Användare:BPSkantze/sandlåda
Om lamptillverkning i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Lampor i betydelse armatur för belysningsändamål har använts i Sverige i tusentals år. Någon omfattande införsel har inte varit nödvändig eftersom facklor och lyktor var relativt enkla att tillverka, men när mer utsmyckade vaxljushållare började användas skedde en viss import och på 1700-talet då oljelampor började utvecklas och bli mer avancerade ökade importen. På 1860-talet inleddes användandet av en helt ny belysningsteknik, fotogenlampan.
I Sverige inleddes den industriella tillverkningen av lampor, dvs. komplett belysningsarmatur år 1884 av Karlskrona Lampfabrik. Det var tysk teknik och tyska maskiner som inköpts för tillverkning av olika stora fotogenbrännare vilka kunde placeras i olika typer av armaturer. Det var från denna fabrik som den svenska marinen och järnvägen främst försågs med lampor.
Den svenska tillverkningen av fotogenbrännare blev dock begränsad. Primus (1892), som började tillverka fotogenkök försåg sitt kök med en lamptillsats och Optimus (1899) som tillverkade fotogenförgasningsapparater gjorde även lampor i denna teknik. Tillverkningen av armaturer avsedda för fotogenbrännare kom emellertid igång och ett antal företag i Sverige tillverkade armaturer som försågs med tyska, franska eller amerikanska brännare. Störst bland dessa blev Arvid Böhlmarks lampfabrik i Stockholm, som dock upphörde med denna tillverkning i mitten av 1900-talet.
Parallellt med fotogentekniken utvecklades och upphörde gasdriven ytterbelysning. Den drevs med stadsgas och var bestyckad med gaslyktor som till största delen var importerade. En del armaturer tillverkades dock på svenska gjuterier.
Ett fåtal svenska företag började redan i slutet av 1800-talet tillverka av elektrisk belysning. Större kommuner satsade på egna elverk, främst för gatubelysning, men elen blev ofta för dyr för belysning i privata hem. Under första världskriget ökade dock priset på fotogen samtidigt som glödlampor började serietillverkas, vilket öppnade marknaden för elektrisk hembelysning.
Ljuskällan blev i fortsättningen ett utbytbart komplement till lampfabrikernas produkter, vilka därför inte behövde vara så tekniskt avancerade. Detta fick till följd att det växte fram ett stort antal lampfabriker runt om i landet. Det var ofta gjuterier, metallvaruverkstäder, glasbruk eller tygskärmstillverkare som kompletterade sina sortiment med elektriska lampor.
De mindre lampfabrikerna blev dock inte långlivade i konkurrensen med det fåtal som lyckades växa till sig i den storföretagsorienterade industrimiljö som dominerade Sverige under 1900-talets andra hälft. De som inte avvecklade sin tillverkning helt och hållet övergick successivt till att köpa in hela armaturer från andra länder. IKEA, som lät tillverka armaturer runt om i världen kom att bli den stora leverantören av hembelysning i Sverige och Fagerhult Group den mest betydande vid offentlig belysning.
Lista över svenska lampfabriker
[redigera | redigera wikitext]Här följer en lista över kända svenska lampfabriker.
Företagsnamn | Förkortning | Ort | Period | Inriktning | Kommentar | |
---|---|---|---|---|---|---|
Grundat | Upplöst | |||||
AH Belysning | Tibro | 1945 | – | ”Om AH Belysning”. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220819091110/https://www.ahbelysning.se/om.html. Läst 14 augusti 2022. | ||
Allmänna Svenska Elektriska AB | Asea | Västerås | 1890 | 1988 | ||
Andersson & Lundgren | Malmö | Okänt | Okänt | ”Om Skånemässan”. Arbetet: s. 12. 17 november 1932. Läst 3 januari 2023. | ||
Aneta Belysning AB | Växjö | 1947 | 1995 | Uppköpt av Byggma ASA, Norge. | ||
Armaturhantverk, AB | Göteborg | Okänt | Okänt | |||
Arvid Böhlmarks lampfabrik | Böhlmarks | Stockholm | 1872 | 1977 | Köpte Pukebergs glasbruk 1898 | Inledde med importör av fotogenlampor. Armaturtillverkning sedan 1885. |
