Stora Väsby slott: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 31: | Rad 31: | ||
Huvudbyggnaden är ett tvåvånings stenhus med något framspringande mittparti. Det indelas av [[pilaster|pilastrar]] i två våningar över varandra och krönes av en lågspetsig antik gavel med ätterna [[De Geer]]s och [[Ribbing (adelsätt)|Ribbings]] vapen. Mittpartiet är utsmyckat med ett par [[byst]]er samt girlander och festoner i sandsten. Innerväggarna har [[pannå]]er med oljemålade arkitekturmotiv inom guldramar och dörröverstycken som föreställer [[amorin]]er. |
Huvudbyggnaden är ett tvåvånings stenhus med något framspringande mittparti. Det indelas av [[pilaster|pilastrar]] i två våningar över varandra och krönes av en lågspetsig antik gavel med ätterna [[De Geer]]s och [[Ribbing (adelsätt)|Ribbings]] vapen. Mittpartiet är utsmyckat med ett par [[byst]]er samt girlander och festoner i sandsten. Innerväggarna har [[pannå]]er med oljemålade arkitekturmotiv inom guldramar och dörröverstycken som föreställer [[amorin]]er. |
||
Huvudbyggnaden omges av fyra flyglar, och |
Huvudbyggnaden omges åt öster av fyra flyglar, och har mot väster en stor trädgård i fransk stil. Parken genomkorsas numera av både järnvägen och [[E4]]. [[Corps de logi]] uppfördes på 1760-talet efter ritningar av arkitekten [[Carl Hårleman]], men avslutades under ledning av arkitekten [[Jean Eric Rehn]] efter Hårlemans död. Det är en av [[rokoko]]tidens bäst bevarade byggnader i Uppland. |
||
Stora Wäsby var under medeltiden [[sätesgård]]. Det ägdes 1485–1506 av underlagmannen [[Knut Karlsson]] av [[Forstenasläkten]]{{ifrågasatt|Jag tror inte det var [[Forstenasläkten]], utan [[Väsbyätten]], som också förde [[Sparre över blad]] liksom Forstenaätten|datum=2020-02}}. På 1600-talet tillhörde det riksrådet [[Jöns Knutsson Kurck den yngre]]. Hans son [[Knut Kurck]] sålde Stora Väsby 1668 till brukspatron [[Emanuel De Geer (1624–1692)|Emanuel De Geer]]. År 1730 blev Stora Wäsby [[fideikommiss]] inom släkten De Geer. |
Stora Wäsby var under medeltiden [[sätesgård]]. Det ägdes 1485–1506 av underlagmannen [[Knut Karlsson]] av [[Forstenasläkten]]{{ifrågasatt|Jag tror inte det var [[Forstenasläkten]], utan [[Väsbyätten]], som också förde [[Sparre över blad]] liksom Forstenaätten|datum=2020-02}}. På 1600-talet tillhörde det riksrådet [[Jöns Knutsson Kurck den yngre]]. Hans son [[Knut Kurck]] sålde Stora Väsby 1668 till brukspatron [[Emanuel De Geer (1624–1692)|Emanuel De Geer]]. År 1730 blev Stora Wäsby [[fideikommiss]] inom släkten De Geer. |
||
Versionen från 17 januari 2021 kl. 09.44
| Stora Väsby | |
| Slott | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Region | Svealand |
| Kommun | Upplands Väsby |
| Ort | Upplands Väsby |
| Arkitekt | Carl Hårleman |
| Färdigställande | 1760-talet |
| Arkitektonisk stil | Rokoko |
Stora Wäsby är en slottsliknande herrgård i Upplands Väsbys grönområden, utanför tätbebyggt område med stor slottspark. Det ägs av den friherrliga familjen De Geer.
Historik
Huvudbyggnaden är ett tvåvånings stenhus med något framspringande mittparti. Det indelas av pilastrar i två våningar över varandra och krönes av en lågspetsig antik gavel med ätterna De Geers och Ribbings vapen. Mittpartiet är utsmyckat med ett par byster samt girlander och festoner i sandsten. Innerväggarna har pannåer med oljemålade arkitekturmotiv inom guldramar och dörröverstycken som föreställer amoriner.
Huvudbyggnaden omges åt öster av fyra flyglar, och har mot väster en stor trädgård i fransk stil. Parken genomkorsas numera av både järnvägen och E4. Corps de logi uppfördes på 1760-talet efter ritningar av arkitekten Carl Hårleman, men avslutades under ledning av arkitekten Jean Eric Rehn efter Hårlemans död. Det är en av rokokotidens bäst bevarade byggnader i Uppland.
Stora Wäsby var under medeltiden sätesgård. Det ägdes 1485–1506 av underlagmannen Knut Karlsson av Forstenasläkten[ifrågasatt uppgift]. På 1600-talet tillhörde det riksrådet Jöns Knutsson Kurck den yngre. Hans son Knut Kurck sålde Stora Väsby 1668 till brukspatron Emanuel De Geer. År 1730 blev Stora Wäsby fideikommiss inom släkten De Geer.
Under 1920-talet var arkitekten Isak Gustaf Clason verksam vid Stora Väsby för att utföra invändiga och yttre renoveringar. Under 1800-talet hade herrgården varit känd som det ”det vita slottet”. År 1927 putsades och färgades slottet om under ledning av Clason och konservatorn Alfred Nilsson. Slottet fick då en ljusgul karaktär som sedan förstärktes till en gulbrun färgsättning på 1960-talet. År 1995 under ledning av arkitekterna Jan Lisinski och Eva Göransson avfärgades slottet till sin nuvarande karaktär med gula fasader, röd rusticering och övriga arkitektoniska detaljer i grått. Den röda färgen baserades på färgprover från underliggande puts.
Bilder
Se även
Källor
- Väsby 2 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stora Väsby slott.
