Hoppa till innehållet

Huddinge kommun

Från Wikipedia
Huddinge kommun
Kommun
kommunhuset i Huddinge
Kommunens vapen.
Huddinge kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortHuddinge centrum
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd114 119 ()[2]
Areal140,5 kvadratkilometer ()[3]
- därav land130,86 kvadratkilometer[3]
- därav vatten9,64 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet872,07 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°14′00″N 17°59′00″Ö / 59.233333333333°N 17.983333333333°Ö / 59.233333333333; 17.983333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSödertörns domkrets (–)
Huddinge domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0068[4]
Anställda6 658 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0126[6]
GeoNames2704619
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Huddinge kommun (uttal (fil)), är en kommun i södra delen av Stockholms län. Centralort är Huddinge centrum. Kommunen gränsar i norr helt till Stockholms kommun och större delen av bebyggelsen ingår i tätorten Stockholm.

Området har en karaktär av sprickdalslandskap. Det finns en del malmmineral i berggrunden och järnmalm har brutits i trakterna av Nybo. De östra delarna av kommunen är bevuxna med skog. I början av 2020-talet var kommunens största arbetsgivare Karolinska universitetssjukhuset följt av Huddinge kommun.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv, fram till 2020 hade invånarantalet mer än fördubblats. Efter att koalitioner ledda av Moderaterna styrt kommunen under 16 år kunde en mittenkoalition ta över makten efter valet 2022.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]
För Huddinges historia, se Huddinge socken#Historia.

Huddinge är en av de få kommuner i landet som sedan införandet av 1862 års kommunalförordningar inte nämnvärt påverkats av 1900-talets omfattande kommunreformer i Sverige. Kommunens nuvarande areal motsvarar därmed den gamla Huddinge socken där Huddinge landskommun inrättades 1863.

Inom Huddinge kommun fanns tidigare ett antal municipalsamhällen: Segeltorps municipalsamhälle (1924–1953), Hörningsnäs villastads municipalsamhälle (5 december 1915–1947), Stuvsta municipalsamhälle (1924–1947), Fullersta municipalsamhälle (1924–1947), Snättringe municipalsamhälle (2 november 1928–1947). De fyra sistnämnda lades 1947 samman med det 1924 bildade Huddinge municipalsamhälle till ett "stormunicip". Detta upphörde 31 december 1952.

Den 1 januari 1963 överfördes Skärholmen och Vårberg omfattande en areal av 3,77 km² till Stockholms stad. Huddinge landskommun ombildades 1971 till nuvarande Huddinge kommun.[7] Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Huddinge tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i Södertörns tingsrätts domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [9]

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen på ön Södertörn i nordöstra delen av landskapet Södermanland. Den har sjön Mälaren i nordväst. I sydöst gränsar Huddinge kommun till Haninge kommun, i sydväst till Botkyrka kommun, i nordväst till Ekerö kommun, i norr till Stockholms kommun och i öster till Tyresö kommun, alla i Stockholms län. En tredjedel av kommunens yta är skyddad som naturreservat.[10]

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Lista över insjöar i Huddinge kommun
Drevviken med Kaninholmen.

Gnejser och gnejsgraniter utgör områdets berggrund. Berggrunden har en karaktär av sprickdalslandskap i riktningarna nordöst–sydväst och nordväst–sydöst. Oftast är höjderna kala eller har ett tunt jordtäcke och dalarna är fyllda av vattenavsatta sediment. De östra delarna av kommunen är bevuxna med skog och där finns också flera friluftslivsområden, däribland Ågesta med den fågelrika Ågestasjön.[11]

Det finns över 20 sjöar i kommunen. De höglänta sjöarna i kommunens södra del hör till Stockholm läns äldsta sjöar. Fem olika huvudavrinningssystem (sjösystem) finns i Huddinge. Dessa är Mälarens, Tyresåns, Kagghamraåns, Vitsåns och Husbyåns. Allt vatten flyter senare vidare ut Östersjön. Vattennivån i flera sjöar har över tid sänkts i syfte att erhålla mer jordbruksmark.[12]

De största sjöarna är sprickdalssjöarna Orlången och gränssjöarna Drevviken (I öster) och Magelungen (i norr). Andra större sjöar är Trehörningen, Ådran, Ågestasjön samt gränssjöarna Långsjön (i norr) och Albysjön (i väster).

