Hoppa till innehållet

Örebro centralstation

Örebro centralstation
Stationshuset 2010.
Stationsinformation
OrtÖrebro
Öppnade1862
Trafikeras avMälartåg, SJ, Tåg i Bergslagen, Västtrafik
ÄgareJernhusen
ArkitektAdolf W. Edelsvärd
TrafiktypPassagerartrafik
Kapacitet
Antal spår3
Förbindelser
Anslutande linjerGodsstråket genom Bergslagen
Mälarbanan
StationssignaturÖr

Örebro centralstation, Örebro C, är en järnvägsstation i Örebro. Den ligger centralt belägen vid Nobeltunneln och Östra Bangatan. Stationshuset byggdes 1862 efter ritningar av arkitekten Adolf W. Edelsvärd.[1] Den hette ursprungligen enbart Örebro, men i samband med öppnandet av Örebro södra station 1897 kom den att kallas Örebro norra. År 1926 fick den det nuvarande namnet.

Stationshuset

[redigera | redigera wikitext]
Centralstationen, 1903.

Örebro fick järnväg 1856, sträckan Örebro–ErvallaKöping–Hults Järnväg. Järnvägens slutstation i Örebro låg vid nuvarande adressen Storgatan 30.[2][ej i angiven källa] År 1862 flyttas stationen till den nuvarande platsen i samband med att Statsbanan Hallsberg–Örebro, vars syfte var att nå Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg, invigdes den 1 augusti 1862.

Åren 1890–1938 fanns i anslutning till stationen en gångbro i järn, vilken kom att ersättas av Nobeltunneln som anlades åren 1937–1938. Åren 1997–1999 restaurerades hela stationsområdet och Örebro resecentrum skapades. I samband därmed tillkom ett två tunnlar som förbinder stationshuset med plattformarna och västra stadsdelen. Samtidigt breddades Nobeltunneln[3] och körbanorna sänktes med 50 cm.

Hans Majestät Konugen vid invigningen av Mälarbanan i Örebro den 13 oktober 1997.

Örebro centralstation med tillhörande kontorshus (direkt norr om stationsbyggnaden) är sedan 1986 statligt byggnadsminne.

Länsstyrelsen i Örebro län gjorde stationshuset 2015 och kontorshuset 2019 till byggnadsminne efter att de övergått i annan ägo.[4]

Byst över von Rosen.

Framför stationshuset står en byst föreställande Adolf Eugène von Rosen,[5][6] kallad "den svenska järnvägens fader". Bysten är utförd av Ingel Fallstedt och gjuten i Köpenhamn.

Den avtäcktes den 20 juni 1898 och initiativtagare till bysten var Claes Adelsköld.[7]

Järnvägsbron

[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsbron över Svartån invigdes samma år som stationshuset, 1862. Järnvägsbron höjdes senare en meter då den orsakat översvämning uppströms. En ny "betongkarsbro" invigdes 1987.[8]

  1. ^ Linde 1989, sid. 47.
  2. ^ ”Envånings stationsbyggnad, Sveriges första järnvägsstation på Köping-Hults järnväg”. Örebro läns museum. https://digitaltmuseum.se/021016142179/envanings-stationsbyggnad-sveriges-forsta-jarnvagsstation-pa-koping-hults. Läst 29 april 2018 (via Digitalt museum). 
  3. ^ Sällskapet Gamla Örebro 1999, sid. 230.
  4. ^ ”Kontorshuset vid Örebro central”. Länsstyrelsen i Örebro län. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/kontorshuset-vid-orebro-central.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b5&sv.12.382c024b1800285d5863a8b5.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 1 mars 2024. 
  5. ^ Briandt, Manne (1956). Rallargärning; hur man bröt väg och drog fram spår för rullande tåg genom Sveriges land. sid. 20. Libris 1159093. https://books.google.se/books?id=2CQPAQAAMAAJ&q=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&dq=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj41Zvc-9GEAxXKExAIHbllBDgQ6AF6BAgHEAI. Läst 1 mars 2024 
  6. ^ Palmgren, Axel (1929) (på engelska). Sweden: A Guide for Tourists. Albert Bonniers. sid. 167. https://books.google.se/books?id=NOdBAAAAYAAJ&q=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&dq=%C3%B6rebro+centralstation+von+rosen&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwj41Zvc-9GEAxXKExAIHbllBDgQ6AF6BAgGEAI. Läst 1 mars 2024 
  7. ^ ”Grefve E. A. von Rosen”. Svenska Morgonbladet: s. 5. 25 juni 1898. https://tidningar.kb.se/6nfkwn624hhmf0rb/part/2/page/1?q=%22Ingel%20Fallstedt%22. Läst 1 mars 2024 (via Svenska tidningar). 
  8. ^ Sällskapet Gamla Örebro 1999, sid. 217–218.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Sällskapet Gamla Örebro (1999). Gatorna i Örebro. Örebro. Libris 7793036. ISBN 9197096415 
  • Linde, Gunilla (1989). Stationshus 1855–1895: A.W. Edelsvärd som järnvägsarkitekt. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 47. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. sid. 66–69. Libris 7745510. ISBN 9185098477 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]