Ateljé Lyktan | Åhus | 1936 | – | Del av Fagerhult Group sedan år 1974. | ||
Aura Light | Karlskrona | 1992 | – | Utvecklar och tillverkar belysningsprodukter | Övertog Lumalampan. | |
Axel Annell AB Rationell Belysning | Stockholm | 1932 | 1968 | |||
Bergbom & Co | Bergboms | Malmö | 1940 | Okänt | Bl a materialet Rotoflex. | |
Boréns | Borås | 1924 | 1985 | |||
Brottby Mekaniska Verkstads AB | Göteborg | 1938 | Okänt | ”Svensk industrikalender, årgång 29”. runeberg.org. 1947. http://runeberg.org/svindkal/1947/0206.html. Läst 20 oktober 2020. | ||
Bröderna Malmströms metallvarufabrik | BM | Malmö | 1904 | 1974 | Metallindustri, teknisk belysning, eget gjuteri. | Tidigare Sven & Hugo Malmströms metallvarufabrik. 6 st patent i Sverige 1934–1974, 2 st patent i Danmark 1944 och 1975. |
Bäcklunds Järn och Smide | BJS | Skellefteå | Okänt | Okänt | ||
C R Nybergs Lampfabriks AB | Sundbyberg | 1906 | 1918 | |||
Edvard Hagman AB | EHAB | Norrköping | 1901 | 1959 | Även Norrköpings lampfabrik. | |
E G Eriksson Elektro-Mek Verkstad AB | Stockholm | 1915 | Okänt | Tillverkare av arbetsplatsarmaturen Pefege. | ||
E Hansson & Co metallvarufabrik | Malmö | Okänt | Okänt | Bland annat fartygsarmatur. | Läst den 14 januari 2023 i Kungliga biblioteket, katalogarkiv 1932–1968. | |
Einar Bäckströms metallvarufabrik | EBM | Malmö | 1918 | 1975 | Metallindustri, konstnärlig utformning, eget gjuteri. | |
Elektraverken | Stockholm | 1917 | 1930 | Samgående med Osram år 1930. Uppköpt av Kooperativa förbundet år 1947. | ||
Elektriska AB Chr Bergh & Co | Cebe (från 1943) | Malmö, Svalöv | 1894 | 1925 | Köpte Sven & Hugo Malmströms metallvarufabrik år 1919. Uppköpt av Luth & Roséns Elektriska år 1925. Införlivat i Aseakoncernen år 1930. Namnändrat till Cebe aktiebolag år 1943. | |
Elektriska AB Skandia | Stockholm (Sollentuna) | 1917 | 1997 | |||
Nya AB Eos | Nässjö | 1911 | 1965 | |||
Eric Wärnå | EWÅ | Värnamo | 1950 | 1990 | ||
Exaktor | Stockholm, Värnamo | 1945 | 1957 | |||
Fagerhult Group | Fagerhults | Fagerhult | 1945 | – | ||
Falkenbergs belysning | FLB | Falkenberg | Okänt | Okänt | Även Falkenbergs metallförädling AB | |
Gnosjö Konstsmide | Gnosjö | 1942 | Okänt | |||
Granhaga Metallindustri AB | Töreboda | Okänt | Okänt | Samgående med Hermanders Metallindustri år 1979 till Nordsales Granhaga AB. ”Om Hermanders”. https://hermanders.se/historia/. Läst 15 augusti 2022. | ||
Hans-Agne Jakobsson | HAJ | Markaryd | 1951 | Okänt | ||
J P armatur | Malmö | Okänt | Okänt | Tidigare Johansson & Pröjtz, Elektro-Metall eller Firma Elektrometall. | ||
Järnarmatur, AB | AJH | Hillerstorp | Okänt | Okänt | Belysningsarmatur men även delar till armaturer, bl a så kallade "metallslangar" som andra tillverkare använde. | Även Antonsson & Holmberg. |
Järnkonst | Horn | 1946 | 2007 | |||
Karlskrona Lampfabrik | KL | Karlskrona | 1884 | – | Tillverkar och marknadsför fotogenlampor och reservdelar samt klassiskt formgivna elektriska lampor. Lampfabrikens hemsida | Sveriges första och därmed äldsta lampfabrik. Referens: Skantze, Patrik (2015). I nytt ljus - Sveriges industrihistoria ur ett familjeföretags perspektiv. Arakne Förlag. Libris 18211604. ISBN 9789197868129 |
Konsthantverk | Tyringe | 1921 | – | |||
Kostalampan | Kosta | 1968 | 1976 | Uppköpt av Fagerhult Group. | ||
Knut Nyström Metallfabrik | Stockholm | 1894 | 1999 | |||
Ledenergy Nordic AB | Emmaboda | 2011 | Okänt | |||
Lilux belysning | Stockholm | 1962 | 1979 | |||
Luco armaturfabrik, AB | Göteborg | 1948 | Okänt | Utomhusbelysningar av koppar. | Svante Carlsson. ”AB Luco, armaturfabriken på Norra Hamngatan i Göteborg”. http://www.tjorbu.se/luco.html. Läst 17 januari 2023. | |
Lumalampan | Stockholm, Karlskrona | 1929 | 1991 | Endast glödlampor och lysrör. | Flyttade till Karlskrona 1969. Filmsekvens | |
