-07) öppna kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifter. Det första kommersiella (vinstinriktade) förlaget för utgivning av öppna vetenskapliga tidskrifter skapades 2000 med BioMed Central.

Öppen tillgång – status idag

Ökning av antalet tidskrifter som publicerar öppet direkt.

Fördelning av öppen tillgång inom olika ämnesområden.

Det finns idag ett mycket utbrett stöd för öppen tillgång från universitet, forskningsfinansiärer och organisationer inom forskning och högre utbildning samt även på regeringsnivå i vissa länder. Enligt en tjänst som följer upp utvecklingen har idag 106 forskningsfinansiärer någon form av krav på öppen tillgång förenat med sina bidrag. En annan tjänst har till idag registrerat 163 universitet som ställer krav på sina medarbetare att göra sina arbeten fritt tillgängliga. En rad olika organisationer har uttryckt sitt stöd för öppen tillgång genom att underteckna den ovan nämnda Berlindeklarationen och/eller genom genom uttalanden, riktlinjer och program, t.ex. bibliotekens gemensamma världorganisation, IFLA, och UNESCO

EU:s policy rörande öppen tillgång

Den europeiska unionens engagemang i frågan om öppen tillgång till vetenskaplig information inleddes med en omfattande studie av den vetenskapliga publiceringsmarknaden Studiens viktigaste förslag var att man skulle garantera öppen tillgång till offentligt finansierad forskning genom deponering i öppna arkiv inom begränsad tid efter publiceringen. Detta skulle genomföras för den forskning EU själv finansierar och tas upp till diskussion med medlemsstaterna. Kravet fick stöd av en omfattande petition på nätet med över 28 000 undertecknare.. Under början av 2007 kom ett meddelande från EU-kommissionen, Vetenskaplig information i den digitala tidsåldern – tillgång, spridning och bevarande, och senare under året ett rådsbeslut med samma rubrik. Inriktningen var i huvudsak positiv till en utveckling mot öppen tillgång, men EU ansåg också att det fanns behov av fortsatta studier och försök. Detta följdes av beslut om att ställa krav på öppen tillgång för alla bidrag från det europeiska forskningsrådet (European Research Council – ERC) och under 2008 för väsentliga delar (ca 20%) av hela det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7). EU har också återkommande följt upp vad medlemsstaterna gör i frågan och stött ett antal projekt som utvecklar infrastruktur och affärsmodeller. I förslaget till det kommande forskningsprogrammet Horizon 2020, vill EU-kommissionen utvidga kravet på öppen tillgång till alla områden och även i övrigt främja en fortsatt utveckling mot öppen tillgång. Alla relevanta dokument finns samlade på EU-kommissionens portal för Vetenskap i samhället.

Andel öppen tillgång idag

Den andel av den vetenskapliga litteraturen som är fritt tillgänglig ökar snabbt. Man kan avläsa ökningen av öppen litteratur i statistik från söktjänster som hämtar in fritt tillgängliga vetenskapliga dokument från öppna arkiv t.ex. Bielefeld Academic Search Engine som för september 2012 redovisade 37,236,309 dokument från 2334 källor och en oerhörd snabb ökningstakt. Man kan likaledes avläsa den snabba ökningen av antalet öppna tidskrifter i statistiken från DOAJ. Dessa siffror är dock beroende av hur snabbt tjänsternas kapacitet av indexera material utvecklas och säger inget om de fritt tillgängliga artiklarnas andel av den totala mängden vetenskapliga artiklar som ges ut vid en given tidpunkt. Det finns urvalsundersökningar med en tydligt redovisad metodik som ger en säkrare bild av hur denna andel utvecklas. En studie mäter hur stor del av de vetenskapliga artiklarna som publicerades 2008 som var fritt tillgängliga 2009, antingen hämtade från öppna arkiv eller från öppna vetenskapliga tidskrifter. Man fann att totalt 20,4 procent av artiklarna var fritt tillgängliga, och att av dessa 8.5 procent fanns i öppna tidskrifter och 11,9 procent i öppna arkiv eller på andra webbplatser. Man fann också att det var stora skillnader mellan ämnesområden både med avseende på den andel av artiklarna som var fritt tillgänglig och var dessa hittades. Inom medicin, biokemi och kemi övervägde publicering i öppna tidskrifter medan författardeponerade artikelkopior övervägde inom alla andra områden. I en annan väl underbyggd studie visas att antalet öppna tidskrifter ökade med i genomsnitt 18 procent årligen mellan 2000 och 2009 och antalet artiklar i dessa med 30 procent under samma period. En senare studie följde upp hur publicering i öppna tidskrifter utvecklats mellan 2000 och 2011. Den visar att andelen fritt tillgängliga artiklar av den totala publiceringen ökar snabbt för att 2011 uppgå till 17 procent, varav 11 procent i tidskrifter som är omedelbart öppna och 5 procent i tidskrifter som gör sitt innehåll öppet inom ett år.