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[13]

Huddinge kommun Hela riket






  Bebyggelse (29,3 %)
  Skog (48,6 %)
  Öppen myrmark (1,4 %)
  Jordbruksmark (4,6 %)
  Övrig mark (16,1 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

[redigera | redigera wikitext]
Gömsta ängs naturreservat.
Biskopsstenen (naturminne).

Det finns 12 naturreservat i Huddinge kommun. Orlången är Huddinges största naturreservat och rymmer tre sjöar på en areal om 1 500 hektar.[14]

Gömsta äng är kommunens äldsta, men också minsta naturreservat och omfattar branta bergssluttningar, skog och äng på totalt fem hektar och Flemingsbergsskogen är troligtvis kommunens lättast tillgängliga reservat. Reservatet är lämpligt för till exempel bär- och svampplockning, men rymmer också kulturhistoriska värden så som fornborgar.[14] Naturreservatet Lännaskogen är också klassat som ett Natura 2000 område. Det finns även fyra andra områden som erhållit den klassificeringen. Dessa områden är Fullersta kvarn, Granby (en del av Paradisets naturreservat), Lissma-Kvarnsjön och Hanveden.[14]

Det finns 11 naturminnen i Huddinge kommun, dessa består av 10 ekar, en ask och två flyttblock. Två av dem har egna namn: Hagstaeken vid Glömstavägen och Biskopsstenen som är ett flyttblock vid Tomtberga kyrkogård.

Fem av kommunens sjöar har problem med alger, övergödning och andra miljöproblem. Åtgärder har satts in för att sjöarna ska bli friska till exempel har det byggts olika typer av dammar vid Magelungen och vid Trehörningen, som är kommunens mest förorenade sjö, har pumpstationer byggts och aluminiumfällning gjorts i syfte att binda fosfor.[15]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Flemingsbergs församling, Huddinge församling, Trångsund-Skogås församling och S:t Mikaels församling.[16]

Distrikt inom Huddinge kommun.

Sedan år 2016 indelas kommunen i distrikten Flemingsberg, Huddinge, Huddinge Sankt Mikael och Trångsund.[17]

Kommundelar

[redigera | redigera wikitext]

Huddinge kommun är sedan 2018 indelad i sexton kommundelar.[18]

Map
Kommundelarna i Huddinge kommun (från 2018).
  Flemingsberg
  Fullersta
  Gladö-Lissma
  Glömsta
  Högmora
  Kungens kurva
  Länna
  Loviseberg
  Segeltorp
  Sjödalen
  Skogås
  Snättringe
  Stuvsta
  Trångsund
  Vårby
  Vidja-Ågesta
Kommundel Yta (km²) Invånare (2019)[19]
Flemingsberg 9,6 15 727
Fullersta 4,1 7 715
Gladö-Lissma 44,2 1 458
Glömsta, Loviseberg [a] 9,7 6 420
Högmora 7,0 1 541
Länna 8,0 2 361
Segeltorp, Kungens Kurva [b] 9,5 9 634
Sjödalen 12,6 16 023
Skogås 3,7 12 581
Snättringe 4,1 8 902
Stuvsta 5,6 9 537
Trångsund 5,6 9 114
Vidja-Ågesta 11,3 876
Vårby 6,2 10 688
  1. ^ Loviseberg (3,8 km²) särredovisas inte i befolkningsstatistiken
  2. ^ Kungens kurva (2,9 km²) särredovisas inte i befolkningsstatistiken
Huddinge centrum vid järnvägsstationen.

Huddinge centrum är kommunens administrativa centrum och består mestadels av flerbostadshus kring ett affärs- och servicekomplex med pendeltågsstation och bussterminal. Kring detta ligger villaområden i de flesta väderstrecken. I norr finns Fullersta, Snättringe, Stuvsta (med egen pendeltågsstation) och Segeltorp. Dessa villasamhällen övergår i liknande orter som till exempel Älvsjö i Stockholms kommun.

Kommunens östra delar, Trångsund, Länna och Skogås, är förbundna med spårbunden kollektivtrafik via Nynäsbanan och är därför delvis isolerade från kommunens administrativa centra utmed Västra stambanan. Mellan de östra kommundelarna och centralorten ligger stora naturskyddade områden och sjöar. I sydost utbreder sig landskapet kring sjöarna Orlången, Magelungen, Ådran och Drevviken.

