Bläckpenna: Skillnad mellan sidversioner
AHA (Diskussion | Bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
En '''bläckpenna''' är ett skrivdon avsett för bläck, till skillnad från exempelvis [[blyertspenna]] eller [[griffel]]. |
En '''bläckpenna''' är ett skrivdon avsett för bläck, till skillnad från exempelvis [[blyertspenna]] eller [[griffel]]. |
||
Den första egentliga bläckpennan var '''fjäderpennan''' gjord av en [[vingpenna]] från en [[fåglar|fågel]]. Ofta nyttjades [[gås]]fjädrar, så kallade ''gåspennor'', men även andra större fåglars vingpennor användes, exempelvis från [[svanar|svan]] och [[korp]].<ref name="KB">{{tidningsref |författare= |rubrik= Skriftpennor |url= |tidning= [[Inrikes tidningar]] |id= |datum= 1810-02-03 |sid=2 |hämtdatum= |språk= |arkivurl= http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:241248&sequence_number=2&recordNumber=39&totalRecordNumber=1158 |arkivdatum= }}</ref> Bäst lämpar sig fjäderpennor som fågeln själv tappat genom [[ruggning]].<ref name="KB"/> Hos gåsen är det de fyra till fem yttersta vingpennorna som duger.<ref name="KB"/> De yttersta är kortare och |
Den första egentliga bläckpennan var '''fjäderpennan''' gjord av en [[vingpenna]] från en [[fåglar|fågel]]. Ofta nyttjades [[gås]]fjädrar, så kallade ''gåspennor'', men även andra större fåglars vingpennor användes, exempelvis från [[svanar|svan]] och [[korp]].<ref name="KB">{{tidningsref |författare= |rubrik= Skriftpennor |url= |tidning= [[Inrikes tidningar]] |id= |datum= 1810-02-03 |sid=2 |hämtdatum= |språk= |arkivurl= http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:241248&sequence_number=2&recordNumber=39&totalRecordNumber=1158 |arkivdatum= }}</ref> Bäst lämpar sig fjäderpennor som fågeln själv tappat genom [[ruggning]].<ref name="KB"/> Hos gåsen är det de fyra till fem yttersta vingpennorna som duger.<ref name="KB"/> De yttersta är kortare och ful som stryk och lämpar sig sämre medan de följande två handpennorna är bäst.<ref name="KB"/> Resterande handpennor är breda och korta och går inte att använda till pennor. För att fungera som fjäderpenna härdas vingpennan genom att stickas i het sand eller aska, eller också lägger man dem över en koleld.<ref name="KB"/> Detta gör inte bara pennan fastare utan mjukar också upp den hinna som sitter om pennan, och som sedan kan dras av med baksidan av en kniv.<ref name="KB"/> Efter detta formas och putsas pennan och spetsen.<ref name="KB"/> En bra fjäderpenna är klar och genomskinlig och märgen i den är lös och kan skakas fram och tillbaka.<ref name="KB"/> En fjäderpenna doppas i [[bläck]] när man ska skriva med den. Fjäderpennor började användas redan under [[300-talet]]. |
||
Fjäderpennan ersattes under mitten av [[1800-talet]] av ''stålpennan'' vars stift är gjort av en tunn stålplåt, cirka tre centimeter lång. Detta stift sätts fast i ett pennskaft, vanligtvis gjort av trä. Benämningen ''stålpenna'' kan syfta på såväl stiftet, som på hela pennan med stift.<ref>{{SAOB|ord=Stålpenna|filenr=2/33/129}}</ref> Bläcket förvaras i ett [[bläckhorn]]. |
Fjäderpennan ersattes under mitten av [[1800-talet]] av ''stålpennan'' vars stift är gjort av en tunn stålplåt, cirka tre centimeter lång. Detta stift sätts fast i ett pennskaft, vanligtvis gjort av trä. Benämningen ''stålpenna'' kan syfta på såväl stiftet, som på hela pennan med stift.<ref>{{SAOB|ord=Stålpenna|filenr=2/33/129}}</ref> Bläcket förvaras i ett [[bläckhorn]]. |
||
Versionen från 17 september 2013 kl. 14.11
1. Bläckpenna (pennskaft med fastsatt stålpenna)
2. Bläckpenna helt gjord av glas
3. Ett pennskaft
4. Sex stålpennor i rad
En bläckpenna är ett skrivdon avsett för bläck, till skillnad från exempelvis blyertspenna eller griffel.
Den första egentliga bläckpennan var fjäderpennan gjord av en vingpenna från en fågel. Ofta nyttjades gåsfjädrar, så kallade gåspennor, men även andra större fåglars vingpennor användes, exempelvis från svan och korp.[1] Bäst lämpar sig fjäderpennor som fågeln själv tappat genom ruggning.[1] Hos gåsen är det de fyra till fem yttersta vingpennorna som duger.[1] De yttersta är kortare och ful som stryk och lämpar sig sämre medan de följande två handpennorna är bäst.[1] Resterande handpennor är breda och korta och går inte att använda till pennor. För att fungera som fjäderpenna härdas vingpennan genom att stickas i het sand eller aska, eller också lägger man dem över en koleld.[1] Detta gör inte bara pennan fastare utan mjukar också upp den hinna som sitter om pennan, och som sedan kan dras av med baksidan av en kniv.[1] Efter detta formas och putsas pennan och spetsen.[1] En bra fjäderpenna är klar och genomskinlig och märgen i den är lös och kan skakas fram och tillbaka.[1] En fjäderpenna doppas i bläck när man ska skriva med den. Fjäderpennor började användas redan under 300-talet.
Fjäderpennan ersattes under mitten av 1800-talet av stålpennan vars stift är gjort av en tunn stålplåt, cirka tre centimeter lång. Detta stift sätts fast i ett pennskaft, vanligtvis gjort av trä. Benämningen stålpenna kan syfta på såväl stiftet, som på hela pennan med stift.[2] Bläcket förvaras i ett bläckhorn.
Stålpennan började komma ur bruk under 1930-talet då den ersattes av reservoarpennan och senare under 1950-talet av kulspetspennan. Stålpennor och även i mindre utsträckning fjäderpenna, används emellertid fortfarande för kalligrafi och andra konstnärliga ändamål.