Ekonomisk analys av öppen tillgång

Vad skulle det kosta att lägga om hela den vetenskapliga publiceringen i ett land till Open Access? Vilka besparingar och vinster kan man göra på en sådan omställning?

En grupp forskare ledda av professor John Houghton från Centre for Strategic Economic Studies, Victoria University i Melbourne, har genomfört ett antal sådana studier. Analysen baserar sig på en mycket utvecklad modell av hela det vetenskapliga publikationssystemet med kostnader beräknade för alla aktiviteter, även till exempel forskares läsning, skrivande och medverkan i tidskrifter. Man gör beräkningar för olika scenarier, som tar hänsyn till olika vägar för öppen tillgång och påverkan av utvecklingen globalt för besparingar i ett land. Man uppskattar även samhälleliga produktivitetsvinster av en förbättrad tillgång till Forskning och Utveckling, FoU.

I en rapport från 2009 jämför man länderstudier från Storbritannien, Nederländerna och Danmark. Man beräknar att ett system med OA-tidskrifter med författaravgifter skulle ge nettobesparingar på 70 miljoner Euro årligen i Danmark, 133 miljoner Euro i Nederländerna och 480 miljoner Euro i Storbritannien. Med en beräknad femprocentig ökning av avkastningen på FoU i en öppen modell beräknas därutöver Danmark göra en samhällelig vinst på 40 miljoner Euro per år, Nederländerna 78 miljoner Euro och Storbritannien 250 miljoner Euro. En sammanfattning finns här. På forskargruppens webbplats redovisas ett antal rapporter samt diskussionen kring dem. Vidare ges möjlighet att ladda ned och pröva de använda modellerna.

Övergången till en modell med öppen tillgång är komplex i ekonomiskt avseende. En skillnad är att alla kostnader förknippade med vetenskapliga publikationer täcks vid tillkomsten av dessa i den öppna modellen, medan åtminstone en del av kostnaderna täcks genom avgifter för tillgång i den traditionella modellen. Den flyttade kostnadstäckningen kan få skilda effekter för olika slag av institutioner, beroende på hur mycket de publicerar. Vid en övergång till en öppen modell i ett land är man också beroende av att samma utveckling sker globalt för att få tillgång till den vetenskapliga litteraturen. Under en period kommer det att finnas kostnader för båda modellerna samtidigt. Först när andelen fritt tillgänglig vetenskaplig information nått en viss nivå kan forskningsbibliotek och andra institutioner säga upp sina nuvarande licensavtal för tillgång till vbetenskapliga tidskrifter. I ovan nämnda rapporter tar man hänsyn till dessa frågor genom olika scenarier. Det har också gjorts fördjupade analyser av fördelar och risker med olika scenarier för en övergång till öppen tillgång i Storbritannien..

Argument för och emot öppen tillgång

Anhängare av öppen tillgång pekar på att det löser problemet med begränsad tillgång till forskningsresultat i den dominerande modellen där det krävs en licens eller en prenumeration för att få tillgång till en tidskrift på internet. Forskare upplever idag att de har problem att få tillgång till artiklar. Detta gäller i ännu högre grad forskare i utvecklingsländer. Man anser att forskningsprocessen blir effektivare och snabbare med öppen tillgång och att möjligheterna att digitalt analysera stora litteraturmängder (text mining eller data mining) väsentligt underlättas. Öppen tillgång ger forskning ett större genomslag vilket bl.a. enligt de flesta studier ger fler citeringar. Vidare gör öppen tillgång att tillgången till forskningsresultat förbättras väsentligt för intressenter utanför högskolan, såsom akademiska professioner (t.ex.läkare), FoU-intensiva småföretag och den intresserade allmänheten. . Ett annat argument är att öppen tillgång skulle underlätta för akademiska bibliotek att hantera den kostnadskris som förlagens prissättning skapat. Ett återkommande principiellt argument för öppen tillgång är att offentligt finansierad forskning också ska vara allmänt tillgänglig.

