Användare:CFCF/sandlåda/Hjärta
Hjärtat är ett muskulärt organ hos både människor och andra djur, som pumpar blod genom dekärl som är del av kroppens cirkulationssystem.[1] Blodet försöjer kroppen med syra och näring samtidigt som det deltar i kroppens bortförsel av metabola rester.[2] Hjärtat befinner sig i den mittersta kompartementet i mediastinum, en del av bröstkorgen.[3]
Hos människor, andra däggdjur och fåglar är hjärtat delat upp i fyra hjärtrum: övre vänstra och högra hjärtrummen kallas för förmak (atria); och de bägge lägre kallas för kammare (ventriklar).[4][5] Vanligen talar man om höger förmak och kammare tillsammans som högerhjärtat, medan motsvarande vänstra hjärtrum kallas för vänterhjärtat.[6] Fiskar skiljer sig genom att endast ha två hjärtrum, ett förmak och en kammare, medan reptiler har tre hjärtrum.[5] I ett friskt hjäta flödar blodet endast åt ett håll genom hjärtt till följd av hjärtklaffarna, vilka förhindrar backflöde.[3] Hjärtat omges av en skyddande säck, det så kallade perikardiet (eller hjärtsäcken), vilken även innehåller ine liten mängd vätska. Hjärtväggen består av tre lager: epikardiet; myokardiet; och endokardiet.[7]
Hjärtat pumpar blod genom kroppens bägge kretslopp. Blod med låg syresättning som kommer systemkretsloppet kommer in i höger förmak från vena cava superior samt inferior och passerar därifrån till höger kammre. Från höger kammare pumpas blodet im i lungkretsloppet för att passera genom lungorna där det syresätts samtidigt som koldioxid frisätts. Det nu syresatta blodet återvänder till hjärtats vänstra förmak, passerar in i vänster kammare och pumpas ut genom aorta till systemkretsloppet−var syret sedan används och metaboliseras bl.a. till koldioxid.[8] Utöver det transporterar även blodet näringsämnen från levern och magtarmkanalen till olika organ i kroppen, och transporterar även bort restmetaboliter till levern och njurarna. Vanligtvis kommer varje hjärtslag att leda till att lika mycket blod pumpas ur höger kammer till lungorna som från vänster kammare till kroppen. Vener transporterar blod till hjärtat, medan artärer transporterar blod från hjärtat. Vener har i regel lägre blodtryck än artärer.[2][3] Hjärtat kontraherar med en frekvens kring 72 slag per minut, i vila.[9] Träning ökar denna frekvens temporärt, men sänker vilohjärtfrekvensen långsiktigt, och är gynnsamt för hjärtats hälsa.[10]
Kardiovaskulär sjukdom (CVD från Cardiovascular disease) var år 2008 den vanligaste dödsorsaken i världen. CVD stod för 30% av alla dödsfall det året.[11][12] Utav dödsfallen var över tre fjärdedelar till följd av koronarkärlssjuka och stroke.[11] Riskfaktorer är bland annat rökning, övervikt, otillräcklig fysisk aktivitet, högt kolesterol, högt blodtryck, och illa skött diabetes med mera.[13] CVD-diagnosen sätts ofta genom att lyssna till hjärtljuden med hjälp av ett stetoskop, EKG eller med hjälp av ultraljud.[3] Hjärtats sjukdomar behandlas huvudsakligen av kardiologer, men många olika medicinska specialiteter är inblandade.[12]
 |
Normala hjärtljud, så som de hörs med stetoskop |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Taber, Clarence Wilbur; Venes, Donald (2009). Taber's cyclopedic medical dictionary. F a Davis Co. Sid. 1018–23. ISBN 0-8036-1559-0.
- ^ [a b] Hall, John (2011). Guyton and Hall textbook of medical physiology (12th ed.). Philadelphia, Pa.: Saunders/Elsevier. Sid. 157. ISBN 978-1-4160-4574-8.
- ^ [a b c d] Keith L. Moore; Arthur F. Dalley; Anne M. R. Agur. ”1”. Clinically Oriented Anatomy. Wolters Kluwel Health/Lippincott Williams & Wilkins. Sid. 127–173. ISBN 978-1-60547-652-0.
- ^ Cecie Starr; Christine Evers; Lisa Starr (2 January 2009). Biology: Today and Tomorrow With Physiology. Cengage Learning. Sid. 422–. ISBN 978-0-495-56157-6. http://books.google.com/books?id=dxC27ndpwe8C&pg=PA422. Läst 7 juni 2012.
- ^ [a b] Reed, C. Roebuck; Brainerd, Lee Wherry; Lee,, Rodney; Inc, the staff of Kaplan, (2008). CSET : California Subject Examinations for Teachers (3rd ed.). New York, NY: Kaplan Pub. Sid. 154. ISBN 9781419552816. http://books.google.ca/books?id=hP7n4Rki02EC&pg=PA154.
- ^ Phibbs, Brendan (2007). The human heart: a basic guide to heart disease (2nd). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Sid. 1. ISBN 9780781767774.
- ^ Betts, J. Gordon (2013). Anatomy & physiology. Sid. 787–846. ISBN 1938168135. http://cnx.org/content/m46676/latest/?collection=col11496/latest. Läst 11 augusti 2014.
- ^ Hall, John (2011). Guyton and Hall textbook of medical physiology (12th ed.). Philadelphia, Pa.: Saunders/Elsevier. Sid. 101, 157. ISBN 978-1-4160-4574-8.
- ^ Hall, John (2011). ”9”. Guyton and Hall textbook of medical physiology (12th ed.). Philadelphia, Pa.: Saunders/Elsevier. Sid. 105. ISBN 978-1-4160-4574-8.
- ^ Hall, John (2011). ”84”. Guyton and Hall textbook of medical physiology (12th ed.). Philadelphia, Pa.: Saunders/Elsevier. Sid. 1039–1041. ISBN 978-1-4160-4574-8.
- ^ [a b] ”Cardiovascular diseases (CVDs) Fact sheet N°317 March 2013”. WHO. World Health Organization. http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs317/en/. Läst 20 september 2014.
- ^ [a b] Longo, Dan; Fauci, Anthony; Kasper, Dennis; Hauser, Stephen; Jameson, J.; Loscalzo, Joseph (August 11, 2011). Harrison's Principles of Internal Medicine (18). McGraw-Hill Professional. Sid. 1811. ISBN 9780071748896.
- ^ Graham, I; Atar, D; Borch-Johnsen, K; Boysen, G; Burell, G; Cifkova, R; Dallongeville, J; De Backer, G; et al. (Oct 2007). ”European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: executive summary: Fourth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (Constituted by representatives of nine societies and by invited experts).”. European heart journal 28 (19): sid. 2375–414. doi:. PMID 17726041.