I söder ligger Flemingsberg som har både pendel- och fjärrtågsstation. Området är kommunens arbetsplatscentrum med Karolinska universitetssjukhuset, Södertörns högskola och Novum forskningspark. Likaså har Södertörns tingsrätt flyttat hit och de kommande åren har man beräknat att ytterligare en tillökning ska ske av folkmängden. Kännetecknande för Flemingsberg är de färgglada miljonprogramshusen, men bakom dem i väster ligger stora villaområden som Kästa och Flottsbro friluftsanläggning, samt i sydväst, Tullinge villastad i Botkyrka kommun. Flemingsberg är utsett till ett av de storstadscentra som den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) vill utveckla.

Längre västerut ligger Vårby som präglas av flerbostadshus och röda linjens T-bana mot Norsborg. Kungens kurva är kommunens mest välkända handelsområde. Strax öster om detta ligger närapå orörd natur kring sjön Gömmaren.

Tätorter

[redigera | redigera wikitext]

År 2020 bodde 99,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[20] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Huddinge kommun:[21]

Tätort Befolkning
Tätorten Stockholm[a] 110 630
Vidja 882
Gladö kvarn 772
Östorp och Ådran[b] 223
  1. ^ Stora delar av bebyggelsen i Huddinge kommun ingår i tätorten Stockholm (Huddinge centrum, Fullersta, Flemingsberg, Stuvsta, Snättringe, Segeltorp, Vårby, Trångsund, Skogås). Befolkningsantalet avser den del som finns i Huddinge kommun.
  2. ^ Del av Östorp och Ådran finns även i Haninge kommun.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Styre

[redigera | redigera wikitext]

Från demokratins genombrott och fram till och med kommunalvalet 1973 dominerades politiken i Huddinge helt av Socialdemokraterna[22]. Efter det har makten över tid växlat mellan Moderaterna med olika samarbetspartier och Socialdemokraterna med olika samarbetspartier. Efter valet 2014 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Drevvikenpartiet och Huddingepartiet ett minoritetsstyre, vilket motsvarar 29 av fullmäktiges 61 mandat.[23]

Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Drevvikenpartiet och Huddingepartiet bildade tillsammans ett minoritetsstyre likt mandatperioden 2014–2018, vilket motsvarar 30 av fullmäktiges 61 mandat.[24] Daniel Dronjak Nordqvist (M) fortsatte som kommunstyrelsens ordförande, något han varit sedan 2009.

Efter att koalitionen ledda av Moderaterna styrt kommunen i 16 år blev det maktskifte efter valet 2022. Den nya koalitionen bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Huddingepartiet kunde ta över makten genom en valteknisk samverkan med Vänsterpartiet.[25]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]

Presidium

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande S Ann-Marie Högberg
Förste vice ordförande S Göran Hallberg  
Andre vice ordförande M Kennet Bergh  

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

I valet 2022 backade Moderaterna, Miljöpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Huddingepartiet och Drevvikenpartiet. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna gick framåt.

ValårVSMPSDNYDHPDPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704238115
4238115
5189,3
4011
19734201467
4201467
5191,3
3714
197652612810
52612810
6188,7
3823
19796248815
6248815
6187,0
3922
198252725418
5275418
6187,1
4120
198542443818
42443818
6185,3
3823
198842374815
42374815
6180,9
3823
199141923526218
41935618
6181,6
4120
1994428342416
42834416
6182,0
3922
199852025314417
520534417
6176,53
3625
20025242238413
52438413
6175,90
3724
200631932246418
319346418
6177,03
3229
2010316432325221
316433521
6178,64
3229
2014417651234217
417653417
6177,72
3625
2018516372344215
5163734415
6179,01
3427
2022618282343213
618834313
6174,26
3328
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande S Sara Heelge Vikmång
Förste vice ordförande C Tomas Selin  
Andre vice ordförande M Love Bergström

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
För historik före 1971, se Huddinge landskommun.

