Omloppsbana: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Nuvarande version från 30 juni 2024 kl. 00.40

Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.

Flykthastighet

Huvudartikel: Flykthastighet

För varje given omloppsbana finns det en hastighet som ett föremål i banan måste hålla. Om ett föremål ligger i banan men rör sig för sakta kommer det att falla mot himlakroppen, och om det rör sig snabbare kommer det att fortsätta ut i rymden.

Typer

Beroende på banans parametrar kan den klassificeras i olika typer^[1]:

Höjder

Låg omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana som har en maxhöjd på 2 000 km.
Medelhög omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana som har en minimihöjd på 2 000 km och en maxhöjd på 35 786 km.
Geostationär omloppsbana runt jorden, på en exakt höjd av 35 786 km.
Hög omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana med minimihöjd av 35 786 km.

Låg omloppsbana

Huvudartikel: Låg omloppsbana

Låg omloppsbana eller LEO (från engelskans "Low Earth Orbit") har lägsta höjd på 160 kilometer och högsta höjd på 2000 kilometer från jordytan. Internationella rymdstationen finns här liksom merparten av alla satelliter.

Geostationär bana

Huvudartikel: Geostationär omloppsbana

Geostationär bana (ett specialfall av geosynkrona banor) är en cirkulär omloppsbana i ekvatorsplanet med samma omloppstid som planetens rotationstid. Den kombinerade effekten blir att föremålet verkar "sväva" över samma fläck över ekvatorn. Denna typ av banor är vanlig hos telekommunikations- och väderlekssatelliter där det är viktigt att satelliten befinner sig på samma position relativt Jorden.

Polär bana

Huvudartikel: Polär bana

Polära banor är omloppsbanor där föremålet färdas huvudsakligen över polerna, snarare än över ekvatorn. Dessa banor är vanliga hos rymdfarkoster där man vill kunna observera hela planetens yta, som till exempel spionsatelliter. Om banans omloppstid inte är en jämn multipel av planetens rotationstid, kommer varje "svep" som banan gör att gå över en annorlunda del av planetytan. Så småningom leder detta till att hela planetytan överflygs. Rymdsonden Magellan hade en högt excentrisk polär omloppsbana runt Venus, ifrån vilken den kartlade över 98 % av planetens yta med radar.

Solsynkron bana

Huvudartikel: Solsynkron bana

Solsynkrona banor är speciella polära banor som används när man vill att rymdfarkosten skall genomföra fotografisk observation. Genom exakt vinkling av banan kan man se till att vinkeln solen-planeten-satelliten har konstant vinkel, så att skuggorna blir likartade från varv till varv. Fotografiska spionsatelliter och kartläggningssonder (som till exempel Mars Global Surveyor) runt andra planeter använder sig av solsynkrona banor.

Molnijabana

Molnijabanor används för att uppnå några av fördelarna hos geostationära banor när det är för kostsamt att placera farkoster i just geostationära banor, oftast när uppskjutningsplatsen befinner sig på en hög breddgrad som till exempel Kosmodromen i Bajkonur eller Esrange.

Referenser

^ Hensel, André T. (2019). ”Erdumlaufbahnen” (på tyska). Geschichte der Raumfahrt bis 1970. Springer-Verlag. sid. 205−206

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Omloppsbana.
Bilder & media

[Hensel-1] Hensel, André T. (2019). ”Erdumlaufbahnen” (på tyska). Geschichte der Raumfahrt bis 1970. Springer-Verlag. sid. 205−206

