W.E. Johns
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
William Earl Johns, pseudonym Capt. W. E. Johns (på svenska: kapten W. E. Johns), född 5 februari 1893 i Bengeo utanför Hertford, Hertfordshire, död 21 juni 1968 i Richmond i London, var en brittisk författare, militär, flygare och journalist, mest känd för böckerna om James "Biggles" Bigglesworth.
| W.E. Johns | |
| Född | 5 februari 1893[1][2][3] Bengeo[4], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 21 juni 1968[1][2][3] (75 år) London Borough of Richmond upon Thames, Storbritannien |
| Andra namn | Captain W. E. Johns |
| Medborgare i | Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | No 1 School of Military Aeronautics  |
| Sysselsättning | Pilot, författare, barnboksförfattare |
| Redigera Wikidata | |
De första Bigglesberättelserna publicerades i hans egen tidning Popular Flying. Den första riktiga boken om Biggles kom 1932.
De första berättelserna skrevs under pseudonymen William Earle, men senare tog han sig författarnamnet Capt. (kapten) W. E. Johns. Kaptensgraden var dock hans eget påhitt. Hans verkliga militära grad var endast motsvarande löjtnant i armén. Johns fortsatte att skriva om Biggles till sin död 1968. Allt som allt publicerades nästan hundra Bigglesböcker.
Han skrev även en serie böcker om "Biggles" kvinnliga motsvarighet, Joan "Worrals" Worralson, och hennes äventyr under och efter Andra världskriget. Hon skapades på uppmaning av det brittiska krigsministeriet för att få unga kvinnor att gå med i WAAF, Women’s Auxiliary Air Force, en kvinnlig brittisk flygkår under Andra världskriget. I Sverige gavs dock dessa böcker ut i B. Wahlströms serie med de gröna ryggarna - troligen de enda i den serien med en kvinnlig huvudperson.
Andra, mindre kända, personer ur Johns författargalleri inkluderar kapten Lorrington "Gimlet" King (på svenska "Borret" King) vid kommandotrupperna och astronaut-pionjären kapten Timothy "Tiger" Clinton, som tillsammans med sonen Rex skickades ut i rymden redan 1954.
Svensk bibliografi (i urval)
redigeraBiggles-serien
redigera- Se Biggles böcker.
King-serien
redigera- King vid commandotrupperna - (King of the commandos) 1943
- King åter i farten - (Gimlet goes again) 1944
- King & Co. - (Gimlet comes home) 1946
- King gör rent hus - (Gimlet mops up) 1947
- King i orienten - (Gimlet's oriental quest) 1948
- King griper in - (Gimlet lends a hand) 1949
- King tar hem spelet - (Gimlet bores in) 1950
- King i okänt land - (Gimlet off the map) 1951
- King och tempelskatten - (Gimlet gets the answer) 1952
- King möter svart magi - (Gimlet takes a job) 1954
Worrals-serien
redigera- Worrals vid flyget - (Worrals of the W.A.A.F.) 1941
- Worrals i Frankrike - (Worrals carries on) 1942
- Worrals på hemligt uppdrag - (Worrals flies again) 1942
- 'Worrals stora kupp - (Worrals on the warpath) 1943
- Worrals flyger österut - (Worrals goes east) 1944
- Worrals i Söderhavet - (Worrals of the islands) 1945
- Worrals i urskogen - (Worrals in the wilds) 1947
- Worrals i Australien - (Worrals down under) 1948
- Worrals in the Wastelands 1949
- Worrals jagar kontraband - (Worrals Goes Afoot) 1949
- Worrals Investigates 1950
Rex-serien
redigera- 'Rex i världsrymden - (Kings of space) (1954)
- Rex åter till Mars - (Return to Mars) (1957)
- Rex på kometjakt - (Now to the stars)(1958)
Övriga böcker
redigera- Spionflygarna - (The spy flyers) (1933)
- Tony i vilda västern - (The rustlers of rattlesnake valley) (1948)
- Djungelskatten - (Adventure bound)(1955)
Källor
redigera- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 3396, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] NooSFere, NooSFere författar-ID: -51523, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren, Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren, DBNL författar-ID: john010, läs online, läst: 17 september 2024.[källa från Wikidata]