Nedan presenteras en lista över kommunstyrelsens ordförande.[26]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Henry Ericson 1971 1973 Socialdemokraterna
  Arthur Wadman 1974 1976 Centerpartiet
  Hjalmar Söderström 1977 1979 Socialdemokraterna
  Seved Petrén 1980 1982 Moderaterna
  Ulla-Britt Larsson 1983 1985 Socialdemokraterna
  Seved Petrén 1986 1991 Moderaterna
  Jan Hjertsson 1992 1994 Moderaterna
  Rolf Carlsson 1995 1998 Socialdemokraterna
  Jan Hjertsson 1999 2002 Moderaterna
  Bo Trygg 2002 2002 Moderaterna
  Ann-Marie Högberg 2002 2006 Socialdemokraterna
  Bo Trygg 2007 2008 Moderaterna
  Daniel Dronjak 2009 2022 Moderaterna
  Sara Heelge-Vikmång 2022 Socialdemokraterna

Internationella relationer

[redigera | redigera wikitext]

Huddinge kommun har antagit strategier för att utveckla kommunens internationella relationer. Kommunen är med i internationella nätverk, deltar i EU-projekt samt har samarbete med två vänorter. Det internationella arbetet är i första hand inriktat mot EU-länder samt nordiska länder. Av den strategi som togs fram år 2016 framgår att de internationella relationerna ska "bidra till att nå kommunens uppsatta mål och vision och därmed skapa ett mervärde för kommunens invånare", "ge möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte", "möjliggöra extern finansiering av olika projekt" samt "öka kommunens möjlighet att profilera sig regionalt, nationellt och internationellt".[27]

I syfte att öka sammanhållningen i Norden har Huddinge kommun etablerat två vänortssamarbeten: Vanda i Finland och Askim i Norge.[27]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv

[redigera | redigera wikitext]
För historik före 1971, se Huddinge landskommun.

I början av 2020-talet var kommunens största arbetsgivare Karolinska universitetssjukhuset följt av Huddinge kommun. Bland större privata företag återfanns Ikea, Siemens Building Technologies AB och Spendrups Bryggeri AB. Större etableringar så som Södertörns högskola, Kungliga tekniska högskolan (KTH), Karolinska Institutet och Novum forskningspark (centrum för biomedicinsk forskning och utveckling) har i sin tur bidragit till nyetableringar.[28]

Industri

[redigera | redigera wikitext]
Länna industriområde.

Inom kommunen finns flera industriområden, bland dessa återfinns Segeltorps industriområde, Smista park, Storängens industriområde, Flemingsbergs industriområde, Kungens kurvas kontors- och industriområde och Länna industriområde.

Samtidigt som Storängens industriområde omvandlas till bostadsområde[29] planeras för expandering av Gräsvretens industriområde. Syftet är att göra plats för småindustrier.[30]

Tjänster och turism

[redigera | redigera wikitext]

Vid Kungens kurvas kontors- och industriområde finns Skandinaviens största handelsområde, med till exempel Heron City, Leo's Lekland samt trampolinparken Yoump.[31] En stor andel av kommunens arbetsgivare finns i Kungens Kurva inklusive den enskilt största privata arbetsgivaren, Ikea Kungens Kurva med 875 (november 2019) anställda.[32]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Transporter

[redigera | redigera wikitext]
Huddingevägen i höjd med Stuvsta.

Göta landsväg förlorade betydelsen som enda väg från Stockholm till södra Sverige på 1660-talet. Detta då det byggdes en ny landsväg från Hornstull genom västra Brännkyrka och Huddinge. Detta, tillsammans med sjöleden längs Mälaren, bidrog till att Vårby blev attraktivt för Stockholms borgerskap på 1700-talet.[33] Numer sträcker sig större vägar som E4/E20 genom kommunens nordvästra del och riksväg 73 genom kommunens östra del. Från nordväst mot sydöst sträcker sig länsväg 259 medan länsväg 226 genomkorsar kommunen från nordöst mot sydväst.

På 1920-talet drogs busslinjerna till Segeltorp, Herrängen och Långsjö, samt intill Södertörns villastad vid Nynäsbanan.[33]

Västra stambanan mellan Stockholm och Södertälje invigdes 1860 och hade då mellanstationer vid Liljeholmen och i Huddinge och Tumba. Huddinge station byggdes för transporter av ved och mjölk snarare än för arbetspendling.[33] Numer finns stationerna i Stuvsta, Huddinge och Flemingsberg. Stockholms pendeltåg stannar på alla tre stationerna. I Flemingsberg stannar även Mälartåg och vissa fjärrtåg.

År 1901 byggdes Nynäsbanan, den blev dock inledningsvis inte lika populär som Västra stambanan.[33] Den har numer stationerna Trångsund och Skogås som även de betjänas av Stockholms pendeltåg. I den västra delen av kommunen går Röda linjen i Stockholms tunnelbana med stationerna Vårby gård och Masmo.

