Denna sida handlar om fiskarten silverfisk. För insekten, se silverfisk (insekt).

Silverfisk
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningGuldlaxartade fiskar
Argentiniformes
FamiljGuldlaxfiskar
Argentinidae
SläkteArgentina
ArtSilverfisk
A. sphyraena
Vetenskapligt namn
§ Argentina sphyraena
AuktorLinné, 1758[1]
Utbredning
Synonymer
Argentina cuvieri Valenciennes, 1848[2]
Argentina yarrelli Valenciennes, 1848[2]
Goniosoma argentinum Costa, 1844[2]
Argentina hebridica (Yarrell, 1839)[2]
Osmerus hebridicus Yarrell, 1839[2]
Argentina silus Risberg, 1835[2]
Utbredningskarta
Utbredningskarta
Hitta fler artiklar om djur med

Silverfisk (Argentina sphyraena)[2][3] är en långsmal fiskart som beskrevs av Linnaeus, 1758. Silverfisk ingår i släktet Argentina, och familjen guldlaxfiskar.[4][5][6] Arten är reproducerande i Sverige.[6] Inga underarter finns listade.[4]

Beskrivning

redigera

Silverfisken är en långsträckt fisk med silveraktig kropp. Den påminner om den nära släktingen guldlaxen, men nosen är lika lång (eller längre[7]) än det stora ögats diameter.[8] Liksom guldlaxen luktar den gurka, men till skillnad från denna är bakkanten på fjällen släta, inte tandade.[9] Längden på vuxna individer är vanligen upp till 20 cm, medan maxlängen är 35 cm.[10]

Arten är en stimfisk som lever nära bottnen på kontinentalhyllorna vid ett djup mellan 50 och 500 m; i östra Medelhavet djupare, 300 till 700 m. Den livnär sig på havsborstmaskar, blötdjur, kräftdjur och fiskar. Arten kan bli åtminstone 16 år gammal.[10]

Fortplantning

redigera

Silverfisken blir könsmogen vid en längd mellan 12 och 13 cm.[7] Den leker pelagiskt från vår till sommar[9], tidigare i Medelhavet[10]. Ägg och yngel är pelagiska på djupt vatten.[7]

Utbredning

redigera

Utbredningsområdet omfattar östra Atlanten från Island och norra Norge över Färöarna, Shetlandsöarna, Brittiska öarna och Skagerack[9] till västra Medelhavet och Västsaharas kust.[10]

Kommersiell användning

redigera

Silverfisken fiskas som industrifisk (fiskolja och fiskmjöl).[7]

Källor

redigera
  1. ^ Argentina sphyraena (Linnaeus, 1758)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=162071. Läst 10 september 2010. 
  2. ^ [a b c d e f g] Cohen, D.M. (1990) Argentinidae., p. 235-238. In J.C. Quero, J.C. Hureau, C. Karrer, A. Post and L. Saldanha (eds.) Check-list of the fishes of the eastern tropical Atlantic (CLOFETA). JNICT, Lisbon; SEI, Paris; and UNESCO, Paris. Vol. 1.
  3. ^ ”Argentina sphyraena – Overview Silver Smelt”. EoL - Encyclopedia of Life. http://eol.org/pages/206848/overview. Läst 10 januari 2014. 
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (22 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/argentina+sphyraena/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  6. ^ [a b] Oskar Kindvall (17 mars 2004). Argentina sphyraena - silverfisk”. Dyntaxa. Artdatabanken. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/206065. Läst 6 juni 2015. 
  7. ^ [a b c d] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 97. ISBN 91-518-3505-3 
  8. ^ Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 150, 353-354. ISBN 91-1-844202-1 
  9. ^ [a b c] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 77. ISBN 91-518-4572-5 
  10. ^ [a b c d] Luna, Susan M. (20 april 2010). Argentina sphyraena (Linnaeus, 1758) Argentine” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?id=20. Läst 10 september 2010. 

Externa länkar

redigera