Sveriges statsminister

Sveriges statsminister är Sveriges regeringschef. Statsministern leder regeringen, vars statsråd utses av statsministern, samt är myndighetschef för Regeringskansliet. Sedan 1975 väljs statsministern av riksdagen på talmannens förslag, och det är talmannen som utfärdar förordnandet på riksdagens vägnar.

Sveriges statsminister
Sveriges lilla riksvapen
Nuvarande Ulf Kristersson sedan 18 oktober 2022
Regeringschef Myndighetschef för Regeringskansliet
Titel	1975– Herr statsminister 1876–1974 Hans Excellens statsministern (Ännu i internationella sammanhang)
Residens	Sagerska huset
Säte	Rosenbad
Utses av	Sveriges riksdag statsministeromröstning med negativ parlamentarism
Underställd	Sveriges riksdag
Mandatperiod	Ingen begränsning
Förste innehavare	Louis De Geer d.ä.
Inrättat	20 mars 1876
Ställföreträdare	Statsministerns ställföreträdare
Webbplats	www.regeringen.se

Ämbetet som Sveriges statsminister inrättades den 20 mars 1876. Statsministern blev chef för regeringen. Fram till dess hade det funnits två statsministrar, en justitiestatsminister, som då statsministerposten infördes i stället blev justitieminister och en utrikesstatsminister som då i stället blev utrikesminister, men även om de två formellt var de främsta ministrarna hade ingen av dem fungerat som regeringschef. Fram till 1876 leddes regeringens arbete av statschefen (Konungen), regeringen kallades även fram till 1974 officiellt för Kungl. Maj:t..

Historia

Statsminister Per Albin Hansson med sin ministär i konselj med Kung Gustaf V i Konseljsalen på Stockholms slott 1938.

1809 infördes i Sverige genom den nya regeringsformen titlarna justitiestatsminister och utrikesstatsminister, som ersatte den tidigare kanslipresidenten. Dessa var de främsta ledamöterna av Statsrådet (regeringen) men hade inte ställning av regeringschef, vilket istället tillföll kungen. Utrikesstatsministern blev den högste ämbetsmannen inom Kunglig Majestäts kansli samtidigt som den informella positionen som den ledande ministern kunde flyta mellan olika statsråd, om nu en sådan position återfanns, men i och med Louis De Geers tillträde som justitiestatsminister 1858 började just denna post anses vara statsrådets främsta.

Vid en reform av 1809 års regeringsform under 1876 bestämdes det att det skulle finnas en statsminister, som skulle vara den främste inom ministären i Statsrådet, medan ett annat statsråd blev chef för justitiedepartementet (och därmed kom att kallas justitieminister).

”	§5 Statsrådet skall bestå af tio ledamöter, bland hvilka Konungen utnämne en att vara Statsminister och Statsrådets främste ledamot. Desse ega att alla i Statsrådet förekommande ärenden öfvervara. Ej må fader och son eller bröder på en gång vara ledamöter af Statsrådet. §34 Statsministern och Ministern för utrikes ärendena innehafve rikets högsta värdighet, och Statsråden den närmaste derintill. Ledamot af Statsrådet må icke tillika annat embete utöfva, ej heller några inkomster deraf uppbära. Justitieråd må ej tillika annat embete innehafva eller utöfva.	„
– §§5 & 34, 1809 års regeringsform i 1876 års lydelse

Utrikesstatsministern blev minister för utrikes ärendena, i dagligt tal utrikesminister. Sveriges förste statsminister blev just Louis De Geer, som fram till dess hade varit justitiestatsminister. Han tillträdde posten den 20 mars 1876.

Under åren 1876 till 1974 var statsministerns officiella titel "Hans Excellens statsministern". Totalt fanns det tre personer med excellenstitel "excellenserna", som förutom statsministern var ministern för utrikes ärendena och riksmarskalken. Den siste statsministern som i Sverige brukade excellenstiteln var Olof Palme.