[1]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+{{fler källor|månad=2024-02}}
 [[File:Orbital motion.gif|thumb|En [[satellit]] i omloppsbana runt jorden har en tangentiell hastighet och acceleration mot centrum.]]
 '''Omloppsbana''' kallas en [[Ellips (matematik)|elliptisk]] bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.
@@ Rad 4: / Rad 5: @@
 == Flykthastighet ==
 {{huvudartikel|Flykthastighet}}
-För varje given omloppsbana finns det en hastighet som ett föremål i banan måste hålla. Om ett föremål ligger i banan men rör sig för sakta kommer det att tappa höjd och gå in i en lägre bana, och om det rör sig snabbare kommer det att fortsätta ut i rymden i en högre bana.
+För varje given omloppsbana finns det en hastighet som ett föremål i banan måste hålla. Om ett föremål ligger i banan men rör sig för sakta kommer det att falla mot himlakroppen, och om det rör sig snabbare kommer det att fortsätta ut i rymden.
 == Typer ==
-Beroende på banans parametrar kan den klassificeras i olika typer:
+Beroende på banans parametrar kan den klassificeras i olika typer<ref name="Hensel"/>:
 ===Höjder===
-* Låg omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana som har en max höjd på 2 000 km.
+* [[Låg omloppsbana]] runt [[jorden]], är en omloppsbana som har en maxhöjd på 2&nbsp;000&nbsp;km.
-* Medium omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana som har en minimi höjd på 2 000 km och en max höjd på 35 786 km.
+* [[Medelhög omloppsbana]] runt jorden, är en omloppsbana som har en minimihöjd på 2&nbsp;000&nbsp;km och en maxhöjd på 35&nbsp;786&nbsp;km.
-* Geosynkron och Geostationär omloppsbana runt jorden, är två omloppsbanor på en exakt höjd av 35 786 km.
+* [[Geostationär omloppsbana]] runt jorden, på en exakt höjd av 35&nbsp;786&nbsp;km.
-* Hög omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana med minimi höjd av 35786 km.
+* Hög omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana med minimihöjd av 35&nbsp;786&nbsp;km.
 ===Låg omloppsbana===
 {{huvudartikel|Låg omloppsbana}}
-'''Låg omloppsbana''' eller '''LEO''' (från engelskans "''Low Earth Orbit''") har lägsta höjd på 160 kilometer och högsta höjd på 2000 kilometer från jordytan. [[Internationella rymdstationen]] finns här liksom merparten av alla [[Satellit|satelliter]].
+'''Låg omloppsbana''' eller '''LEO''' (från engelskans "''Low Earth Orbit''") har lägsta höjd på 160&nbsp;kilometer och högsta höjd på 2000&nbsp;kilometer från jordytan. [[Internationella rymdstationen]] finns här liksom merparten av alla [[Satellit|satelliter]].
 === Geostationär bana ===
 {{huvudartikel|Geostationär omloppsbana}}
-'''Geostationära''' eller '''geosynkrona banor''' är cirkulära omloppsbanor som kretsar i ekvatorplanet med samma omloppstid som planetens rotationstid. Den kombinerade effekten blir att föremålet verkar "sväva" över samma fläck över ekvatorn. Denna typ av banor är vanlig hos telekommunikations- och väderlekssatelliter där det är viktigt att satelliten befinner sig på samma position relativt Jorden.
+'''Geostationär bana''' (ett specialfall av '''geosynkrona banor''') är en cirkulär omloppsbana i ekvatorsplanet med samma omloppstid som planetens rotationstid. Den kombinerade effekten blir att föremålet verkar "sväva" över samma fläck över ekvatorn. Denna typ av banor är vanlig hos telekommunikations- och väderlekssatelliter där det är viktigt att satelliten befinner sig på samma position relativt Jorden.
 === Polär bana ===
 {{huvudartikel|Polär bana}}
-'''Polära banor''' är omloppsbanor där föremålet färdas huvudsakligen över [[Geografisk pol|pol]]erna, snarare än över [[ekvator]]n. Dessa banor är vanliga hos rymdfarkoster där man vill kunna observera hela planetens yta, som till exempel [[spionsatellit]]er. Om banans omloppstid inte är en jämn multipel av planetens rotationstid, kommer varje "svep" som banan gör att gå över en annorlunda del av planetytan. Så småningom leder detta till att hela planetytan överflygs. Rymdsonden [[Magellan (rymdsond)|Magellan]] hade en högt [[excentricitet|excentrisk]] polär omloppsbana runt [[Venus]], ifrån vilken den kartlade över 98% av planetens yta med [[radar]].
+'''Polära banor''' är omloppsbanor där föremålet färdas huvudsakligen över [[Geografisk pol|pol]]erna, snarare än över [[ekvator]]n. Dessa banor är vanliga hos rymdfarkoster där man vill kunna observera hela planetens yta, som till exempel [[spionsatellit]]er. Om banans omloppstid inte är en jämn multipel av planetens rotationstid, kommer varje "svep" som banan gör att gå över en annorlunda del av planetytan. Så småningom leder detta till att hela planetytan överflygs. Rymdsonden [[Magellan (rymdsond)|Magellan]] hade en högt [[excentricitet|excentrisk]] polär omloppsbana runt [[Venus]], ifrån vilken den kartlade över 98&nbsp;% av planetens yta med [[radar]].
 ==== Solsynkron bana ====
@@ Rad 34: / Rad 35: @@
 '''[[Molnijabana|Molnijabanor]]''' används för att uppnå några av fördelarna hos geostationära banor när det är för kostsamt att placera farkoster i just geostationära banor, oftast när uppskjutningsplatsen befinner sig på en hög [[breddgrad]] som till exempel [[Kosmodromen i Bajkonur]] eller [[Esrange]].
+== Referenser ==
-{{commonscat|Orbits}}
+<references>
+<ref name="Hensel">{{Bokref |titel=Geschichte der Raumfahrt bis 1970 |efternamn=Hensel |förnamn=André T. |år=2019 |utgivare=Springer-Verlag |språk=tyska |isbn= |sid=205−206 |kapitel=Erdumlaufbahnen |kapitelurl=https://books.google.de/books?id=-AiXDwAAQBAJ&newbks=1&newbks_redir=0&lpg=PA221&dq=Lexikon%20Raumfahrt&hl=de&pg=PA205#v=onepage&q&f=false }}</ref>
+</references>
+== Externa länkar ==
+* {{Commonscat|Orbits}}
 {{Universum}}
+{{Omloppsbana}}
 [[Kategori:Celest mekanik]]