Omloppsbana: Skillnad mellan sidversioner
→Flykthastighet: Enligt den gamla texten kunde man trodde att för låg hastighet leder till en lägre omloppsbana. Det är tvärtom. Ju närmare du ligger en himlakropp desto högre omloppshastighet krävs. Märken: Mobilredigering Redigering via mobilsajten |
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
||
| (14 mellanliggande sidversioner av 13 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{fler källor|månad=2024-02}} |
|||
[[File:Orbital motion.gif|thumb|En [[satellit]] i omloppsbana runt jorden har en tangentiell hastighet och acceleration mot centrum.]] |
[[File:Orbital motion.gif|thumb|En [[satellit]] i omloppsbana runt jorden har en tangentiell hastighet och acceleration mot centrum.]] |
||
'''Omloppsbana''' kallas en [[Ellips (matematik)|elliptisk]] bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft. |
'''Omloppsbana''' kallas en [[Ellips (matematik)|elliptisk]] bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft. |
||
| Rad 7: | Rad 8: | ||
== Typer == |
== Typer == |
||
Beroende på banans parametrar kan den klassificeras i olika typer: |
Beroende på banans parametrar kan den klassificeras i olika typer<ref name="Hensel"/>: |
||
===Höjder=== |
===Höjder=== |
||
* Låg omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana som har en |
* [[Låg omloppsbana]] runt [[jorden]], är en omloppsbana som har en maxhöjd på 2 000 km. |
||
* |
* [[Medelhög omloppsbana]] runt jorden, är en omloppsbana som har en minimihöjd på 2 000 km och en maxhöjd på 35 786 km. |
||
* |
* [[Geostationär omloppsbana]] runt jorden, på en exakt höjd av 35 786 km. |
||
* Hög omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana med |
* Hög omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana med minimihöjd av 35 786 km. |
||
===Låg omloppsbana=== |
===Låg omloppsbana=== |
||
{{huvudartikel|Låg omloppsbana}} |
{{huvudartikel|Låg omloppsbana}} |
||
'''Låg omloppsbana''' eller '''LEO''' (från engelskans "''Low Earth Orbit''") har lägsta höjd på 160 |
'''Låg omloppsbana''' eller '''LEO''' (från engelskans "''Low Earth Orbit''") har lägsta höjd på 160 kilometer och högsta höjd på 2000 kilometer från jordytan. [[Internationella rymdstationen]] finns här liksom merparten av alla [[Satellit|satelliter]]. |
||
=== Geostationär bana === |
=== Geostationär bana === |
||
{{huvudartikel|Geostationär omloppsbana}} |
{{huvudartikel|Geostationär omloppsbana}} |
||
''' |
'''Geostationär bana''' (ett specialfall av '''geosynkrona banor''') är en cirkulär omloppsbana i ekvatorsplanet med samma omloppstid som planetens rotationstid. Den kombinerade effekten blir att föremålet verkar "sväva" över samma fläck över ekvatorn. Denna typ av banor är vanlig hos telekommunikations- och väderlekssatelliter där det är viktigt att satelliten befinner sig på samma position relativt Jorden. |
||
=== Polär bana === |
=== Polär bana === |
||
{{huvudartikel|Polär bana}} |
{{huvudartikel|Polär bana}} |
||
'''Polära banor''' är omloppsbanor där föremålet färdas huvudsakligen över [[Geografisk pol|pol]]erna, snarare än över [[ekvator]]n. Dessa banor är vanliga hos rymdfarkoster där man vill kunna observera hela planetens yta, som till exempel [[spionsatellit]]er. Om banans omloppstid inte är en jämn multipel av planetens rotationstid, kommer varje "svep" som banan gör att gå över en annorlunda del av planetytan. Så småningom leder detta till att hela planetytan överflygs. Rymdsonden [[Magellan (rymdsond)|Magellan]] hade en högt [[excentricitet|excentrisk]] polär omloppsbana runt [[Venus]], ifrån vilken den kartlade över 98% av planetens yta med [[radar]]. |
'''Polära banor''' är omloppsbanor där föremålet färdas huvudsakligen över [[Geografisk pol|pol]]erna, snarare än över [[ekvator]]n. Dessa banor är vanliga hos rymdfarkoster där man vill kunna observera hela planetens yta, som till exempel [[spionsatellit]]er. Om banans omloppstid inte är en jämn multipel av planetens rotationstid, kommer varje "svep" som banan gör att gå över en annorlunda del av planetytan. Så småningom leder detta till att hela planetytan överflygs. Rymdsonden [[Magellan (rymdsond)|Magellan]] hade en högt [[excentricitet|excentrisk]] polär omloppsbana runt [[Venus]], ifrån vilken den kartlade över 98 % av planetens yta med [[radar]]. |
||
==== Solsynkron bana ==== |
==== Solsynkron bana ==== |
||
| Rad 34: | Rad 35: | ||