”	Konungen förordnar om nytt val i hela riket till riksdagen (nyval), om statsministern begär det. Efter nyval må förordnande om sådant val ej ånyo meddelas förrän fem månader förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Har förordnande om nyval meddelats, må riksdagssession avbrytas. Beslut därom meddelas av Konungen på statsministerns begäran.	„
– §108, 1809 års regeringsform i 1969 års lydelse

• 
  Rosenbad i Stockholm är statsministerns huvudsakliga arbetsplats, sedan 1981.
• 
  Sagerska huset i Stockholm, statsministerns officiella residens, sedan 1995.
• 
  Harpsund i Flens kommun donerades 1953 till staten av industrimannen Carl August Wicander för att användas som statsministerns rekreationsbyggnad.
• 
  Den mest berömda roddturen vid Harpsund av dem alla. Nikita Chrusjtjov, Sovjets parti- och regeringschef tillsammans med Sveriges statsminister Tage Erlander samt en tolk, juni 1964.
• 
  Statsminister Ingvar Carlsson och hustrun Ingrid tillsammans med USA:s president Ronald Reagan och hustrun Nancy vid inträdet till statsbanketten i Vita huset den 9 september 1987.

Ämbetet

Utse statsminister

Den demokratiska processen för att utse Sveriges statsminister regleras i regeringsformen, som är en av landets grundlagar.

• Talmannen lämnar ett förslag till riksdagen på en kandidat till statsminister. Detta efter att innan det ha haft samråd med företrädarna (ofta partiledarna) för partigrupperna i riksdagen, samt därefter ha diskuterat detta med vice talmännen.
  • För att en person ska kunna utses till statsminister måste denne vara svensk medborgare och inte vara anställd eller ha förtroenderubbande uppdrag.
• Riksdagen röstar om talmannens förslag till statsminister. Om mer än hälften av riksdagsledamöterna röstar nej till den som föreslagits, blir kandidaten inte statsminister. Efter ett riksdagsval skall detta steg ske senast två veckor efter att den nyvalda riksdagen samlats.
• Den tillträdande statsministern utser på egen hand vilka som ska bli statsråd, alltså medlemmar i den kommande regeringen. Den förordnade statsministern skall meddela riksdagen vilka de blivande statsråden är. Respektive statsråd beskrivs då ofta samtidigt även som minister ansvarig för vissa politiska frågor eller chef för visst departement.
• Under en regeringsskifteskonselj, som är ett sammanträde där statschefen är ordförande och förordnade statsminister och statsråd deltar, blir slutligen regeringen som helhet utsedd. Om inte statschefen kan genomföra konseljen, träder talmannen in i dennes ställe. Talmannen deltar också normalt i konseljen.
• Talmannen utfärdar förordnande som statsminister på riksdagens vägnar.

Regeringsskiftet sker vid konseljen på slottet, då statschefen konstaterar att regeringsskifte har ägt rum.

Stegen av händelser anges ovan i samma sekvens som de återfinns i regeringsformens lagtext. Dock har talmannen i praktiska händelseförlopp utfärdat förordnandet redan direkt efter att riksdagen godkänt statsminister genom omröstning.

Entledigande

Statsministerns och statsrådens entledigande regleras i regeringsformen 6 kap. §§ 7–9.

• Om riksdagen förklarar att statsministern eller något annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet. Om regeringen inom en vecka från misstroendeförklaringen beslutar om extra val till riksdagen ska något entledigande inte ske.
• Talmannen entledigar statsministern om denne begär entledigande. Om statsministern entledigas eller dör ska talmannen entlediga de övriga statsråden. Statsministern och statsråden upprätthåller sina befattningar i en övergångsregering tills den nya regeringen tillträder.
• En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej, ska statsministern entledigas.