Utbildning och forskning

[redigera | redigera wikitext]
För historik före 1971, se Huddinge landskommun.

År 2022 fanns 38 grundskolor i Huddinge kommun, varav sju var fristående.[34] Bland grundskolorna finns (antal elever avser läsår 2012/2013): Glömstaskolan i Flemingsberg, Bergavägen 9 (800 elever), Segeltorpsskolan i Segeltorp, Chronas väg 12 (910 elever), Vistaskolan, Vista skolväg 1 (700 elever).

År 2022 fanns sju gymnasieskolor varav två var fristående. Dessa var Huddingegymnasiet, NTI-gymnasiet (fristående), Sjödalsgymnasiet, Sågbäcksgymnasiet, Widerströmska gymnasiet, Yrkesgymnasiet Huddinge (fristående) och Östra Gymnasiet.[35] Södertörns högskola, som ligger i kommundelen Flemingsberg, inrättades år 1996. År 2021 var antalet studenter 13 354 och antalet program var 73 och antalet fristående kurser var 280.[36]

Sjukvård

[redigera | redigera wikitext]
Karolinska universitetssjukhuset

År 1972 invigdes Huddinge sjukhus och den 1 januari 2004 slogs sjukhuset samman med Karolinska sjukhuset och bildade då Karolinska universitetssjukhuset. Region Stockholm ansvarar för sjukhuset.[37] Karolinska universitetssjukhusets andra storsjukhus ligger i Solna.

I Huddinge kommun fanns år 2022 runt 50 boenden för vård och omsorg, varav 16 drevs av Attendo, tre av Frösunda och resterande av Huddinge kommun.[38] Det största boendet är äldreboendet Stortorp,[39] som består av fem enheter.[39]

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Demografi

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Inför kommunreformen 1971 hade Huddinge som landskommun i många år varit folkrikast i landet; endast städer hade fler invånare. Ökningen har därefter fortsatt.

Kommunen har 114 119 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 14:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Huddinge kommun 1970–2020[40]
ÅrFolkmängd
1970
  
54 732
1975
  
62 576
1980
  
66 570
1985
  
70 209
1990
  
73 829
1995
  
77 384
2000
  
84 535
2005
  
88 750
2010
  
97 453
2015
  
105 311
2020
  
113 234

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 45 460, eller 40,69 % av befolkningen (hela befolkningen: 111 722 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 24 319, eller 28,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 86 457 den 31 december 2002).[41] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Huddinge kommun 104 185 personer. Av dessa var 28 601 personer (27,5 %) födda i ett annat land än Sverige.

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Huddinge kommun.[42]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1 Sverige Sverige 78 677 68,71 79,61
2 Irak Irak 2 945 2,57 1,40
3 Turkiet Turkiet 2 474 2,16 0,53
4 Polen Polen 2 122 1,85 0,94
5 Finland Finland 2 001 1,75 1,26
6 Syrien Syrien 1 287 1,12 1,88
7 Iran Iran 1 098 0,96 0,81
8 Afghanistan Afghanistan 1 019 0,89 0,62
9 Indien Indien 940 0,82 0,51
10 Bangladesh Bangladesh 894 0,78 0,13

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkan i Huddinge pastorat hade 45 703 medlemmar 2020 (40% av befolkningen)[43] och består av fyra församlingar i Huddinge kommun – Huddinge, Trångsund-Skogås, S:t Mikael och Flemingsberg.[44] Svenska kyrkan har åtta kyrkor och kapell i kommunen.[45] varav Mariakyrkan är den största.[46] Andra kyrkor som tillhör Svenska kyrkan är Flemingsbergs kyrka, Huddinge kyrka, Segeltorps kyrka, Tacksägelsekyrkan samt Vårby gårds kyrka.

I Stuvsta återfinns Equmeniaförsamlingens kyrka, Stuvstakyrkan[47] med 125 medlemmar (2022)[48] och i Huddinge centrum finns Pingstförsamlingen i Södertörnkyrkan, med drygt 300 medlemmar (2021).[49] Den gamla baptistkyrkan, Centrumkyrkan, används numer som Yogastudio. I Flemingsberg finns Flemingsbergs moské.

