Tyresö socken
Tyresö socken i Södermanland ingick i Sotholms härad, utgör sedan 1971 Tyresö kommun och från 2016 Tyresö distrikt.
| Tyresö socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Härad | Sotholms härad |
| Kommun | Tyresö kommun |
| Bildad | 1636 och 1707 |
| Area | 72 kvadratkilometer |
| Upphov till | Tyresö landskommun Tyresö församling |
| Motsvarar | Tyresö distrikt |
| Tingslag | Södertörns domsagas tingslag (–) Sotholms tingslag (–) |
| Karta | |
  Tyresö sockens läge i Stockholms län. | |
| Koordinater | 59°14′11″N 18°18′05″Ö / 59.23638889°N 18.30138889°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0103 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Tyresö distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 72,17 kvadratkilometer, varav 68,54 land.[1] År 2000 fanns här 38 580 invånare.[2] Tyresö slott, orterna Brevikshalvön, Bollmora, Trollbäcken och Raksta samt sockenkyrkan Tyresö kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
redigeraTyresö socken blev egen församling och pastorat 31 mars 1636 och egen jordebokssocken 1707 genom en utbrytning ur Österhaninge socken. I samband med detta överfördes från Österhaninge byarna Alby, Brevik, Båthuset, Dyvik, Gimmersta, Kumla, Näsby, Raksta, Rundmar, Solberga, Strand, Trinntorp, Uddby, Vissvass, Åva och Älmora.[3] Omkring 1650 utbröts Dalarö socken. Ibörjan av 1700-talet överfördes från Brännkyrka socken Gränö, Gåsö, Ägnö och Älgö. 1950 överfördes Älgö och Gåsö till Saltsjöbadens köping (Nacka kommun).
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tyresö församling och för de borgerliga frågorna till Tyresö landskommun. Landskommunen ombildades 1971 till Tyresö kommun.[2][4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Tyresö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Sotholms härad. De indelta båtsmännen tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani.[5][6]
Geografi och natur
redigeraTyresö socken ligger sydost om Stockholm med Erstaviken i nordost, Långsjön i söder, Drevviken i sydväst och kring nedre delen av Tyresåns sjösystem och Kalvfjärden. Socknen är en kuperad bergs- och skogsbygd som i Telegrafberget med 84 meter över havet har skärgårdens högsta punkt.[7][1][8] De största insöarna är Albysjön och Tyresö-Flaten
Tyresta nationalpark delas med Österhaninge socken i Haninge kommun. Därutöver finns sex kommunala naturreservat i socknen: Alby, Dyvik, Dyviks lövängar, Hammarberget, Sandholmarna och Tyresta naturreservat.
Sätesgårdar var Tyresö slott[9][10] och Kumla herrgård.[11][12]
Fornlämningar
redigeraFrån bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns 10 gravfält och två fornborgar. En runristningar har påträffats.[8][7][13][14]
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningen ökade från 616 1810 till 888 1890 varefter den minskade till 688 1920 då den var som minst under 1900-talet. Därefter har folkmängden ökat till 33 973 invånare 1990. Den stora expansionen ägde rum efter 1960 då folkmängden fortfarande uppgick till 6 012 invånare.[15]
Namnet
redigeraNamnet (1369 Thyrisedh) kommer från den gård som senare blev Tyresö slott. Efterleden är ed, 'passage mellan eller utmed vatten' syftande på passagen vid Kålbrinkströmmen. Förleden innehåller sannolikt thyre, 'markerad brant, berg'.[16]
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Tyresö socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Det medeltida Sverige 2:1
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Tyresö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Södermanlands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Tyresö i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Tyresö i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Kumla i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Kumla i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Tyresö socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tyresö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Tyresö i Stockholms län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 7 augusti 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
redigera- Arkiv relaterade till Tyresö socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Tyresö socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Tyresö socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tyresö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Tyresö socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Tyresö socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870