Uppgifter

Sveriges statsskick
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Nordatlantiska fördragsorganisationen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling

Statsministern har till främsta uppgift att leda regeringen och att utse dess statsråd. Statsministern har befogenhet att ensam tillsätta och avskeda statsråd och behöver inte riksdagens stöd för detta. Riksdagen kan dock när som helst välja att avsätta ett enskilt statsråd eller statsministern. Avsätts statsministern tvingas även hela regeringen avgå. Statsministern har också till uppgift att regelbundet hålla statschefen underrättad om rikets angelägenheter.

Enligt regeringsformen

• Statsministern ska hålla Statschefen underrättad om rikets angelägenheter, och statschefen ska konsultera statsministern före utlandsresa.
• Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern tillsätter statsråden. En tillträdande statsminister ska så snart som möjligt tillkännage sina tillträdande statsråd inför riksdagen.
• Ett statsråd (inklusive statsminister) måste vara svensk medborgare och får inte ha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba dennes förtroende.
• Ett statsråd ska entledigas vid begäran till statsministern. Statsministern har rätt att entlediga statsråd efter eget tycke. Om statsministern dör eller entledigas så entledigas samtliga statsråd av talmannen.
• Statsministern kan bland statsråden utse en ställföreträdare som kan tillfälligt rycka in för statsministern vid förhinder.
• För att biträda statsministern, statsråden och beredningen av regeringsärenden finns Regeringskansliet.
• Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträden. Statsministern är sammankallande och ordförande vid regeringssammanträde och det krävs närvaro av minst 5 statsråd för beslutsförighet.
  • Med undantag för vad som faller under "särskilda regeringsbeslut" enligt Lag (2014:341) om beslut i särskilda regeringsärenden som kan tas enrådigt av chefen för Försvarsdepartementet under statsministerns överinseende.
• Statsministern utser bland statsråden departementschefer. Normalt är departementschefer föredragande vid regeringssammanträden för ärenden tillhörande sitt departement, men statsministern kan förordna att ärenden ska föredras av annat statsråd än departementschef.
• Författningar, propositioner och andra beslut ska för att äga giltighet skrivas under av statsministern eller annat statsråd "på regeringens vägnar".
  • Genom förordning kan dock uppdras åt tjänsteman att skriva under handlingar "på regeringens vägnar".
• Statsministern ska när riket befinner sig i krig, om möjligt, informeras att Krigsdelegationen trätt i riksdagens ställe.
  • Om Krigsdelegationens ledamöter hindras att mötas på grund av krigsförhållanden meddelas beslutet av regeringen.
  • Om riket befinner sig i krigsfara fattas beslut av statsministern i förening med sex av Utrikesnämndens ledamöter.

Enligt riksdagsordningen

• Statsministern ska avge en regeringsförklaring vid riksmötets öppnade, om det inte finns särskilda skäl att avstå från detta.
• Statsministern bestämmer om annan än ledamot av Utrikesnämnden (inklusive suppleant, statsråd eller tjänsteman) får äga tillträde till nämndens möten som sker bakom lyckta dörrar.

Europeiska unionen

I egenskap av regeringschef företräder statsministern Sverige i Europeiska rådet, Europeiska unionens regelbundna toppmöten mellan unionens stats- eller regeringschefer.

Arvode

Arvodet för statsministern och övriga statsråd fastställs årligen av statsrådsarvodesnämnden, som är ett organ under riksdagen. Från och med 1 juli 2023 uppgår statsministerns arvode 191 000 kronor per månad.

Tidigare belopp

Beloppen omräknade till ungefärligt penningvärde år 2020 inom parentes.

