För fartygen, se HMS Wrede.

Wrede är en tysk adelsätt som härstammar från Westfalen, vilken är först nämnd 1202 och spridits till Livland under 1400-talet och under 1600-talet till Sverige, där den blev först friherrlig Wrede af Elimä, och en medlem av friherrliga ätten upphöjd till grevlig Wrede men slöt själv den grevliga ätten. Ätten fortlever i Tyskland, Sverige och Finland.

Wrede
Stamvapen för tyska ätten Wrede
Känd sedan1202
StamfarHeinrich Wrede auf Sorpe
SätesgårdAmecke, Westfalen
SynonymWrethe
Tysk-romerska riket Adel i Tyskland
NaturaliseradUradel
Adel i Frankrike
VärdighetGrevlig
Adel i Kungariket Bayern
VärdighetFurstlig

Personer med efternamnet Wrede

redigera

Alfabetiskt sorterade

redigera

Kronologiskt sorterade

redigera

Ätten Wrede i Tyskland

redigera

Från Heinrich Wrede auf Sorpe nämnd 1310 stammar grenarna Wrede zu Amecke, Wrede zu Melschede, Wrede zu Steinbeck och Wrede auf Brüninghausen und Mühlenbach.

Ätten Wrede af Elimä i Sverige

redigera
Wrede af Elimä
 
UrsprungWestfalen, Tyskland
StamfarHeinrich Wrede
Adlad1653
  Sveriges riddarhus
Introducerad1654
GradFriherrlig ätt nr 44
Länk URLSida på riddarhuset.se
  Finlands riddarhus
Introducerad1818
Värdighetfriherrlig ätt nr: 2
Länk URLSida på riddarhuset.fi
  Riddarhuset i Reval
Namnvon Wrede
Introducerad1746
Värdighetätt nr:
† Utslocknad i Reval
Utslocknad1939, men fortlever möjligen i Tyskland
Riddarhuset i Arensburg
Namnvon Wrede
Introducerad1870
Värdighetätt nr:
† Utslocknad i Arensburg
Utslocknad1899
Grevliga ätten Wrede 27
 
Upphöjd1687 grevlig
StamfarFabian Wrede af Elimä
  Sveriges riddarhus
Introducerad1687?
Gradgrevlig ätt nr 27
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1712
SvärdssidanFabian Wrede af Elimä
Wrede
 
Upphöjd1809
Stamfarfriherre Fabian Wrede (1760–1824)
  Sveriges riddarhus
Introduceradtog aldrig introduktion?
Gradgrevlig (37 § 1809 års regeringsform) ätt nr

Äldsta stamfader för den adliga ätten är Gerhard Wrede som 1417–1420 var lantmarskalk i Tyska Orden i Livland. Hovjunkaren hos ordensmästaren i Livland Casper Wrede (död 1559) var fader till ryttmästaren Henrik Wrede (död 1605).[1]

Ätten inkom till Sverige omkring 1600 med ryttmästaren Henrik Wrede, som dog när han räddade Karl IX:s liv i slaget vid Kirkholm under andra polska kriget. Under slaget blev kungens häst skjuten och Henrik Wrede skänkte sin häst till honom så att han kunde undkomma. Ätten introducerades därför 1625 genom hans son Caspar Wrede, och upphöjdes 1654 till friherrelig värdighet med namnet Wrede af Elimä och nummer 44. I vapnet finns en springande häst med krona på huvudet till minne av Henrik Wredes insats.[1][2]

En gren, utslocknad 1712, upphöjdes till grevar med namnet Wrede på nummer 27. Den friherrliga grenen är fortlevande i Sverige och i Finland.

Släkten Wrede af Elimä firade tillsammans med övriga grenar av ätten ett 400-årsjubileum i augusti 2005. "Jubileet" föranleddes av årsdagen för slaget vid Kirkholm 1605 när ryttmästare Henrik Wrede räddade Karl IX:s liv. Bland deltagarna fanns ett hundratal medlemmar från ättens tyska, svenska och finländska grenar. Även släktingar från England, USA, Brasilien och Kanada deltog.

Medlemmar i finländska grenen (i urval)

redigera

Otto Gustaf Wrede, en halvbror till Henrik Jacob Wrede och Fabian Wrede (1694–1768), blev stamfader för den finländska grenen av släkten Wrede. Grenen immatrikulerades på Finlands riddarhus år 1818 som friherrlig ätt nummer 2.

Blasonering

redigera

I Wrede af Elimäs vapen ingår stamättens vapen som är en grön lagerkrans med fem röda rosor på gul botten. Blasoneringen lyder:[1]

. . . Een fyradubbel fördeelt sköldh, der midt uthi, som förra Wredernes stamvapn varit hafver, een grön lorbehr crantz medh fem röda roser uthi ett guhlt fiäll. Uthi den öfverste skölden på högre sijdan een brunachtig springande häst, sahlat och oppbetzlat, hafvandes på hufvudet een gyllende chrona uthi ett hvijt fiäll. Uthi den öfverste skölden på vänstre sijdan een man i fult couretz med ett bart svärd i handen, hafvandes ett rödt felttekn kring om sigh och een rödh plumatie i caschetten uthi ett guhlt fiäll. Uthi den högre nederst skölden een gyllende chrona medh tvenne i korss stående blancke svärdh uthi ett rödt fiell. Uthi den vänstre nederste skölden ett guhlt leijon uthi ett blått fjäll. Ofvan på skölden två öpne tornerehielmar. Hielmtecket, crantzerne med guult, blått, rödt och hvijt fördelte. Hvarthera hielmen med een frijherre chrona på. På den högre hielmchronan står een lorbär crantz med fem röda rosor emellan tvenne vingar, den högre guul och den vänstre rödh. Uthur den vänstre hielmchronan opstår ett guhlt leijon, hafvande i den högre foten een blå flagga och i den vänstre een hvijt flagga. Bakom leijonet står i lijka motto een blåå och en hvijt flagga, aldeles som heela detta vapnet med sine egentelige färgor här hoos repræsenterat och afmåhlat står. . . .

Se även

redigera

Källor

redigera

Externa länkar

redigera