Den mest tydligt uttalade kritiken av öppen tillgång har kommit från de stora vetenskapliga förlagen och deras organisationer. Man trycker på förlagens viktiga roll för att organisera den vetenskapliga kvalitetskontrollen genom peer review-systemet. Man menar att man åstadkommer en effektiv och säker informationsspridning och anser att öppen deponering av artikelkopior skulle undergräva prenumerationsinkomsterna och därmed själva peer review-systemet. I USA har en särskild lobbygrupp formats för att stoppa federala forskningsfinansiärer från att ta beslut som kräver öppen tillgång.

Öppen tillgång i Sverige

Linköping University Electronic Press inledde en utgivning av elektroniska publikationer redan 1996. De följande åren startade alltfler lärosäten elektronisk publicering. Uppsala universitetsbibliotek utvecklade en publiceringsplattform vid namn DiVA, och inbjöd andra lärosäten att delta i denna i form av ett konsortium. Andra lärosäten använde fritt tillgängliga programvaror eller skapade egna publiceringsplattformar. Under 2003-2005 samordnades och främjades den tekniska utvecklingen i ett nationellt projekt – Samordnad Utveckling av Vetenskapliga Publikationer (SVEP) – som finansierades av Kungliga biblioteket.

Den internationella debatten om öppen tillgång uppmärksammades tidigt vid universitetsbiblioteken och inte minst Lunds universitetsbibliotek informerade brett genom konferenser och på webben. Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) tog efterhand en alltmer tydlig positiv ställning till öppen tillgång. Berlindeklarationen undertecknades av SUHF 2004 och av Vetenskapsrådet 2005. Dessa ställningstaganden var betydelsefulla för att förankra öppen tillgång i den svenska opinionen.

Policy och nationell samordning

Kungliga biblioteket tog initiativ till ett utvecklingsprogram för att främja öppen tillgång i Sverige 2006: OpenAccess.se. Programmet genomfördes i samarbete med SUHF, Vetenskapsrådet, Kungliga Vetenskapsakademien och KK-Stiftelsen som ett tidsbegränsat projekt fram till och med 2009. Programmet finansierade utvecklingsprojekt och utredningar, arrangerade möten och konferenser samt informerade på webben. Från 2010 omvandlades OpenAccess.se från projekt till ett permanent program. Riksbankens Jubileumsfond tillkom utöver de tidigare samverkansparterna och programmet ska ägna sig åt tre uppgifter: information och rådgivning, infrastruktur och tjänster samt policy

Vetenskaprådet fattade 2009 beslut att ställa krav på öppen tillgång från dem som mottog bidrag från rådet från och med 2010. Dessa ska omedelbart eller senast inom sex månader arkivera artikeln i en öppet sökbar databas. Kravet gäller ännu så länge enbart vetenskapligt granskade texter i tidskrifter och konferensrapporter. Fem ytterligare forskningsfinansiärer har sedan dess följt efter Vetenskapsrådet och ställer krav på öppen tillgång: Formas, Riksbankens Jubileumsfond, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samt Östersjöstiftelsen.

Chalmers tekniska högskola tog 2010 som första svenska universitet en policy med krav om öppen tillgång för sina medarbetare. Enligt en enkät från 2011 har 22 av 34 svarande lärosäten en open access-policy eller ett beslut om obligatorisk fulltextpublicering av avhandlingar och/eller rapporter vid det egna lärosätet. Utöver Chalmers har även Blekinge tekniska högskola och Malmö högskola policies som innebär krav på öppen tillgång.

Styrgruppen för OpenAccess.se skickade i oktober 2011 en öppen skrivelse till regeringen som argumenterade för behovet av en nationell policy för open access. . I regeringens forskningsproposition 2012 kom ett ställningstagande: "Regeringens uppfattning är att förbättrad tillgång till vetenskaplig information är en förutsättning för framgångsrik svensk forskning och innovation. Vetenskapsrådet bör därför få i uppdrag att utveckla former och nationella riktlinjer för hur forskare kan få tillgång till forskningsresultat och forskningsdata, s.k. öppen tillgång, med utgångspunkt i de rådsslutsatser som antagits på EU-nivå. Vetenskapsrådet bör i detta arbete samråda och samarbeta med andra berörda aktörer, t.ex. övriga forskningsfinansiärer, Kungl. biblioteket samt universitet och högskolor."