• 1984: 24 000 SEK (57 522 SEK)
• 1994: 65 000 SEK (89 758 SEK)
• 1995: 65 000 SEK (87 540 SEK)
• 1996: 75 000 SEK (100 548 SEK)
• 1997: 80 000 SEK (106 681 SEK)
• 1998: 83 000 SEK (110 858 SEK)
• 1999: 88 000 SEK (116 976 SEK)
• 2000: 93 000 SEK (122 421 SEK)
• 2001: 97 000 SEK (124 643 SEK)
• 2002: 102 000 SEK (128 306 SEK)
• 2003: 106 000 SEK (130 811 SEK)
• 2004: 111 000 SEK (136 477 SEK)
• 2005: 116 000 SEK (141 963 SEK)
• 2006: 121 000 SEK (143 100 SEK)
• 2007: 126 000 SEK (148 861 SEK)
• 2008: 131 000 SEK (149 621 SEK)
• 2009: 135 000 SEK (154 612 SEK)
• 2010: 140 000 SEK (158 313 SEK)
• 2011: 144 000 SEK (158 685 SEK)
• 2012: 148 000 SEK (161 676 SEK)
• 2013: 152 000 SEK (166 113 SEK)
• 2014: 156 000 SEK (170 783 SEK)
• 2015: 160 000 SEK (175 238 SEK)
• 2016: 164 000 SEK (177 871 SEK)
• 2017: 168 000 SEK (178 995 SEK)
• 2018: 172 000 SEK (179 743 SEK)
• 2019: 176 000 SEK (180 685 SEK)
• 2020: 176 000 SEK (179 801 SEK)
• 2021: 180 000 SEK
• 2022: 184 000 SEK
• 2023: 191 000 SEK

Residens

Sedan 1995 har Sveriges statsminister haft sitt officiella residens i Sagerska huset som ligger i centrala Stockholm. Ämbetsinnehavaren har även tillgång till herrgården Harpsund i Södermanland, vilken fungerar som rekreationsbostad sedan den donerades för detta ändamål till riksdagen 1953.

Lista över Sveriges statsministrar

För statsministerämbetena före 1876, se Justitiestatsminister och Utrikesstatsminister.

I Sverige väljs statsministern av riksdagsledamöterna i en statsministeromröstning med negativ parlamentarism, det vill säga det räcker att färre än hälften av ledamöterna röstar emot statsministern, men i teorin behöver ingen rösta för.

En statsministerkandidat presenterar en sonderingsrapport till talmannen för att visa att det finns möjlighet att det blir färre än hälften röster emot. Den valde statsministern gör en regeringsförklaring och presenterar den nya regeringens statsråd inom ett par eller någon dag. Därefter hålls en skifteskonselj där regeringsbytet formellt genomförs tillsammans med statschefen. I statsministeromröstningen 24 november 2021 valdes Magdalena Andersson från Socialdemokraterna som första kvinna att bli statsminister i syfte att bilda regering med Miljöpartiet. Innan regeringsförklaringen och skifteskonseljen genomförts hoppade Miljöpartiet av regeringsbildningen. Magdalena Andersson valde att be talmannen om att entledigas från uppdraget eftersom förutsättningarna för omröstningen ändrats. Hon menade att eftersom en koalitionsregering skulle ha avgått om ett regeringsparti hoppat av borde det gälla även en statsminister som inte tillträtt. Hennes begäran om entledigande accepterades av talmannen.