Det finns fyra begravningsplatser i kommunen varav S:t Botvids begravningsplats är den största. På begravningsplatsen finns också särskilda områden vigda för till exempel avlidna bahá'íer och muslimer.

Kultur

[redigera | redigera wikitext]

Museum

[redigera | redigera wikitext]

Bland museer kan nämnas Litografiska museet vid Sundby gård och Hagalunds tvätterimuseum belägen i Masmo intill Albysjön. Tvätterimuseet är Sveriges enda arbetslivsmuseum som har tvätteri som tema. I Vårbyhuset finns Internationella barnkonstmuseet som är det enda i sitt slag i Sverige och mittemot Huddinge kyrka vid Kommunalvägen återfinns Nyboda hembygds- och skolmuseum.[50]

Konstarter

[redigera | redigera wikitext]

Arkitektur

[redigera | redigera wikitext]
Gretas backe, i mitten syns 1800-tals torpet Fredriksdal som blev utgångspunkt för bebyggelsen.

Huddinges byggnadspris är ett arkitekturpris som sedan 2017 utdelas årligen till den främsta ny- eller ombyggnaden i kommunen. Tanken bakom priset är bland annat att ”stärka bilden av Huddinge”, att ”skapa intresse hos arkitekter för Huddinge som område” och att göra ”uppmärksam om vad just nu byggs i Huddinge”. Priset är en plakett och ett diplom som formgavs av konstnären Håkan Bull. Första pristagare var Gretas backe, ett småskaligt bostadsområde i Glömsta.

Bildkonst

[redigera | redigera wikitext]

I Huddinge kommun finns flera konsthallar som drivs i kommunal regi respektive genom privata, ideella föreningar. Huddinges nya kulturcentrum är Fullersta gård. I den nyrenoverade gården visas sedan år 2009 en permanent konstutställning med verk av huddingesönerna Peter Dahl och Ewert Karlsson (Galleri Peter Dahl och Galleri EWK). Dessutom har gården tillfälliga separatutställningar.[51]

Inte långt från Fullersta gård ligger Fullersta bio; 1933 biograf och Huddinges första konsumbutik. Sedan hösten 1996 har Huddinge KonstnärsKlubb (HKK) bedrivit utställningsverksamheten "Fullersta Bio Konsthall" i bottenvåningen medan den gamla biografsalongen med tillhörande utrymmen nyttjas av Á la Carte-teatern genom Studieförbundet Vuxenskolan.

Till Huddinges konstnärer räknas även målaren, fotografen och författaren Olle Magnusson med separatutställningar på bland annat Fullersta bio och iskonst i Huddinge centrum. Han är en av de främsta hembygdskännarna i Huddinge och har skrivit flera böcker om Huddinges natur. Hagalunds tvätterimuseum vid Albysjön är ett initiativ av Olle Magnusson, där han själv leder visningarna.

Sedan Kulturhuvudstadsåret 1998 rullas en 1000 meter lång konstutställning ut längs parkvägen mellan Forelltorget och Fullersta bio konsthall. Evenemanget kallas 1000 meter konst och äger rum den sista lördagen i september. Här visar konstnärer, amatörer och professionella upp sin konst.[51]

Kulturarv

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Lista över fornlämningar i Huddinge kommun

Bland kommunens kulturarv hittas ett flertal fornborgar, en typ av fornlämningar.[52] En av dessa är 2 000 år gammal och hittas i ett historiskt landskap i närheten av tätorten Gladö. Där har även stenyxor hittats som visar att området användes av säljägare för 8 000 år sedan.[53] Balingsta kvarn är ett annat kulturarv.[52]

Bibliotek

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har sex bibliotek. Huvudbiblioteket är en tillbyggnad av Huddinge kommunalhus och invigdes 1966, byggt efter ritningar av arkitekt Sture Frölén, som även ritade kommunalhuset. De andra biblioteken finns i Flemingsberg, Segeltorpsskolan, Skogås, Trångsund och Vårby.[54]

Kommunvapen

[redigera | redigera wikitext]
Huddinge kommunvapen som rabatt.

Blasonering: I fält av guld en på ett blått treberg stående svart, brinnande vårdkase med röd låga. I heraldiken kallas en stiliserad bild av ett berg, som har tre rundade toppar för treberg. Den mellersta toppen av treberget är större än de båda andra.

Huddinge kommunvapen är ritat av formgivaren Folke Arström. Det fastställdes av Kungl Maj:t den 28 november 1947.[55] År 1974 registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket enligt den nya lagstiftningen till skydd för kommunala vapen.