Öppna arkiv och öppna tidskrifter i Sverige

Enligt en enkät från 2011 hade hela 36 av SUHF:s 40 medlemmar ett öppet arkiv. Enbart några mycket små lärosäten saknade ett sådant. Öppna arkiv har idag överlag integrerats med publiceringsdatabaser som avser att registrera hela ett lärosätes produktion. Därmed skapas även ett samlat underlag för utvärdering av forskningen vid ett lärosäte. Men det innebär också att enbart en mindre, om än växande, del av innehållet i de öppna arkiven/publiceringsdatabaserna är fritt tillgängligt idag. Flertalet svenska lärosäten deltar idag i DiVA-konsortiet och använder dess gemensamma publiceringsplattform.

SwePub, en tjänst som drivs av Kungliga biblioteket, gör det möjligt att samsöka vetenskapliga publikationer från nästan alla svenska öppna arkiv. Studentuppsatser i öppna arkiv ingår inte i SwePub utan kan sökas genom en annan KB-tjänst, Uppsök. SwePub innehåller över en halv miljon poster och de viktigaste kategorierna är, i fallande ordning efter antal, tidskriftsartikel, konferensbidrag, bokkapitel, doktorsavhandling och rapport. Innehållet i öppna arkiv är därutöver också sökbart i allmänna söktjänster som Google.

Antal svenska öppna vetenskapliga tidskrifter har ökat snabbt och uppgår nu till sextio, spridda över ett stort antal ämnesområden.

Argument för och emot öppen tillgång i Sverige

Det principiella argument för öppen tillgång som oftast framförs av forskningsfinansiärer formuleras som följer av Vetenskapsrådet: "Vi anser att texter som publiceras om forskning som bekostats av allmänna medel ska vara fritt tillgängliga för alla, säger professor Pär Omling, Vetenskapsrådets generaldirektör. Open Access är en viktig förutsättning för att forskningsresultat ska kunna spridas och komma samhället till godo." Styrgruppen för OpenAccess.se anger fyra vinster med open access på nationell nivå i sitt tidigare nämnda brev till regeringen: Ökad effektivitet i forskningssystemet genom förbättrad tillgång för alla forskare till vetenskapliga resultat. Maximal synlighet och genomslag för svensk forskning globalt. Bredare användning av forskningens resultat i samhället. Genom att göra svensk forskning bättre tillgänglig bidrar vi till ökad global tillgång till forskningsresultat, vilket inte minst har stor betydelse för utvecklingsländer..

Det finns också exempel på kritiska röster. Redaktören för Historisk tidskrift uttrycker ett principiellt stöd för open access men också en oro för hur tidskrifter som Historisk tidskrift ska kunna få en hållbar finansiering i en genomförd open access-modell. Han menar att det är situtionen inom naturvetenskap och medicin som sätter dagordningen för diskussionen och att man inte tagit hänsyn till läget inom humaniora. I september 2010 inlämnades en skrivelse undertecknad av 83 forskare/lärare inom kemiområdet till Vetenskapsrådets styrelse med krav på att denna skulle ta upp frågan om Open Access till förnyad diskussion. Man hävdar att kravet att artiklar ska göras fritt tillgängliga inom sex månader efter publicering skulle få allvarliga konsekvenser för forskningen inom kemiområdet och fattats främst med utgångspunkt från läget inom medicinområdet. Man hävdar att det inte finns öppna tidskrifter inom kemi som håller godtagbar kvalitet varför man får betala mycket höga avgifter för att få enskilda artiklar öppna i traditionella tidskrifter. Parallellpublicering sägs inte vara tillåtet av kemitidskrifter och för övrigt medföra lägre kvalitet. Nyttan av öppen tillgång inom kemi är begränsad eftersom artiklarna ändå är obegripliga för lekmän. I sitt svar framhöll Vetenskapsrådet att det inte fanns tillräckliga skäl att ändra beslutet i stort men däremot medge en förlängd tidsfrist till 12 månader om forskaren kunnat visa att denne försökt uppfylla 6-månaderskravet.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Janerikhag/Sandlåda.

Bilder & media