	Statsminister	Tillträdde	Avgick	Parti		Regering	Ref
	Louis De Geer d.ä.	20 mars 1876	19 april 1880		Partilös	De Geer d.ä. II
	Arvid Posse	19 april 1880	13 juni 1883		Lantmannapartiet	Posse
	Carl Johan Thyselius	13 juni 1883	16 maj 1884		Partilös	Thyselius
	Robert Themptander	16 maj 1884	6 februari 1888		Partilös	Themptander
	Gillis Bildt	6 februari 1888	12 oktober 1889		Partilös	G. Bildt
	Gustaf Åkerhielm	12 oktober 1889	10 juli 1891		Protektionistiska partiet	Åkerhielm
	Erik Gustaf Boström	10 juli 1891	12 september 1900		Lantmannapartiet	Boström I
	Fredrik von Otter	12 september 1900	5 juli 1902		Partilös	von Otter
	Erik Gustaf Boström	5 juli 1902	13 april 1905		Lantmannapartiet	Boström II
	Johan Ramstedt	13 april 1905	2 augusti 1905		Partilös	Ramstedt
	Christian Lundeberg	2 augusti 1905	7 november 1905		Protektionistiska partiet	Lundeberg
	Karl Staaff	7 november 1905	29 maj 1906		Liberala samlingspartiet	Staaff I
	Arvid Lindman	29 maj 1906	7 oktober 1911		Lantmanna- och borgarepartiet	Lindman I
	Karl Staaff	7 oktober 1911	17 februari 1914		Liberala samlingspartiet	Staaff II
	Hjalmar Hammarskjöld	17 februari 1914	30 mars 1917		Partilös	Hammarskjöld
	Carl Swartz	30 mars 1917	19 oktober 1917		Nationella partiet	Swartz
	Nils Edén	19 oktober 1917	10 mars 1920		Liberala samlingspartiet	Edén
	Hjalmar Branting	10 mars 1920	27 oktober 1920		Socialdemokraterna	Branting I
	Louis De Geer d.y.	27 oktober 1920	23 februari 1921		Partilös	De Geer d.y.
	Oscar von Sydow	23 februari 1921	13 oktober 1921		Partilös	von Sydow
	Hjalmar Branting	13 oktober 1921	19 april 1923		Socialdemokraterna	Branting II
	Ernst Trygger	19 april 1923	18 oktober 1924		Nationella partiet	Trygger
	Hjalmar Branting	18 oktober 1924	24 januari 1925		Socialdemokraterna	Branting III
	Rickard Sandler	24 januari 1925	7 juni 1926		Socialdemokraterna	Sandler
	Carl Gustaf Ekman	7 juni 1926	2 oktober 1928		Frisinnade folkpartiet	Ekman I
	Arvid Lindman	2 oktober 1928	7 juni 1930		Lantmanna- och borgarepartiet	Lindman II
	Carl Gustaf Ekman	7 juni 1930	6 augusti 1932		Frisinnade folkpartiet	Ekman II
	Felix Hamrin	6 augusti 1932	24 september 1932		Frisinnade folkpartiet	Hamrin
	Per Albin Hansson	24 september 1932	19 juni 1936		Socialdemokraterna	Hansson I
	Axel Pehrsson-Bramstorp	19 juni 1936	28 september 1936		Bondeförbundet	Pehrsson-Bramstorp
	Per Albin Hansson	28 september 1936	6 oktober 1946 †		Socialdemokraterna	Hansson II, Hansson III, Hansson IV
	Östen Undén (tf.)	6 oktober 1946	11 oktober 1946		Socialdemokraterna	Hansson IV
	Tage Erlander	11 oktober 1946	14 oktober 1969		Socialdemokraterna	Erlander I, Erlander II, Erlander III
	Olof Palme	14 oktober 1969	8 oktober 1976		Socialdemokraterna	Palme I
	Thorbjörn Fälldin	8 oktober 1976	18 oktober 1978		Centerpartiet	Fälldin I
	Ola Ullsten	18 oktober 1978	12 oktober 1979		Folkpartiet	Ullsten
	Thorbjörn Fälldin	12 oktober 1979	8 oktober 1982		Centerpartiet	Fälldin II, Fälldin III
	Olof Palme	8 oktober 1982	28 februari 1986 †		Socialdemokraterna	Palme II
	Ingvar Carlsson	1 mars 1986	4 oktober 1991		Socialdemokraterna	Carlsson I, Carlsson II
	Carl Bildt	4 oktober 1991	7 oktober 1994		Moderaterna	C. Bildt
	Ingvar Carlsson	7 oktober 1994	22 mars 1996		Socialdemokraterna	Carlsson III
	Göran Persson	22 mars 1996	6 oktober 2006		Socialdemokraterna	Persson
	Fredrik Reinfeldt	6 oktober 2006	3 oktober 2014		Moderaterna	Reinfeldt
	Stefan Löfven	3 oktober 2014	30 november 2021		Socialdemokraterna	Löfven I, Löfven II, Löfven III
	Magdalena Andersson	30 november 2021	18 oktober 2022		Socialdemokraterna	Andersson
	Ulf Kristersson	18 oktober 2022	nuvarande		Moderaterna	Kristersson