Vårdkasen syftar på de som fanns från Vårby och långt in i Mälaren. Den avslutande vårdkasen, som anses ha stått på Vikingaberget eller Korpberget.

Sport

[redigera | redigera wikitext]

Idrottslivet i Huddinge tog fart med bildandet 1912 av Huddinge IF. Många av dagens specialklubbar för enskilda sportgrenar är ursprungligen sektioner i Huddinge IF som bildat eget. Inte minst kommunens ishockeylag, Huddinge IK som fostrat en lång rad kända spelare och som under nästan ett kvartssekel var ett av de främsta lagen i dåvarande näst högsta divisionen med ständiga kval till SHL. Sedan säsongen 2009/10 huserar laget numera i tredjedivisionen, Hockeyettan, och kämpar varje år för avancamang till andradivisionen Hockeyallsvenskan. Publikunderlaget är litet eftersom kommunen är en del av stockholmsområdet och det är svårt att konkurrera med de större klubbarna om befolkningens idrottsintresse. Supporterklubben heter Red Tigers.

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Årsredovisning 2019, Huddinge kommun, s. 43, läs online, läst: 18 november 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Huddinge tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  10. ^ Huddinge kommun: Översiktsplan 2030, s. 20 Arkiverad 4 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2482&id2=null. Läst 24 augusti 2022. 
  12. ^ ”Sjöar - Miljöbarometern”. Huddinge kommun. Arkiverad från originalet den 25 september 2022. https://web.archive.org/web/20220925082142/http://miljobarometern.huddinge.se/sjoar. Läst 9 maj 2022. 
  13. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022. 
  14. ^ [a b c] ”Naturreservat – Naturskyddsföreningen Huddinge”. https://huddinge.naturskyddsforeningen.se/huddinges-natur/naturreservat/. Läst 9 maj 2022. 
  15. ^ ”Fem av våra sjöar”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/sjoeffekten/fem-av-huddinges-sjoar. Läst 9 maj 2022. 
  16. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  17. ^
  18. ^ ”Antagande av ny indelning och namnsättning av Huddinge kommuns administrativa områden”. http://docplayer.se/105885553-Antagande-av-ny-indelning-och-namnsattning-av-huddinge-kommuns-administrativa-omraden.html. Läst 24 januari 2021. 
  19. ^ ”Befolkningsstatistik 2019”. https://www.huddinge.se/globalassets/huddinge.se/organisation-och-styrning/statistik-och-fakta/statistikrapporter/befolkningsstatistik-huddinge-kommun.pdf. Läst 24 januari 2021. 
  20. ^ ”Kommuner i siffror”. SCB. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0126&id2=null. Läst 25 oktober 2022. 
  21. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 24 augusti 2022. 
  22. ^ Öhngren, Bo (1991). Samhällsutveckling, folkrörelser och politik i Huddinge 1900-1988. sid. 99-100 
  23. ^ ”Huddinge kommuns hemsida”. https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/sa-styrs-huddinge/sa-fungerar-kommunen-huddinge/. Läst 15 augusti 2017. 
  24. ^ ”Kommunfullmäktige (KF)”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190116052242/https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/moten-kallelser-och-protokoll/kommunfullmaktige/. Läst 15 januari 2019. 
  25. ^ ”Maktskifte i Huddinge efter 16 år”. www.mitti.se. 4 oktober 2022. https://www.mitti.se/nyheter/maktskifte-i-huddinge-efter-16-ar/repvjd!Q5Ja6pdCxT0piDqQG92kg/. Läst 25 oktober 2022. 
  26. ^ ”Huddinge 150 år”. Huddinge kommun. 27 september 2012. https://huddinge150.wordpress.com/page/8/. Läst 26 december 2022. 
  27. ^ [a b] ”Internationella relationer”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/sa-arbetar-vi-med/internationella-relationer/. Läst 9 maj 2022. 
  28. ^ ”Huddinge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/huddinge. Läst 25 oktober 2022. 
  29. ^ ”Storängen - Nära det mesta med en stark egen identitet”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/storangen/. Läst 10 maj 2022. 