Luth & Roséns Elektriska | Stockholm | 1885 | 1940 | Köpte Elektriska AB Chr Bergh & Co år 1926. Uppköpt av Asea år 1930. | ||
Lux, AB | Stockholm | 1901 | 1919 | Tillverkare av bland annat Luxlampan. | Slogs samman med Elektromekaniska AB år 1919 och bildade Elektrolux, sedermera Electrolux. | |
Luxus AB, Uno och Östen Kristiansson | Vittsjö | 1951 | Okänt | |||
Malmö armaturfabrik | Lomma | 1901 | 1935 | |||
Malmö metallvarufabrik | MM | Malmö | 1916 | 1970 | Metallindustri, eget gjuteri. | 1 st patent i Sverige, 1 st patent i Danmark, båda 1927. |
Markslöjd | Kinna | 1963 | – | ”Om Markslöjd”. https://markslojd.com/sv-se/markets/se/hjalp/om-markslojd. Läst 19 augusti 2022. | ||
Möller Armatur | MAE | Eskilstuna | Okänt | Okänt | ||
Nordiska Kompaniets verkstäder | NK | Nyköping | 1904 | 1973 | Inredning | |
Nybro Armaturfabrik | NAFA | Nybro | 1948 | 2004 | ||
Optimus AB | Upplands-Väsby | 1899 | 1965 | |||
Osram Svenska AB | Stockholm | 1921 | 1981 | Osram Elektraverken från år 1930. Uppköpt av Kooperativa förbundet år 1947. | ||
Pagos armaturfabrik | Kungsör, Hultsfred, Bergkvara | 1944 | Okänt | Även Handelsaktiebolaget Pagos. Tog över Upsala armaturfabrik år 1970. | ||
Philips Svenska AB | Stockholm | 1923 | – | Tillverkade elektriska ljusstakar i mindre skala i mitten av 1900-talet | Agent för ljuskällor | |
Primus | Stockholm | 1892 | 2003 | Är sedan 2003 en del av Fenix Outdoor | ||
Radius | Stockholm | 1913 | 1960 | |||
Rejmyre Armaturfabrik | Rejmyre | 1948 | Okänt | |||
Sieverts kabelverk | Stockholm (Sundbyberg) | 1888 | 1984 | Uppköpt av Ericsson och blev Ericsson Cables. | ||
Skandinaviska Glödlampsfabriken | Nyköping | 1899 | 1976 | Glödlampor och inte belysningsarmatur. | ||
Stilarmatur, AB | STA | Tranås | Okänt | Okänt | ||
Stockholms armatur & metallfabrik | Stockholm | Okänt | Okänt | |||
Svea, Glödlampsfabriken | Stockholm (Sundbyberg) | 1897 | 1899 | Glödlampor och inte belysningsarmatur. | ||
Svenskt tenn | Stockholm | 1924 | – | Inredning | Tillverkade ej belysningsarmatur i egen fabrik. | |
Upsala armaturfabrik | UA | Uppsala, Stockholm, Hultsfred (1962) | 1915 | 1970 | ||
Westal | Bankeryd | 1947 | Okänt | |||
Örsjö Belysning | Örsjö | 1948 | – | ”Om Örsjö”. https://www.orsjo.com/om-orsjo/. Läst 25 augusti 2022. Även Örsjö Industri AB. |
Andra svenska lampfabriker
[redigera | redigera wikitext]Här följer namn på fabriker som uppges ha tillverkat lampor i Sverige, men där uppgifter om verksamheten saknas:
Adlon armatur, Ahlberg & Bengtsson AB, Aktuell belysning AB, Anderberg Kurt, Andersson JW, Armaturbolaget, Armaturmecano, Backemark E AB, Belysningsarmatur Firma, Bjerkås AB, Bohlin & Hörberg AB, Borås elektriska armaturfabrik AB, Bronskonst, Bröderna Isaksén, Byarums aluminiumgjuteri, Elektro Iwo AB, El-Materiel AB, Eskilstuna armatur & metall, Gemco, AB, Glössner & Co Konstglasverkstäderna, Gustavsson K V, Hökensås industrin, Johanneshovs armaturfabrik, Krafts skärmatelje AB, Kronobergs handels- & industriaktiebolag, Liberty belysningsarmatur AB, Lundqvist Gunvor, Metall & armatur, Ateljé Mita, Målerås mekaniska verkstad, P C Pedersen mekanisk verkstad, Pellyfabriken, Sigurd Perssons metallvarufabrik, Sandin Sven, Skånska armaturfabriken AB, Stjernqvist metallfabrik AB, Svensk armatur, Svenska metallbolaget, Vellinge metallindustri AB, Wulffson Herman.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Belysningsbranschen (svensk branschorganisation)
- Ljuskultur
- Sebra-lampan
- Lista över glasbruk i Sverige
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ”11 Belysningsarmatur”. Godkänd elektrisk materiel. Stockholm: Semko. 1951. sid. 215–237. (Läst via Kungliga biblioteket.)
- Bestämmelser om utförande och provning av glödlampsarmatur (Normhäfte nr 19). Stockholm: Semko. 1951. (Läst via Kungliga biblioteket.)
- Kommerskollegium, Statistiska byrån. H I aaa, Specialuppgifter från fabriker, Riksarkivet. Läst 10 augusti 2023.