† Avled på posten

Statistik

Namn	Födelse	Ålder vid första tillträdet	Ämbetstid	Ålder vid senaste frånträdet	Död	Livslängd
Louis De Geer d.ä.	18 juli 1818	57 år och 246 dagar	4 år och 30 dagar	61 år och 276 dagar	24 september 1896	78 år och 68 dagar
Arvid Posse	15 februari 1820	60 år och 64 dagar	3 år och 55 dagar	63 år och 118 dagar	24 april 1901	81 år och 68 dagar
Carl Johan Thyselius	8 juni 1811	72 år och 5 dagar	0 år och 338 dagar	72 år och 343 dagar	11 januari 1891	79 år och 217 dagar
Robert Themptander	14 februari 1844	40 år och 92 dagar	3 år och 266 dagar	43 år och 357 dagar	30 januari 1897	52 år och 351 dagar
Gillis Bildt	16 oktober 1820	67 år och 113 dagar	1 år och 248 dagar	68 år och 361 dagar	24 oktober 1894	74 år och 8 dagar
Gustaf Åkerhielm	24 juni 1833	56 år och 110 dagar	1 år och 271 dagar	58 år och 16 dagar	2 april 1900	66 år och 282 dagar
Erik Gustaf Boström	11 februari 1842	49 år och 149 dagar	11 år och 347 dagar	63 år och 61 dagar	21 februari 1907	65 år och 10 dagar
Fredrik von Otter	11 april 1833	67 år och 154 dagar	1 år och 296 dagar	69 år och 85 dagar	9 mars 1910	76 år och 332 dagar
Johan Ramstedt	7 november 1852	52 år och 157 dagar	0 år och 111 dagar	52 år och 268 dagar	15 mars 1935	82 år och 128 dagar
Christian Lundeberg	14 juli 1842	63 år och 19 dagar	0 år och 97 dagar	63 år och 116 dagar	10 november 1911	69 år och 119 dagar
Karl Staaff	21 januari 1860	45 år och 290 dagar	2 år och 306 dagar	54 år och 27 dagar	4 oktober 1915	55 år och 256 dagar
Arvid Lindman	19 september 1862	43 år och 252 dagar	7 år och 13 dagar	67 år och 261 dagar	9 december 1936	74 år och 81 dagar
Hjalmar Hammarskjöld	4 februari 1862	52 år och 13 dagar	3 år och 41 dagar	55 år och 54 dagar	12 oktober 1953	91 år och 250 dagar
Carl Swartz	5 juni 1858	58 år och 298 dagar	0 år och 203 dagar	59 år och 136 dagar	6 november 1926	68 år och 154 dagar
Nils Edén	25 augusti 1871	46 år och 55 dagar	2 år och 143 dagar	48 år och 198 dagar	16 juni 1945	73 år och 295 dagar
Hjalmar Branting	23 november 1860	59 år och 108 dagar	2 år och 152 dagar	64 år och 62 dagar	24 februari 1925	64 år och 93 dagar
Louis De Geer d.y.	27 november 1854	65 år och 335 dagar	0 år och 119 dagar	66 år och 88 dagar	25 februari 1935	80 år och 90 dagar
Oscar von Sydow	12 juli 1873	47 år och 226 dagar	0 år och 232 dagar	48 år och 93 dagar	19 augusti 1936	63 år och 38 dagar
Ernst Trygger	27 oktober 1857	65 år och 174 dagar	1 år och 182 dagar	66 år och 357 dagar	23 september 1943	85 år och 331 dagar
Rickard Sandler	29 januari 1884	40 år och 361 dagar	1 år och 134 dagar	42 år och 129 dagar	12 november 1964	80 år och 288 dagar
Carl Gustaf Ekman	6 oktober 1872	53 år och 244 dagar	4 år och 178 dagar	59 år och 305 dagar	15 juni 1945	72 år och 252 dagar
Felix Hamrin	14 januari 1875	57 år och 205 dagar	0 år och 49 dagar	57 år och 254 dagar	27 november 1937	62 år och 317 dagar
Per Albin Hansson	28 oktober 1885	46 år och 332 dagar	13 år och 276 dagar	60 år och 343 dagar	6 oktober 1946	60 år och 343 dagar
Axel Pehrson-Bramstorp	19 augusti 1883	52 år och 305 dagar	0 år och 101 dagar	53 år och 40 dagar	19 februari 1954	70 år och 184 dagar
Tage Erlander	13 juni 1901	45 år och 120 dagar	23 år och 3 dagar	68 år och 123 dagar	21 juni 1985	84 år och 8 dagar
Olof Palme	30 januari 1927	42 år och 257 dagar	10 år och 137 dagar	59 år och 29 dagar	28 februari 1986	59 år och 29 dagar
Thorbjörn Fälldin	24 april 1926	50 år och 167 dagar	5 år och 6 dagar	56 år och 167 dagar	23 juli 2016	90 år och 90 dagar
Ola Ullsten	23 juni 1931	47 år och 117 dagar	0 år och 359 dagar	48 år och 111 dagar	28 maj 2018	86 år och 339 dagar
Ingvar Carlsson	9 november 1934	51 år och 112 dagar	7 år och 18 dagar	61 år och 134 dagar	Lever ännu	90 år och 6 dagar (lever ännu)
Carl Bildt	15 juli 1949	42 år och 81 dagar	3 år och 3 dagar	45 år och 84 dagar	Lever ännu	75 år och 123 dagar (lever ännu)
Göran Persson	20 januari 1949	47 år och 62 dagar	10 år och 198 dagar	57 år och 259 dagar	Lever ännu	75 år och 300 dagar (lever ännu)
Fredrik Reinfeldt	4 augusti 1965	41 år och 63 dagar	7 år och 362 dagar	49 år och 60 dagar	Lever ännu	59 år och 103 dagar (lever ännu)
Stefan Löfven	21 juli 1957	57 år och 74 dagar	7 år och 58 dagar	64 år och 132 dagar	Lever ännu	67 år och 117 dagar (lever ännu)
Magdalena Andersson	23 januari 1967	54 år och 311 dagar	0 år och 322 dagar	55 år och 268 dagar	Lever ännu	57 år och 297 dagar (lever ännu)
Ulf Kristersson	29 december 1963	58 år och 293 dagar	2 år och 28 dagar	Regerande statsminister	Lever ännu	60 år och 322 dagar (lever ännu)

