Österrikiska Nederländerna: Skillnad mellan sidversioner
m "till" => "tills" |
JoergenB (Diskussion | Bidrag) →top: Klargör |
||
| Rad 98: | Rad 98: | ||
Bland annat ingick hertigdömet [[Brabant]], hertigdömet [[Limburg (hertigdöme)|Limburg]] och hertigdömet [[Luxemburg]] i riket. |
Bland annat ingick hertigdömet [[Brabant]], hertigdömet [[Limburg (hertigdöme)|Limburg]] och hertigdömet [[Luxemburg]] i riket. |
||
Då den spansk-habsburgska linjen dog ut med [[Karl II av Spanien|Karl II]] resulterade detta i spanska tronföljdskriget och [[Spanska Nederländerna]] övergick till [[habsburg]]arna som ett resultat av kriget. Österrikiska Nederländerna uppstod 1714. Fram till Frankrikes erövring av riket under [[första koalitionskriget]] regerades det från [[Bryssel]]. |
Då den spansk-habsburgska linjen dog ut med [[Karl II av Spanien|Karl II]] resulterade detta i spanska tronföljdskriget och [[Spanska Nederländerna]] övergick till de österrikiska [[habsburg]]arna som ett resultat av kriget. Österrikiska Nederländerna uppstod 1714. Fram till Frankrikes erövring av riket under [[första koalitionskriget]] regerades det från [[Bryssel]]. |
||
Landets invånare motsatte sig starkt [[Josef II (tysk-romersk kejsare)|Josef II]] [[centralism|centralistiska]] och [[absolut monarki|absolutistiska]] reformer. Detta ledde 1789/90 till [[brabantupproret]]. Josefs bror och efterföljare [[Leopold II (tysk-romersk kejsare)|Leopold II]] lyckades få ett slut på oroligheterna, men inte på motsättningarna mellan de [[nederländska|nederländsktalande]] [[flamländare|flamländarna]] i norr och de [[franska|fransktalande]] [[valloner]]na i söder. |
Landets invånare motsatte sig starkt [[Josef II (tysk-romersk kejsare)|Josef II]] [[centralism|centralistiska]] och [[absolut monarki|absolutistiska]] reformer. Detta ledde 1789/90 till [[brabantupproret]]. Josefs bror och efterföljare [[Leopold II (tysk-romersk kejsare)|Leopold II]] lyckades få ett slut på oroligheterna, men inte på motsättningarna mellan de [[nederländska|nederländsktalande]] [[flamländare|flamländarna]] i norr och de [[franska|fransktalande]] [[valloner]]na i söder. |
||
Versionen från 27 juli 2017 kl. 19.59
| Österrikiska Nederländerna | ||||
| Österreichische Niederlande (Tyska) Oostenrijkse Nederlanden (Nederländska) | ||||
| ||||
|
| |||
| Flagga | Vapen | |||
 | ||||
| Huvudstad | Bryssel
| |||
| Statsskick | Monarki | |||
| Bildades | 1714
| |||
| Upphörde | 1795
| |||
| Idag del av |  Belgien
| |||
Österrikiska Nederländerna omfattade ungefär de moderna staterna Belgien och Luxemburg och existerade från slutet av Spanska tronföljdskriget tills området erövrades av franska revolutionstrupper 1795.[1]
Bland annat ingick hertigdömet Brabant, hertigdömet Limburg och hertigdömet Luxemburg i riket.
Då den spansk-habsburgska linjen dog ut med Karl II resulterade detta i spanska tronföljdskriget och Spanska Nederländerna övergick till de österrikiska habsburgarna som ett resultat av kriget. Österrikiska Nederländerna uppstod 1714. Fram till Frankrikes erövring av riket under första koalitionskriget regerades det från Bryssel.
Landets invånare motsatte sig starkt Josef II centralistiska och absolutistiska reformer. Detta ledde 1789/90 till brabantupproret. Josefs bror och efterföljare Leopold II lyckades få ett slut på oroligheterna, men inte på motsättningarna mellan de nederländsktalande flamländarna i norr och de fransktalande vallonerna i söder.
I freden i Campo Formio 1797 avträddes Österrikiska Nederländerna till Frankrike. Efter Wienkongressen tillföll området Nederländerna under huset Oranien.
Källor
Fotnoter
- ^ ”Belgium” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Belgium.html. Läst 7 december 2015.