  30. ^ ”Gräsvreten – utbyggnad av industriområde”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/stadsplanering-och-trafik/planer-projekt-och-arbeten/pagaende-detaljplaner-projekt-och-arbeten/lanna-pagaende-detaljplaner/grasvreten--utbyggnad-av-industriomrade/. Läst 10 maj 2022. 
  31. ^ ”Kungens kurva”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/stadsplanering-och-trafik/huddinge-bygger/nordvastra/kungens-kurva/. Läst 10 maj 2022. 
  32. ^ ”Huddinge - Ekonomifakta”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Stockholms-lan/Huddinge/?var=17258. Läst 21 mars 2017. 
  33. ^ [a b c d] ”Kulturarv Stockholm | Huddinge”. https://www.kulturarvstockholm.se/industrihistoria/kommunernas-industrihistoria/huddinge/. Läst 26 oktober 2022. 
  34. ^ ”Grundskolor”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/forskola-och-skola/grundskola/grundskolor/. Läst 9 maj 2022. 
  35. ^ ”Gymnasieskolor i Huddinge”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/forskola-och-skola/gymnasieskola/gymnasieskola/gymnasieskolor/. Läst 9 maj 2022. 
  36. ^ ”Högskolan i siffror”. www.sh.se. https://www.sh.se/om-oss/det-har-ar-sodertorns-hogskola/hogskolan-i-siffror?openagent&key=hogskolan_i_siffror_1306161305937. Läst 9 maj 2022. 
  37. ^ ”Sjukhusets organisation” (på svenska). www.karolinska.se. https://www.karolinska.se/om-oss/om/organisation/. Läst 9 maj 2022. 
  38. ^ ”Jämför vård- och omsorgsboende”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/stod-och-omsorg/aldreomsorg/vard--och-omsorgsboende/jamfor-vard--och-omsorgsboende/. Läst 9 maj 2022. 
  39. ^ [a b] ”Stortorp”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/huddinge-kommuns-egenregi/aldreomsorg/egenregins-aldreboende/stortorp/. Läst 9 maj 2022. 
  40. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  41. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  42. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023. 
  43. ^ Medlemsutveckling 2020-2021, per församling, pastorat och stift samt riket. Svenska kyrkan. 2021. sid. 25. https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/MedlemsutvecklingSKP(1).pdf?id=2398410. 
  44. ^ ”Svenska kyrkan i Huddinge”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/huddinge. Läst 10 maj 2022. 
  45. ^ ”Kyrkor, kapell och församlingar”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/huddinge/forsamlingar-och-kyrkor. Läst 10 maj 2022. 
  46. ^ ”Mariakyrkan – Trångsund-Skogås församling”. www.svenskakyrkan.se. Arkiverad från originalet den 10 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220510074414/https://www.svenskakyrkan.se/huddinge/mariakyrkan1. Läst 10 maj 2022. 
  47. ^ ”Hem”. Stuvstakyrkan. https://stuvstakyrkan.se/. Läst 10 maj 2022. 
  48. ^ ”Vår församling”. Stuvstakyrkan. https://stuvstakyrkan.se/var-forsamling/. Läst 10 maj 2022. 
  49. ^ ”Anders och Camilla Olsson blir pastorspar i Huddinge”. www.varldenidag.se. https://www.varldenidag.se/nyheter/anders-och-camilla-olsson-blir-pastorspar-i-huddinge/repukw!zdB5Hzr0WgOHAhvQ@4GiOA/. Läst 10 maj 2022. 
  50. ^ Huddinge kommun: Museer. Arkiverad 7 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  51. ^ [a b] Huddinge kommun: Konst. Arkiverad 4 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  52. ^ [a b] ”Kulturarv”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/fritid-natur-och-kultur/kultur-och-sevardheter/konst-och-museer/kulturarv/. Läst 26 oktober 2022. 
  53. ^ ”NATURRESERVAT I STOCKHOLMS LÄN Flemingsbergs-skogen”. Huddinge kommun. Mars 2018. https://www.huddinge.se/globalassets/huddinge.se/bostad-och-miljo/naturreservatsfoldrar/flemingsbergsskogen.pdf. Läst 26 oktober 2022. 
  54. ^ ”Huddinge bibliotek”. Huddinge kommun. http://bibliotek.huddinge.se/. Läst 30 juni 2012. 
  55. ^ Huddinge kommun om Huddinges vapen. Arkiverad 20 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Kommuner i Stockholms län
Stockholms läns vapen
Portal:Stockholm
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Huddinge_kommun&oldid=56029379”