Tidigare statsministrar som återkommit som annat statsråd

Nedan följer en lista över tidigare statsministrar som har tjänstgjort som statsråd under en annan statsminister.

• Arvid Lindman, utrikesminister 1917 (statsminister 1906–1911, 1928–1930)
• Ernst Trygger, utrikesminister 1928–1930 (statsminister 1923–1924)
• Rickard Sandler, utrikesminister 1932–1936, 1936–1939 (statsminister 1925–1926)
• Axel Pehrsson-Bramstorp, jordbruksminister 1936–1945 (statsminister juni–september 1936)
• Ola Ullsten, utrikesminister 1979–1982 (statsminister 1978–1979)
• Carl Bildt, utrikesminister 2006–2014 (statsminister 1991–1994)

Se även

• Sveriges tillträdande statsminister
• Lista över adliga statsministrar i Sverige
• Statsministerns ställföreträdare (Sverige)
• Sveriges regering
• Danmarks statsminister
• Finlands statsminister
• Islands statsminister
• Norges statsminister
• Premiärminister

Referenser

Webbkällor

• Regeringsformen (förkortas RF) (SFS 1974:152) (lagen.nu)
• Statens offentliga utredningar 2007:42 Från statsminister till president? Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv, (hämtad 2012-02-22)

Externa länkar

• Sveriges regeringar under 1900-talet