Violsläktet

	Violsläktet
	Vanlig styvmorsviol ; (Viola tricolor ssp. tricolor)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Malpigiaordningen; Malpighiales
Familj	Violväxter; Violaceae
Släkte	Violsläktet; Viola
Vetenskapligt namn
	§ Viola
Auktor	L., 1753
Arter (urval)
	Altaiviol (V. altaica); Balkanviol (V. gracilis); Bosnisk viol (V. elegantula); Brokviol (V. Tricolor-Gruppen); Bukettviol (V. Cornuta-Gruppen); Buskviol (V. hirta); Dvärgviol (V. pumila); Fjällviol (V. biflora); Fjärilsviol (V. sororia); Flikviol (V. pinnata); Fågelviol (V. pedata); Gulviol (V. lutea); Hornviol (V. cornuta); Kanadaviol (V. canadensis); Kantviol (V. ×florariensis); Koreansk viol (V. gryptoceras); Kärrviol (V. palustris); Luktviol (V. odorata); Lundviol (V. reichenbachiana); Murgrönsviol (V. banksii); Parmaviol (V. suavis); Pensé (V. ×wittrockiana); Prärieviol (V. pedatifida); Rumänsk viol (V. jooi); Sandviol (V. rupestris); Silverviol (V. alba); Skogsviol (V. riviniana); Skuggviol (V. selkirkii); Sporrviol (V. calcarata); Storviol (V. elatior); Strandviol (V. persicifolia); Styvmorsviol (V. tricolor); Sumpviol (V. uliginosa); Åkerviol (V. arvensis); Ängsviol (V. canina); Ögonviol (V. septentrionalis); Se även Lista över violarter.

För färgen, se violett. För musikinstrumentet, se Gamba.

Violsläktet (Viola)^[1]^[2] är ett släkte i familjen violväxter.^[1] Det finns mellan 400 och 500 violarter runt om i världen. De växer ofta i fuktiga och halvskuggiga lägen. De flesta violer är fleråriga örter, men det finns även några ettåriga samt några små buskar.

Vanligen har violer hjärtformade blad och asymmetriska blommor med fyra uppåtriktade kronblad, två på varje sida, och ett bredare som är nedåtriktat. Olika arter kan ofta skiljas åt genom kronbladens form. Många arter har violetta blommor, som släktnamnet antyder, men det finns även arter med blå, gula, och vita blommor. Tvåfärgade blommor förekommer, ofta blå och gula.

Violer kan användas som dekoration i sallader eller kanderas och användas till desserter. Tablettasken viol är en gammal och fortfarande existerande godissort. Även späda blad är ätbara. Blommor, blad och rötter innehåller A- och C-vitaminer.

Dottertaxa till Violsläktet, i alfabetisk ordning^[1]

Se även

Wikimedia Commons har media som rör Violsläktet.
Bilder & media

Källor

^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (25 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17266722. Läst 26 maj 2014.
^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Viola L. - Violsläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 6 augusti 2015

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Violsläktet.
Bilder & media
Wikispecies har information om Violsläktet.
Artförteckning

[COL-1] [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (25 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17266722. Läst 26 maj 2014.

[SKUD-2] Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Viola L. - Violsläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 6 augusti 2015

[1]

[2]

Systematik
Violsläktet
Vanlig styvmorsviol (Viola tricolor ssp. tricolor)
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Malpigiaordningen Malpighiales
Familj	Violväxter Violaceae
Släkte	Violsläktet Viola
Vetenskapligt namn
§ Viola
Auktor	L., 1753
Arter (urval)
Altaiviol (V. altaica) Balkanviol (V. gracilis) Bosnisk viol (V. elegantula) Brokviol (V. Tricolor-Gruppen) Bukettviol (V. Cornuta-Gruppen) Buskviol (V. hirta) Dvärgviol (V. pumila) Fjällviol (V. biflora) Fjärilsviol (V. sororia) Flikviol (V. pinnata) Fågelviol (V. pedata) Gulviol (V. lutea) Hornviol (V. cornuta) Kanadaviol (V. canadensis) Kantviol (V. ×florariensis) Koreansk viol (V. gryptoceras) Kärrviol (V. palustris) Luktviol (V. odorata) Lundviol (V. reichenbachiana) Murgrönsviol (V. banksii) Parmaviol (V. suavis) Pensé (V. ×wittrockiana) Prärieviol (V. pedatifida) Rumänsk viol (V. jooi) Sandviol (V. rupestris) Silverviol (V. alba) Skogsviol (V. riviniana) Skuggviol (V. selkirkii) Sporrviol (V. calcarata) Storviol (V. elatior) Strandviol (V. persicifolia) Styvmorsviol (V. tricolor) Sumpviol (V. uliginosa) Åkerviol (V. arvensis) Ängsviol (V. canina) Ögonviol (V. septentrionalis) Se även Lista över violarter.

Dottertaxa till Violsläktet, i alfabetisk ordning[1]

Se även

Källor

Externa länkar

Dottertaxa till Violsläktet, i alfabetisk ordning^[1]