'''[[Molnijabana|Molnijabanor]]''' används för att uppnå några av fördelarna hos geostationära banor när det är för kostsamt att placera farkoster i just geostationära banor, oftast när uppskjutningsplatsen befinner sig på en hög [[breddgrad]] som till exempel [[Kosmodromen i Bajkonur]] eller [[Esrange]]. |
'''[[Molnijabana|Molnijabanor]]''' används för att uppnå några av fördelarna hos geostationära banor när det är för kostsamt att placera farkoster i just geostationära banor, oftast när uppskjutningsplatsen befinner sig på en hög [[breddgrad]] som till exempel [[Kosmodromen i Bajkonur]] eller [[Esrange]]. |
||
== Referenser == |
|||
| ⚫ | |||
<references> |
|||
<ref name="Hensel">{{Bokref |titel=Geschichte der Raumfahrt bis 1970 |efternamn=Hensel |förnamn=André T. |år=2019 |utgivare=Springer-Verlag |språk=tyska |isbn= |sid=205−206 |kapitel=Erdumlaufbahnen |kapitelurl=https://books.google.de/books?id=-AiXDwAAQBAJ&newbks=1&newbks_redir=0&lpg=PA221&dq=Lexikon%20Raumfahrt&hl=de&pg=PA205#v=onepage&q&f=false }}</ref> |
|||
</references> |
|||
== Externa länkar == |
|||
| ⚫ | |||
{{Universum}} |
{{Universum}} |
||
{{Omloppsbana}} |
|||
[[Kategori:Celest mekanik]] |
[[Kategori:Celest mekanik]] |
||
Nuvarande version från 30 juni 2024 kl. 00.40
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.
Flykthastighet
[redigera | redigera wikitext]För varje given omloppsbana finns det en hastighet som ett föremål i banan måste hålla. Om ett föremål ligger i banan men rör sig för sakta kommer det att falla mot himlakroppen, och om det rör sig snabbare kommer det att fortsätta ut i rymden.
Typer
[redigera | redigera wikitext]Beroende på banans parametrar kan den klassificeras i olika typer[1]:
Höjder
[redigera | redigera wikitext]- Låg omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana som har en maxhöjd på 2 000 km.
- Medelhög omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana som har en minimihöjd på 2 000 km och en maxhöjd på 35 786 km.
- Geostationär omloppsbana runt jorden, på en exakt höjd av 35 786 km.
- Hög omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana med minimihöjd av 35 786 km.
Låg omloppsbana
[redigera | redigera wikitext]Låg omloppsbana eller LEO (från engelskans "Low Earth Orbit") har lägsta höjd på 160 kilometer och högsta höjd på 2000 kilometer från jordytan. Internationella rymdstationen finns här liksom merparten av alla satelliter.
Geostationär bana
[redigera | redigera wikitext]Geostationär bana (ett specialfall av geosynkrona banor) är en cirkulär omloppsbana i ekvatorsplanet med samma omloppstid som planetens rotationstid. Den kombinerade effekten blir att föremålet verkar "sväva" över samma fläck över ekvatorn. Denna typ av banor är vanlig hos telekommunikations- och väderlekssatelliter där det är viktigt att satelliten befinner sig på samma position relativt Jorden.
Polär bana
[redigera | redigera wikitext]Polära banor är omloppsbanor där föremålet färdas huvudsakligen över polerna, snarare än över ekvatorn. Dessa banor är vanliga hos rymdfarkoster där man vill kunna observera hela planetens yta, som till exempel spionsatelliter. Om banans omloppstid inte är en jämn multipel av planetens rotationstid, kommer varje "svep" som banan gör att gå över en annorlunda del av planetytan. Så småningom leder detta till att hela planetytan överflygs. Rymdsonden Magellan hade en högt excentrisk polär omloppsbana runt Venus, ifrån vilken den kartlade över 98 % av planetens yta med radar.
Solsynkron bana
[redigera | redigera wikitext]Solsynkrona banor är speciella polära banor som används när man vill att rymdfarkosten skall genomföra fotografisk observation. Genom exakt vinkling av banan kan man se till att vinkeln solen-planeten-satelliten har konstant vinkel, så att skuggorna blir likartade från varv till varv. Fotografiska spionsatelliter och kartläggningssonder (som till exempel Mars Global Surveyor) runt andra planeter använder sig av solsynkrona banor.
Molnijabana
[redigera | redigera wikitext]Molnijabanor används för att uppnå några av fördelarna hos geostationära banor när det är för kostsamt att placera farkoster i just geostationära banor, oftast när uppskjutningsplatsen befinner sig på en hög breddgrad som till exempel Kosmodromen i Bajkonur eller Esrange.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hensel, André T. (2019). ”Erdumlaufbahnen” (på tyska). Geschichte der Raumfahrt bis 1970. Springer-Verlag. sid. 205−206
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Omloppsbana.
| ||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||