2638 Gadolin
Utseende
2638 Gadolin | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Y. Väisälä |
Upptäcktsplats | Storheikkilä observatorium |
Upptäcktsdatum | 19 september 1939 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2638) Gadolin |
Alternativnamn | 1939 SG, 1964 WG, 1978 GF, 1980 UM[1] |
Uppkallad efter | Jakob Gadolin och Johan Gadolin[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Maria-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,762 AU |
Perihelium | 2,347 AU |
Halv storaxel | 2,554 AU |
Excentricitet | 0,0811107 |
Siderisk omloppstid | 4,08 år |
Medelomloppshastighet | 18,64 km/s |
Medelanomali | 14,06° |
Inklination | 14,34° |
Longitud för uppstigande nod | 245,8° |
Periheliumargument | 172,8° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 12,1 km |
Albedo | 0,284 |
Absolut magnitud (H) | 11,94[4] |
2638 Gadolin eller 1939 SG[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 19 september 1939 av den finske astronomen Yrjö Väisälä vid Storheikkilä observatorium. Den är uppkallad efter far och son Jakob och Johan Gadolin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 12 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Maria.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2638 Gadolin” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2638. Läst 28 april 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 2638 Gadolin” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2638. Läst 1 september 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2638) Gadolin. Springer Berlin Heidelberg. sid. 216. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2639. Läst 28 april 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|